![]() |
![]() | |
Jordbruksekonomiska undersökningen 2012 | JO 40 SM 1302 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
Syfte och huvuddrag Syfte och huvuddrag
Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) redovisar
utvecklingen av jordbruksföretagens inkomst- och lönsamhetsförhållanden enligt
företagsekonomiska principer. Resultaten från JEU används främst som underlag
för att be-skriva jordbrukets ekonomi, för jordbrukspolitiska analyser samt för
forskning. Sedan 1995 samordnas uppgiftsinsamlingen i JEU med den
uppgiftsinsamling Sverige som medlemsland i EU ska genomföra inom EU:s
bokföringsundersökning FADN (Farm Accountancy Data Network). Uppgifterna i FADN
används av EU främst som underlag för jordbrukspolitiska beslut och för uppföljning
av EU:s jordbrukspolitik CAP (Common Agricultural Policy). JEU baseras på ett omfattande primärmaterial från ett slumpmässigt,
stratifierat urval av jordbruksföretag. Det består av bokföringsmaterial
avseende inkomster och utgifter samt uppgifter om lager, inventarier och
anläggningar. Resultaten redovisas nationellt som medeltal per företag
efter riksområde, driftsinriktning och standardiserat arbetsbehov.
Medelfel beräknas för att belysa resultatens tillförlitlighet. Preliminära resultat från JEU redovisas
i denna rapport för år 2012 och jämförs med definitiva resultat för år 2011.
Vid en jämförelse bör beaktas att urvalen inte är konstanta mellan åren, varför
ändringar i olika intäkts- och kostnadsposter får tolkas med försiktighet. I nedanstående resultatkommentarer finns medtaget uppgifter
baserade på Jordbruksverkets indexberäkningar om prisändringar på
jordbruksprodukter och produktionsmedel. Växtodlingsföretag
Resultatutvecklingen för den mindre storleksgruppen har vänt
efter kontinuerligt ökande intäkter sedan 2010. Intäkterna som är hänförbara
till växtodling är relativt oförändrade, men intäkterna för direktersättningar
för båda storleksgrupperna och övriga intäkter för den mindre storleksgruppen
minskade mellan år 2011 och år 2012. Driftkostnaderna ökade för båda grupperna i de flesta
posterna. Kostnaderna för underhåll och övriga driftskostnader för den större
storleksgruppen ökade mest och kostnaderna för växtodling ökade marginellt.
Arrendekostnaderna för båda grupperna ökade något under år 2012. Trots att både övriga driftskostnader och övriga kostnader
minskade för den mindre storleksgruppen, försämrades både brutto- och
nettoresultat jämfört med 2011. Den större storleksgruppens nettoresultat
uppgick till 564 900 kronor och blev därmed knappt 30 procent bättre än
2011 års resultat. Mjölkföretag
De flesta grupperna av mjölkföretag fortsatte att uppvisa
försämringar av både genomsnittligt brutto- och nettoresultat. Avräkningspris
på mjölk och lagret av djur fortsatte att minska mellan åren 2011 och 2012.
Kostnaderna för djurskötsel ökade förutom i Riksområde 1 och intäkterna för
djurskötsel minskade förutom i
Riksområde 3 jämfört med 2011. Direktersättningar minskade något för de mellanstora och för
de största företagen och ökade för de minsta företagen förutom i Riksområde 2.
Övriga intäkter minskade påtagligt för alla storleksgrupper i hela Riket. Såväl driftskostnader som övriga kostnader ökade i de minsta
och största storleksgrupperna i Riket. I storleksgruppen 1600-3199
standardtimmar, som är den minsta storleksgruppen, var nettoresultatet år 2011
högst i Riksområde 3 med 95 100 kr. Siffran kan jämföras med det genomsnittliga
nettoresultatet för hela riket som var 82 000 kr. I den medelstora
storleksgruppen med 3200-5599 standardtimmar uppnådde Riksområde 1 bästa
nettoresultatet med 191 400 kronor. Hela rikets genomsnittliga
nettoresultat för samma storleksgrupp blev 154 400 kronor. Köttdjursföretag
Både brutto- och nettoresultaten har blivit sämre mellan
åren 2011 och 2012. Övriga intäkter ökade med 13 procent medan intäkterna för
djurskötsel minskade med drygt 15 procent. Samtliga driftskostnadsposter förutom arbetskostnaderna för
anställda minskade mellan åren 2011 och 2012. Arrendekostnaderna och
avskrivningskostnaderna minskade medan räntenettot ökade. Intäkterna minskade
generellt mer än kostnaderna, vilket
skapade en påtaglig nettoresultatsförsämring jämfört med 2011. Svinföretag
En markant nettoresultatsökning med drygt 80 procent skedde
jämfört med 2011, vilket innebar ett genomsnittligt nettoresultat på
255 500 kronor för svinföretagen. Den största intäktsökningen kom från
intäkterna som är hänförbara till djurskötsel. Totalt sett ökade intäkterna med
drygt 22 procent och kostnaderna bara med drygt 15 procent. Resultaten skall tolkas med försiktighet då medelfelen var
höga för denna grupp av företag p.g.a. det låga antalet svinföretag. Kommentarer till tabellerna
Grupperingen av företagen efter olika driftsinriktningar med
hjälp av typklassificeringssystem innebär inte att resultatutvecklingen för
renodlade driftsgrenar kan utläsas. Växtodlingsföretag har växtodling som
huvudsaklig driftsinriktning, men kan även ha betydande animalieinkomster,
inkomster från körslor, inventariehyror etc. En resultatförändring i gruppen
kan därför inte enbart tillskrivas pris- och/eller kvantitetsändringar inom
växtodlingen. De preliminära resultaten för år 2012 bygger inte på
samtliga företag i urvalet och vissa variabler är ännu inte färdiggranskade,
varför vissa ändringar kan förväntas i den mer fullständiga redovisning som
kommer i februari 2014. |