Statistiken med kommentarer

Syfte och huvuddrag
Kommentarer till tabellerna

Syfte och huvuddrag

Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) redovisar utvecklingen av jordbruksföretagens inkomst- och lönsamhetsförhållanden enligt företagsekonomiska principer. Resultaten från JEU används främst som underlag för att be-skriva jordbrukets ekonomi, för jordbrukspolitiska analyser samt för forskning.

Sedan 1995 samordnas uppgiftsinsamlingen i JEU med den uppgiftsinsamling Sverige som medlemsland i EU ska genomföra inom EU:s bokföringsundersökning FADN (Farm Accountancy Data Network). Uppgifterna i FADN används av EU främst som underlag för jordbrukspolitiska beslut och för uppföljning av EU:s jordbrukspolitik CAP (Common Agricultural Policy).

JEU baseras på ett omfattande primärmaterial från ett slumpmässigt, stratifierat urval av jordbruksföretag. Det består av bokföringsmaterial avseende inkomster och utgifter samt uppgifter om lager, inventarier och anläggningar. Resultaten redovisas nationellt som medeltal per företag efter riksområde, driftsinriktning och standardiserat arbetsbehov. Medelfel beräknas för att belysa resultatens tillförlitlighet.

Preliminära resultat från JEU redovisas i denna rapport för år 2012 och jämförs med definitiva resultat för år 2011. Vid en jämförelse bör beaktas att urvalen inte är konstanta mellan åren, varför ändringar i olika intäkts- och kostnadsposter får tolkas med försiktighet.

I nedanstående resultatkommentarer finns medtaget uppgifter baserade på Jordbruksverkets indexberäkningar om prisändringar på jordbruksprodukter och produktionsmedel.

Växtodlingsföretag

Resultatutvecklingen för den mindre storleksgruppen har vänt efter kontinuerligt ökande intäkter sedan 2010. Intäkterna som är hänförbara till växtodling är relativt oförändrade, men intäkterna för direktersättningar för båda storleksgrupperna och övriga intäkter för den mindre storleksgruppen minskade mellan år 2011 och år 2012.

Driftkostnaderna ökade för båda grupperna i de flesta posterna. Kostnaderna för underhåll och övriga driftskostnader för den större storleksgruppen ökade mest och kostnaderna för växtodling ökade marginellt. Arrendekostnaderna för båda grupperna ökade något under år 2012.

Trots att både övriga driftskostnader och övriga kostnader minskade för den mindre storleksgruppen, försämrades både brutto- och nettoresultat jämfört med 2011. Den större storleksgruppens nettoresultat uppgick till 564 900 kronor och blev därmed knappt 30 procent bättre än 2011 års resultat.

Mjölkföretag

De flesta grupperna av mjölkföretag fortsatte att uppvisa försämringar av både genomsnittligt brutto- och nettoresultat. Avräkningspris på mjölk och lagret av djur fortsatte att minska mellan åren 2011 och 2012. Kostnaderna för djurskötsel ökade förutom i Riksområde 1 och intäkterna för djurskötsel  minskade förutom i Riksområde 3 jämfört med 2011.

Direktersättningar minskade något för de mellanstora och för de största företagen och ökade för de minsta företagen förutom i Riksområde 2. Övriga intäkter minskade påtagligt för alla storleksgrupper i hela Riket.

Såväl driftskostnader som övriga kostnader ökade i de minsta och största storleksgrupperna i Riket. I storleksgruppen 1600-3199 standardtimmar, som är den minsta storleksgruppen, var nettoresultatet år 2011 högst i Riksområde 3 med 95 100 kr. Siffran kan jämföras med det genomsnittliga nettoresultatet för hela riket som var 82 000 kr. I den medelstora storleksgruppen med 3200-5599 standardtimmar uppnådde Riksområde 1 bästa nettoresultatet med 191 400 kronor. Hela rikets genomsnittliga nettoresultat för samma storleksgrupp blev 154 400 kronor.

Köttdjursföretag

Både brutto- och nettoresultaten har blivit sämre mellan åren 2011 och 2012. Övriga intäkter ökade med 13 procent medan intäkterna för djurskötsel minskade med drygt 15 procent.

Samtliga driftskostnadsposter förutom arbetskostnaderna för anställda minskade mellan åren 2011 och 2012. Arrendekostnaderna och avskrivningskostnaderna minskade medan räntenettot ökade. Intäkterna minskade generellt mer än  kostnaderna, vilket skapade en påtaglig nettoresultatsförsämring jämfört med 2011.

Svinföretag

En markant nettoresultatsökning med drygt 80 procent skedde jämfört med 2011, vilket innebar ett genomsnittligt nettoresultat på 255 500 kronor för svinföretagen. Den största intäktsökningen kom från intäkterna som är hänförbara till djurskötsel. Totalt sett ökade intäkterna med drygt 22 procent och kostnaderna bara med drygt 15 procent.

Resultaten skall tolkas med försiktighet då medelfelen var höga för denna grupp av företag p.g.a. det låga antalet svinföretag.

Kommentarer till tabellerna

Grupperingen av företagen efter olika driftsinriktningar med hjälp av typklassificeringssystem innebär inte att resultatutvecklingen för renodlade driftsgrenar kan utläsas. Växtodlingsföretag har växtodling som huvudsaklig driftsinriktning, men kan även ha betydande animalieinkomster, inkomster från körslor, inventariehyror etc. En resultatförändring i gruppen kan därför inte enbart tillskrivas pris- och/eller kvantitetsändringar inom växtodlingen.

De preliminära resultaten för år 2012 bygger inte på samtliga företag i urvalet och vissa variabler är ännu inte färdiggranskade, varför vissa ändringar kan förväntas i den mer fullständiga redovisning som kommer i februari 2014.