Statistiken med kommentarer

Kommentarer till tabellerna

Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) redovisar utvecklingen av jordbruksföretagens inkomst- och lönsamhetsförhållanden enligt företagsekonomiska principer.

I detta Statistiska meddelande redovisas definitiva resultat från JEU för år 2012 och dessa jämförs i vissa tabeller med definitiva resultat för år 2011. Vid jämförelser bör beaktas att urvalen inte är konstanta mellan åren, varför ändringar i olika intäkts- och kostnadsposter får tolkas med försiktighet.

Växtodlingsföretag

Åkerarealens användning mellan åren 2011 och 2012 minskade marginellt för den mindre storleksgruppen och ökade något för den större storleksgruppen. Spannmålsarealen per företag har ökat med nästan 19 % medan oljeväxt- och baljväxtarealen har minskat med drygt 46 % respektive 50 % för den större storleksgruppen.

Åkerarealanvändningen har kontinuerligt ökat för storleksgruppen med 1 600–3 199 standardtimmar sedan 2010. Trots att åkerarealen minskat i storleksgruppen med 800–1 599 standardtimmar, har arrendekostnader ökat för båda storleksgrupperna jämfört med 2011.

Resultatutvecklingen för den mindre storleksgruppen har vänt efter kontinuerligt ökande intäkter sedan 2010. Nästintill samtliga intäktsposter har minskat mellan 2011 och 2012.

Däremot har den större storleksgruppens resultat ökat oavbrutet sedan 2009. Bruttoresultatet och nettoresultatet har ökat med knappt 150 respektive 1 600 %. Mellan åren 2011 och 2012 har resultaten i samma ordning ökat med ungefär 18 respektive 34 %. Intäktsökningen från växtodling kommer främst från spannmål och oljeväxtodlingar. Den större storleksgruppens nettoresultat uppgick till 588 900 kronor.

Fördelningen av intäkterna hänförbara till växtodling har förändrats mellan åren 2011 och 2012. För den mindre storleksgruppen med 800–1 599 timmar minskade intäkterna från spannmålsodling med drygt 11 % och intäkterna från oljeväxtodling ökade med cirka 77 % under år 2012. För den större storleksgruppen  med 1 600–3 199 timmar skedde motsatsen. Intäkterna från spannmålsodling ökade knappt 26 % och intäkterna från oljeväxtodling minskade med knappt 42 %.

De flesta driftskostnadsposter för år 2012 ökade för båda storleksgrupperna. Kostnaderna för bekämpningsmedel och maskinunderhåll ökade mest. Arrendekostnaderna och kostnaderna för handelsgödsel samt för driv- och smörjmedel ökade påtagligt för den större storleksgruppen under år 2012.

Mjölkföretag

De flesta grupperna av mjölkföretag fortsatte att uppvisa försämringar av både genomsnittligt brutto- och nettoresultat trots att medelantal mjölkkor per företag ökat något under år 2012.

I allmänhet har intäkterna från djurskötsel minskat förutom i den minsta storleksgruppen med 1 600–3 199 standardtimmar under 2012. Den största minskningen av intäkterna hänförbara till nötkreatur ägde rum i den minsta storleksgruppen i Riksområde 2. De genomsnittliga intäkterna för nötkreatur blev 25 300 kronor som motsvarar 42,5 % minskning jämfört med 2011. I den minsta storleksgruppen med 1 600–3 199 standardtimmar var intäkterna hänförbara till nötkreatur högst i Riksområde 1 med 40 600 kronor. Intäkterna hänförbara till mjölkproduktion har ökat mest i Riksområde 3 men blivit högst i Riksområde 1 med 442 100 kronor.

Under 2012 minskade direktersättningarna något för alla storleksgrupper på riksnivå. Däremot ökade miljöstödet för samtliga storleksgrupper jämfört med 2011. Övriga intäkter minskade påtagligt för de minsta och medelstora storleksgrupperna.

Kostnaderna för djurskötsel ökade mellan åren 2011 och 2012, förutom i den medelstora storleksgruppen med 3 200–5 599 standardtimmar i Riksområde 1. Ökningen kan förklaras främst av att kostnaderna som är direkt hänförbara till köpfodermedel har ökat påtagligt förutom för den medelstora gruppen i Riksområde 1. I storleksgruppen med 1 600–3 199 standardtimmar var den genomsnittliga driftskostnaden år 2012 högst i Riksområde 1 med 556 400 kronor p.g.a. de höga kostnaderna hänförbara till djurskötsel samt övriga driftskostnader. De genomsnittliga övriga kostnaderna har ökat för alla storleksgrupper i hela riket  jämfört med 2011.

I storleksgruppen med 1 600–3 199 standardtimmar var nettoresultatet år 2012 högst i Riksområde 3 med 96 000 kronor. Siffran kan jämföras med det genomsnittliga nettoresultatet för hela riket som var 70 300 kronor.

I den medelstora storleksgruppen med 3 200–5 599 standardtimmar  fortsatte Riksområde 1 uppnå bästa nettoresultatet med 176 800 kronor. Hela rikets genomsnittliga nettoresultat för samma storleksgrupp blev 160 900 kronor.

Köttdjursföretag

Köttdjursföretagens bruttoresultat har blivit marginellt sämre mellan åren 2011 och 2012. Den främsta förklaringen är att de genomsnittliga intäkterna minskade något mer än de genomsnittliga driftskostnaderna. Summan av intäkterna minskade med nästan 14 % medan summan av driftskostnader och övriga kostnader minskade med 18 % respektive 10 %.

På intäktssidan var det för växtodlingen framför allt för spannmål, grovfoder och bete samt oljeväxter som inkomstsökningen skedde och på kostnadssidan var det samtliga poster förutom arbetskostnaden för anställda och finansiellt netto som minskade under 2012. För växtodlingen berodde intäktsökningen på högre priser. För köttdjursföretagen minskade framför allt de genomsnittliga kostnaderna hänförbara till köpfodermedel samt driv- och smörjmedel, de genomsnittliga diverse kostnaderna och de allmänna omkostnaderna.

Av tabell 8, medelantal djur per företag, framgår att medelantal nötkreatur fortsatte minska förutom övriga nöt 1 år eller äldre, vilket bidrog till arbetsinsatsminskningen för huvudbrukare, medbrukare och anhöriga samt regelbundet anställda jämfört med 2011.

Svinföretag

En markant nettoresultatsökning skedde jämfört med 2011, vilket innebar ett genomsnittligt nettoresultat på 319 800 kronor för svinföretagen. Den största intäktsökningen kom från intäkterna som är hänförbara till djurskötsel till följd av högre priser. De högre priserna gav även betydliga värdeförändringar i lagret.

Totalt sett ökade intäkterna med drygt 34 % mellan åren 2011 och 2012. Intäkterna för djurskötsel och direktersättningar ökade med cirka 49 % respektive cirka 30 %. Miljöstödet för år 2012 ökade procentuellt mest p.g.a. ersättningen för extra djuromsorg, även kallad suggpeng.

Driftskostnaderna har blivit högre med drygt 26 %, arbetskostnaderna för anställda ökade rejält, kostnaderna hänförbara till växtodling och underhåll ökade något men den största delen av ökningen står djurskötsel för under år 2012.

Av tabell 8, medelantal djur per företag, framgår att medelantal slaktsvin 25 kg och däröver har ökat  med drygt 55 % och smågrisar under 25 kg har minskat med omkring 28 % från år 2011 till år 2012.

Resultaten skall tolkas med försiktighet då medelfelen var höga för denna grupp av företag p.g.a. det låga antalet svinföretag.

Skogsbruk

På riksnivå har skogsarealen ökat för de minsta och medelstora mjölkgårdarna jämfört med 2011. Resultatet i skogsbruket före avskrivningar och arbetskostnader ökade markant för den medelstora storleksgruppen med 3 200–5 599 standardtimmar och för den minsta storleksgruppen med 1 600–3 199 standardtimmar på riksnivå.

Skogsbrukets resultat redovisas enligt kontantprincipen, varför det varierar starkt mellan enskilda företag och mellan olika år.

Kommentarer till tabellerna

Grupperingen av företagen i olika driftsinriktningar med hjälp av typklassificeringssystem innebär inte att resultatutvecklingen för enskilda driftsgrenar kan renodlas. Växtodlingsföretag har växtodling som huvudsaklig driftsinriktning, men kan även ha betydande animalieinkomster, inkomster från körslor, inventariehyror etc. En resultatförändring i gruppen kan därför inte enbart tillskrivas pris- och/eller kvantitetsändringar inom växtodlingen.