![]() |
![]() | |
Jordbruksekonomiska undersökningen 2011 | JO 40 SM 1301 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) redovisar
utvecklingen av jordbruksföretagens inkomst- och lönsamhetsförhållanden enligt
företagsekonomiska principer. I detta statistiska meddelande redovisas definitiva resultat
från JEU för år 2011 och dessa jämförs i vissa tabeller med definitiva resultat
för år 2010. Vid jämförelser bör beaktas att urvalen inte är konstanta mellan
åren, varför ändringar i olika intäkts- och kostnadsposter får tolkas med
försiktighet. Växtodlingsföretag
De totala intäkterna ökade för båda redovisningsgrupperna
jämfört med 2010. Den största intäktsökningen kom från övriga verksamheter där
intäkterna ökade med drygt 70 % för den större storleksgruppen och ökade med
cirka 80 % för den mindre storleksgruppen. Kostnader för växtodling och underhåll var förhållandevis
stabila medan intäkter för växtodling och övriga driftkostnader ökade påtagligt
framförallt för den mindre storleksgruppen mellan år 2010 och år 2011.
Intäktsökningen från växtodling kommer främst från spannmål och
oljeväxtodlingar. För den mindre storleksgruppen (800-1599) har intäkterna för
spannmål ökat med drygt 40 % och för oljeväxter med 10 %. För den större
gruppen (1600-3199 timmar) ökade intäkterna för spannmål och oljeväxter med 30
% respektive 46 %. Åkerarealens användning har förändrats något mellan åren
2010 och 2011. Spannmåls- och oljeväxtarealen per företag har ökat med nästan
20 % respektive 18 % för den större storlekgruppen medan spannmålsarealen har
ökat med 26 % för de mindre växtodlingsföretagen. Ökningen av
åkerarealanvändningen förklaras främst av en ökning av arrenderade arealer,
vilket också lett till ökade arrendekostnader. Markanta resultatförbättringar för båda storleksgrupperna
har skett för räkenskapsår 2010 och 2011. Nettoresultatökningen för
storleksgrupp 1600-3199 standardtimmar orsakades av en minskning av
avskrivningskostnader, arbetskostnader för anställda och en ökning av intäkter
för växtodling och övriga intäkter. Förbättringen av nettoresultatet för mindre
företag reducerades p.g.a. ökade övriga kostnader, driftskostnader och
avskrivningskostnader. Mjölkföretag
De flesta grupperna av mjölkföretag uppvisade försämringar
av både genomsnittligt brutto- och nettoresultat jämfört med 2010.
Resultatförsämringen förklaras främst av en ostabil utveckling av
avräkningspriset på mjölk, en sänkning av lagret av djur för de minsta och
medelstora redovisningsgrupperna och en minskning av intäkter för de minsta
företagen i riket under året. Samtidigt har driftskostnaderna för de medelstora
och stora redovisninsgrupperna ökat på riksnivå. Direktersättningar från EU:s jordbrukspolitik ökade något i
Riksområde 1 och minskade marginellt i Riksområde 2 och 3 eller var nästan
stabila för de minsta och mellanstora företagen och ökade för de största
företagen. Övriga intäkter ökade markant för de minsta företagen och ökade
marginellt för de mellanstora och de största företagen jämfört med 2010. I storleksgruppen 1600-3199 standardtimmar var den
genomsnittliga driftskostnaden år 2011 högst i Riksområde 1 fastän det
genomsnittliga bruttoresultatet också var högst i Riksområde 1 med 248 000
kronor. De ökade arrendekostnaderna och avskrivningskostnaderna har minskat
nettoresultatet i Riksområde 1 varför företagen i Riksområde 2 uppnått högsta
nettoresultatet med 173 100 kronor i denna redovisningsgrupp. Siffran kan också
jämföras med det genomsnittliga nettoresultatet för hela riket som var 139 800
kronor. Resultatet kan förklaras främst av att intäkterna som är direkt
hänförbara till djurskötsel var knappt 53 000 kronor högre och driftkostnaderna
var ungefär samma i Riksområde 2 jämfört med hela riket. Köttdjursföretag
Samtliga intäkter förblev i stort sett oförändrade mellan
åren 2010 och 2011, förutom att intäkterna som är hänförbara till djurskötsel
minskade och att intäkterna som är hänförbara till växtodling ökade år 2011. Både genomsnittligt brutto- och nettoresultat har blivit
sämre än föregående år eftersom kostnaderna som avser underhåll och övriga
kostnader ökade. Såväl kostnaderna för förnödenheter som avskrivningar har
ökat från år 2010 till år 2011. Särskilt märks en ökning med knappt 60 % i
avskrivningar på ekonomibyggnader och byggnadsinventarier. Av tabell 8, medelantal djur per företag, framgår att
medelantal övriga nöt 1 år eller äldre minskade rejält och kalvar som är yngre
än 1 år minskat något, vilket bidrog till arbetsinsatsminskningen för
huvudbrukare, medbrukare och anhöriga mellan åren 2010 och 2011. Svinföretag
En förbättring av svinföretagens bruttoresultat kan noteras
under år 2011. De genomsnittliga intäkterna i jordbruket, framförallt
intäkterna för djurskötsel och för växtodling, mest från spannmålsodling, ökade
tydligt jämfört med 2010. Direktersättningar från EU:s jordbrukspolitik, i
synnerhet intäkterna från gårds-stöd ökade nästan 25 %. Samtidigt ökade de
flesta övriga kostnaderna, speciellt avskrivningskostnader och räntenetto
markant. Därför blev nettoresultatet sämre än förra året. Resultaten skall tolkas med försiktighet då medelfelen var
höga för denna grupp av företag p.g.a. det låga antalet svinföretag i
undersökningen. Av tabell 8, medelantal djur per företag, framgår att
medelantal slaktsvin 25 kg och däröver och smågrisar under 25 kg har ökat drygt
30 % från år 2010 till år 2011. Trädgårdsföretag
Urvalet är förhållandevis heterogent. Storleken på
trädgårdsföretagen varierar kraftigt och de flesta företagen i urvalet är
starkt specialiserade inom olika kulturer, men tomat- och gurkodlingar är ändå
dominerande. Detta i kombination med ett litet urval gör att osäkerheten för
siffrorna är stor, varför jämförelser mellan åren kan vara svåra. Nya enskilda
företag i urvalet kan förändra resultatet kraftigt. Totalt sett minskade intäkterna jämfört med 2010. Den
betydande minskningen orsakades av lägre pris på och mindre skörd av
växthusodlade tomater under 2011. Intäkter för växthusodlade gurkor har sjunkit
markant år 2011. Den genomsnittliga ytan för alla växthusodlade trädgårdsväxter
är nästan oförändrad. Såväl kostnaderna för förnödenheter och underhåll som
driftskostnaderna ökade mellan år 2010 och år 2011. Resultatet blev sämre än
förra året. Skogsbruk
För de flesta grupperna har intäkterna i skogsbruket ökat
jämfört med föregående år. Framförallt i Riksområde 1 märks en tydlig ökning av
såväl intäkter som resultat. Mindre mjölkgårdar har uppnått högre resultat i
Riksområde 1 mellan åren 2010 och 2011. Skogsbrukets resultat redovisas enligt
kontantprincipen, varför det varierar starkt mellan enskilda företag och mellan
olika år. Det kan konstateras att lantbruksföretagen i skogsbygderna och i
norra Sverige hämtar en betydande del av sitt nettoresultat från skogsbruket. Kommentarer till tabellerna
Grupperingen av företagen i olika driftsinriktningar med
hjälp av typklassificeringssystem innebär inte att resultatutvecklingen för
enskilda driftsgrenar kan renodlas. Växtodlingsföretag har växtodling som
huvudsaklig driftsinriktning, men kan även ha betydande animalieinkomster,
inkomster från körslor, inventariehyror etc. En resultatförändring i gruppen
kan därför inte enbart tillskrivas pris- och/eller kvantitetsändringar inom
växtodlingen. |