Fakta om statistiken

Detta omfattar statistiken
Så görs statistiken
Statistikens tillförlitlighet
Statistikens jämförbarhet över tiden
Bra att veta

Detta omfattar statistiken

För att belysa den ekonomiska utvecklingen för grupper av jordbruksföretag i Sverige har en bokföringsundersökning genomförts under en lång följd av år. Benämningen på denna urvalsundersökning är Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU). År 1976 övertog SCB denna undersökning från dåvarande Lantbruksstyrelsen och har därefter årligen genomfört den.

På grund av den påbörjade avregleringen av jordbruket under början av 1990-talet bedömdes denna undersökning vara av mindre betydelse än tidigare och urvalsstorleken minskades ganska kraftigt under dessa år. Efter 1995 har emellertid urvalsstorleken i JEU ökat eftersom det i samband med Sveriges medlemskap i EU ställdes krav på att Sverige ska genomföra en bokföringsundersökning av viss storlek och anpassad till EU:s företagsekonomiska system Farm Accountancy Data Network (FADN). För närvarande ingår drygt 1 000 jordbruksföretag från Sverige i denna statistik.

Definitioner och förklaringar

Målpopulationen i denna undersökning utgörs av jordbruksföretag som ägs eller arrenderas av enskild fysisk person eller fysiska personer i samverkan (s.k. enkelt bolag) eller som är handelsbolag (eller motsvarande) eller aktiebolag. Inom jordbruksstatistiken avses med jordbruksföretag vanligen verksamhet inom jordbruk och husdjursskötsel som bedrivs under en och samma driftsledning. Företag som ägs av stat och kommun o dyl. tillhör inte JEU:s målpopulation. Vidare ska företagen vara av minst storleksklass 5, dvs. företag med standardiserade intäkter som överstiger 15 000 Euro. Standardiserade intäkter är ett storleksmått på jordbruksföretag som används inom EU och som utgår från standardiserade intäkter (exklusive stöd) per gröda och djurslag.

Målpopulationen bestod år 2012 av drygt 29 000 jordbruksföretag. Den totala population som vanligen används inom jordbruksstatistiken (i huvudsak företag med mer än 2 hektar åker) uppgick detta år till 68 200 jordbruksföretag.

I detta SM redovisas beräkningar av jordbruksföretagens genomsnittliga resultat från jordbruksdriften och skogsbruket. Ett stort antal intäkts-, kostnads- och resultatposter samt bakgrundsvariabler redovisas. Redovisning sker i form av genomsnittsvärden för grupper av jordbruksföretag, där indelningen bestäms av dels svensk typklassificering dels EU:s typklassificering. I redovisningen enligt svensk typklassificering används följande indelningsgrunder:

-        riksområde, driftsinriktning och storlek (efter standardtimmar).

Riksområdena definieras enligt följande:

-        RO 1 (Södra och mellersta Sveriges slättbygder): Götalands södra slättbygder (Gss), Götalands mellanbygder (Gmb), Götalands norra slättbygder (Gns), Svealands slättbygder (Ss).

-        RO 2 (Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder): Götalands skogsbygder (Gsk), Svealands skogsbygder (Ssk).

-        RO 3 (Norra Sverige): Nedre Norrland (Nn), Övre Norrland (Nö).

I redovisningen enligt EU:s typklassificering används följande indelningsgrunder:

-        länsgrupp, driftsinriktning och storlek (efter Standardiserad intäkt, euro).

Länsgrupperna definieras enligt följande:

-        LG 1: Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Blekinge, Skåne, Hallands, del av Västra Götalands (f.d. Skaraborgs), Örebro och Västmanlands län.

-        LG 2: Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, del av Västra Götalands (f.d. Göteborg och Bohus samt Älvsborgs), Värmlands och Dalarnas län.

-        LG 3: Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.

Så görs statistiken

Denna statistiska undersökning genomförs som en urvalsundersökning bland jordbruksföretag med stratifierat, slumpmässigt och roterande urval. För varje företag i urvalet insamlas en stor mängd uppgifter från olika källor. Uppgiftsinsamlingen har anpassats till kraven för EU:s bokföringsundersökning FADN. Merparten av uppgifterna hämtas från företagens bokföringsmaterial avseende inkomster och utgifter så att driftsbokslut kan upprättas för de utvalda jordbruksföretagen. Utöver detta hämtas uppgifter från lantbruksregistret (LBR), från administrativa register vid Jordbruksverket och direkt från jordbrukarna via besöks- och telefonintervjuer.

Statistikens tillförlitlighet

I denna statistik förekommer täckningsfel, urvalsfel, bortfallsfel, mätfel och bearbetningsfel. Den största felkällan bedöms vara urvalsfelet. Tillförlitligheten redovisas kvantitativt endast genom beräknade medelfel för samtliga redovisade skattningar. Medelfelet är ett mått på precisionen i skattningarna och avspeglar urvalsfel och effekten av andra slumpmässiga fel, däremot inte systematiska fel såsom bortfallsfel eller mätfel. Medelfelen blir stora inom redovisningsgrupper med få jordbruksföretag i urvalet och/eller där variationen mellan företagen är stor i enskilda uppgifter.

Urvalet är ett stratifierat slumpmässigt urval av jordbruksföretag. Ett roterande urvalsförfarande tillämpas, vilket innebär att urvalsföretagen ingår i undersökningen flera år i rad och att en del av urvalet byts varje år. För närvarande förnyas urvalet med ca 1/10 varje år. Under de senaste åren har rotationstiden förlängts något. Fr.o.m. undersökningsåret 2010 stratifieras urvalet enligt EU:s typologi efter länsgrupp, driftsinriktning och ekonomisk storlek uttryckt som standardisera intäkt. Urvalet omfattar fr.o.m. 1998 samtliga driftsinriktningar i jordbruket utom fjäderfä. Totalt finns drygt 1 000 företag i urvalet för den undersökning som avser år 2012.

I likhet med andra bokföringsundersökningar har JEU stora bortfallsproblem som påverkas av att deltagandet i JEU innebär relativt stor uppgiftslämnarbörda. Bortfallets storlek har under senare år varit ca 50 % första året för de företag som valts ut att delta. Detta bortfall ersätts av andra företag (substitutionsföretag) från tilläggsurval enligt EU:s regler. För övriga delar av urvalet har bortfallet varit någon procent.

Ett stort bortfall kan ha snedvridande effekt på undersökningens resultat. Speciella studier av bortfallet har gjorts vid några olika tillfällen, senast 2007. Vid dessa studier har bl.a. bortfallsföretagens uppgifter i lantbruksregistret (LBR) jämförts med de deltagande företagens LBR-uppgifter. Resultaten av den senaste studien har inte visat på anmärkningsvärt stora skillnader. Detta bortfall bedöms därför i mindre grad påverka statistikens kvalitet.

Eventuell över- eller undertäckning i urvalsramen bedöms påverka statistikens kvalitet i endast liten grad. Undertäckning förekommer som följd av att lantbruksregistret avseende 2010 (LBR 2010) vid det senaste tillfället använts som urvalsram för dragning av nya företag. I urvalet ingår därför inte företag som startats efter juni 2010. Övertäckning förekommer till följd av att vissa utvalda företag inte tillhör populationen eller har lagts ned. Enskilda jordbruksföretag ingår i urvalet under ett antal på varandra följande år. Företag för vilka driftsinriktning eller storlek förändras mellan två år får byta redovisningsgrupp mellan dessa år.

Primäruppgifterna från företagen registreras vid SCB elektroniskt och kontrolleras både manuellt och maskinellt. I den maskinella granskningen genomförs logiska kontroller och rimlighetskontroller. Rättningar sker i huvudsak manuellt, men i viss utsträckning maskinellt. I undantagsfall tas kontakter med uppgiftslämnarna av de bokföringsföretag som samlar in uppgifterna direkt från jordbruksföretagen. Uppgiftslämnarfel torde i många fall upptäckas av bokföringsföretagen.

Statistikens jämförbarhet över tiden

I stort sett samma grupper av företag har studerats sedan 1988 och variabelinnehållet har också varit i stort sett oförändrat sedan ett tiotal år tillbaka. Fr.o.m. JEU 1996 gjordes dock en anpassning av datainnehållet till FADN-kraven, vilket på vissa punkter försvårar jämförelser.

Ytterligare ändringar har gjorts fr.o.m. JEU 2002, då en fullständig anpassning till FADN-principerna har gjorts. Det finns också en rad mindre skillnader mellan EU:s definitioner och de definitioner som tidigare användes i den svenska redovisningen.

I tabell 1 till tabell 5 är den största förändringen att värdeändringen av stamdjur nu direkt påverkar intäkterna genom att ingående lager av stamdjur värderas till priser vid årets början. I den tidigare SM-redovisningen värderades ingående lager av stamdjur till priser vid årets slut. Vidare finns en marginell förändring i fördelningen av intäkter och kostnader mellan jordbruk och annan verksamhet, t.ex. skogsbruk. En förändring av beräkningen av kostnaden för arbetskraft har gjorts vilken innebär att kostnaden för anhörig arbetskraft inte ingår bland kostnaderna. Det finns också mindre förändringar avseende vilken rubrik olika kostnader faller under. Redovisningen av arbetstid har bantats och avser endast arbetstid för löpande arbete i företaget. Arbetstid för ny- till- eller ombyggnad redovisas inte.

Från 2007 års undersökning ändrades metoden för kapitalvärdering av byggnader. Den tidigare metoden användes sedan mitten av 90-talet. Liksom tidigare beräknas ett nuvärde för byggnaderna baserat på ett återanskaffningsvärde. Före 2007 har byggnadernas återanskaffningsvärde värderats efter bedömningar av bl. a. standard och skick, medan det från 2007 baseras på anskaffningsvärdet. Avskrivningstiden för byggnader har samtidigt kortats, vilket i många fall medför lägre avskrivningskostnader för företag med mestadels äldre byggnader och högre avskrivningskostnader för företag med nya byggnader.

Bra att veta

Inom EU tillämpas en företagsklassificering som grundas på s.k. Standardiserad intäkt, euro. Denna klassificering har fr.o.m. JEU 1997 införts i den nationella redovisningen parallellt med den svenska typologin.

Grupperingen av företagen i olika driftsinriktningar med hjälp av typklassificeringssystemet innebär inte att resultatutvecklingen för enskilda produktionsgrenar kan renodlas. Detta sammanhänger med att företagen väljs efter sin huvudsakliga driftsinriktning.

Annan statistik

Statistikuppgifterna från denna undersökning kommer att översändas till EU-kommissionen. Dessa uppgifter kommer att användas tillsammans med motsvarande statistik från övriga EU-länder för analyser av resultaten för olika grupper av jordbruksföretag inom EU.

Ekonomisk statistik för hela jordbrukssektorn redovisas inom statistikgrenen EAA – ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Denna statistik publiceras på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se.

Elektronisk publicering

Detta Statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats http://www.jordbruksverket.se under Ta del av statistiken samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se under Jord- och skogsbruk, fiske.

Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken.