![]() |
![]() | |
Jordbruksekonomiska undersökningen 2012 | JO 40 SM 1401 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) redovisar
utvecklingen av jordbruksföretagens inkomst- och lönsamhetsförhållanden enligt
företagsekonomiska principer. I detta Statistiska meddelande redovisas definitiva resultat
från JEU för år 2012 och dessa jämförs i vissa tabeller med definitiva resultat
för år 2011. Vid jämförelser bör beaktas att urvalen inte är konstanta mellan
åren, varför ändringar i olika intäkts- och kostnadsposter får tolkas med
försiktighet. Växtodlingsföretag
Åkerarealens användning mellan åren 2011 och 2012 minskade
marginellt för den mindre storleksgruppen och ökade något för den större
storleksgruppen. Spannmålsarealen per företag har ökat med nästan 19 % medan
oljeväxt- och baljväxtarealen har minskat med drygt 46 % respektive 50 % för
den större storleksgruppen. Åkerarealanvändningen har kontinuerligt ökat för
storleksgruppen med 1 600–3 199 standardtimmar sedan 2010. Trots att
åkerarealen minskat i storleksgruppen med 800–1 599 standardtimmar, har
arrendekostnader ökat för båda storleksgrupperna jämfört med 2011. Resultatutvecklingen för den mindre storleksgruppen har vänt
efter kontinuerligt ökande intäkter sedan 2010. Nästintill samtliga
intäktsposter har minskat mellan 2011 och 2012. Däremot har den större storleksgruppens resultat ökat
oavbrutet sedan 2009. Bruttoresultatet och nettoresultatet har ökat med knappt
150 respektive 1 600 %. Mellan åren 2011 och 2012 har resultaten i samma
ordning ökat med ungefär 18 respektive 34 %. Intäktsökningen från växtodling
kommer främst från spannmål och oljeväxtodlingar. Den större storleksgruppens
nettoresultat uppgick till 588 900 kronor. Fördelningen av intäkterna hänförbara till växtodling har
förändrats mellan åren 2011 och 2012. För den mindre storleksgruppen med
800–1 599 timmar minskade intäkterna från spannmålsodling med drygt 11 %
och intäkterna från oljeväxtodling ökade med cirka 77 % under år 2012. För den
större storleksgruppen med 1 600–3 199
timmar skedde motsatsen. Intäkterna från spannmålsodling ökade knappt 26 % och
intäkterna från oljeväxtodling minskade med knappt 42 %. De flesta driftskostnadsposter för år 2012 ökade för båda
storleksgrupperna. Kostnaderna för bekämpningsmedel och maskinunderhåll ökade
mest. Arrendekostnaderna och kostnaderna för handelsgödsel samt för driv- och
smörjmedel ökade påtagligt för den större storleksgruppen under år 2012. Mjölkföretag
De flesta grupperna av mjölkföretag fortsatte att uppvisa
försämringar av både genomsnittligt brutto- och nettoresultat trots att
medelantal mjölkkor per företag ökat något under år 2012. I allmänhet har intäkterna från djurskötsel minskat förutom
i den minsta storleksgruppen med 1 600–3 199 standardtimmar under
2012. Den största minskningen av intäkterna hänförbara till nötkreatur ägde rum
i den minsta storleksgruppen i Riksområde 2. De genomsnittliga intäkterna för
nötkreatur blev 25 300 kronor som motsvarar 42,5 % minskning jämfört med
2011. I den minsta storleksgruppen med 1 600–3 199 standardtimmar var
intäkterna hänförbara till nötkreatur högst i Riksområde 1 med 40 600
kronor. Intäkterna hänförbara till mjölkproduktion har ökat mest i Riksområde 3
men blivit högst i Riksområde 1 med 442 100 kronor. Under 2012 minskade direktersättningarna något för alla
storleksgrupper på riksnivå. Däremot ökade miljöstödet för samtliga
storleksgrupper jämfört med 2011. Övriga intäkter minskade påtagligt för de minsta
och medelstora storleksgrupperna. Kostnaderna för djurskötsel ökade mellan åren 2011 och 2012,
förutom i den medelstora storleksgruppen med 3 200–5 599
standardtimmar i Riksområde 1. Ökningen kan förklaras främst av att kostnaderna
som är direkt hänförbara till köpfodermedel har ökat påtagligt förutom för den
medelstora gruppen i Riksområde 1. I storleksgruppen med 1 600–3 199
standardtimmar var den genomsnittliga driftskostnaden år 2012 högst i
Riksområde 1 med 556 400 kronor p.g.a. de höga kostnaderna hänförbara till
djurskötsel samt övriga driftskostnader. De genomsnittliga övriga kostnaderna
har ökat för alla storleksgrupper i hela riket
jämfört med 2011. I storleksgruppen med 1 600–3 199 standardtimmar var
nettoresultatet år 2012 högst i Riksområde 3 med 96 000 kronor. Siffran
kan jämföras med det genomsnittliga nettoresultatet för hela riket som var
70 300 kronor. I den medelstora storleksgruppen med 3 200–5 599
standardtimmar fortsatte Riksområde 1 uppnå
bästa nettoresultatet med 176 800 kronor. Hela rikets genomsnittliga
nettoresultat för samma storleksgrupp blev 160 900 kronor. Köttdjursföretag
Köttdjursföretagens bruttoresultat har blivit marginellt
sämre mellan åren 2011 och 2012. Den främsta förklaringen är att de
genomsnittliga intäkterna minskade något mer än de genomsnittliga
driftskostnaderna. Summan av intäkterna minskade med nästan 14 % medan summan av
driftskostnader och övriga kostnader minskade med 18 % respektive 10 %. På intäktssidan var det för växtodlingen framför allt för
spannmål, grovfoder och bete samt oljeväxter som inkomstsökningen skedde och på
kostnadssidan var det samtliga poster förutom arbetskostnaden för anställda och
finansiellt netto som minskade under 2012. För växtodlingen berodde
intäktsökningen på högre priser. För köttdjursföretagen minskade framför allt
de genomsnittliga kostnaderna hänförbara till köpfodermedel samt driv- och
smörjmedel, de genomsnittliga diverse kostnaderna och de allmänna
omkostnaderna. Av tabell 8, medelantal djur per företag, framgår att
medelantal nötkreatur fortsatte minska förutom övriga nöt 1 år eller äldre,
vilket bidrog till arbetsinsatsminskningen för huvudbrukare, medbrukare och
anhöriga samt regelbundet anställda jämfört med 2011. Svinföretag
En markant nettoresultatsökning skedde jämfört med 2011,
vilket innebar ett genomsnittligt nettoresultat på 319 800 kronor för
svinföretagen. Den största intäktsökningen kom från intäkterna som är
hänförbara till djurskötsel till följd av högre priser. De högre priserna gav
även betydliga värdeförändringar i lagret. Totalt sett ökade intäkterna med drygt 34 % mellan åren 2011
och 2012. Intäkterna för djurskötsel och direktersättningar ökade med cirka 49
% respektive cirka 30 %. Miljöstödet för år 2012 ökade procentuellt mest p.g.a.
ersättningen för extra djuromsorg, även kallad suggpeng. Driftskostnaderna har blivit högre med drygt 26 %,
arbetskostnaderna för anställda ökade rejält, kostnaderna hänförbara till
växtodling och underhåll ökade något men den största delen av ökningen står
djurskötsel för under år 2012. Av tabell 8, medelantal djur per företag, framgår att
medelantal slaktsvin 25 kg och däröver har ökat
med drygt 55 % och smågrisar under 25 kg har minskat med omkring 28 %
från år 2011 till år 2012. Resultaten skall tolkas med försiktighet då medelfelen var
höga för denna grupp av företag p.g.a. det låga antalet svinföretag. Skogsbruk
På riksnivå har skogsarealen ökat för de minsta och
medelstora mjölkgårdarna jämfört med 2011. Resultatet i skogsbruket före
avskrivningar och arbetskostnader ökade markant för den medelstora
storleksgruppen med 3 200–5 599 standardtimmar och för den minsta storleksgruppen
med 1 600–3 199 standardtimmar på riksnivå. Skogsbrukets resultat redovisas enligt kontantprincipen,
varför det varierar starkt mellan enskilda företag och mellan olika år. Kommentarer till tabellerna
Grupperingen av företagen i olika driftsinriktningar med
hjälp av typklassificeringssystem innebär inte att resultatutvecklingen för
enskilda driftsgrenar kan renodlas. Växtodlingsföretag har växtodling som
huvudsaklig driftsinriktning, men kan även ha betydande animalieinkomster,
inkomster från körslor, inventariehyror etc. En resultatförändring i gruppen
kan därför inte enbart tillskrivas pris- och/eller kvantitetsändringar inom
växtodlingen. |