![]() |
![]() | |
Jordbruksekonomiska undersökningen 2012 | JO 40 SM 1401 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Fakta om statistiken
Detta omfattar statistiken Detta omfattar statistiken
För att belysa den ekonomiska utvecklingen för grupper av
jordbruksföretag i Sverige har en bokföringsundersökning genomförts under en
lång följd av år. Benämningen på denna urvalsundersökning är
Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU). År 1976 övertog SCB denna
undersökning från dåvarande Lantbruksstyrelsen och har därefter årligen
genomfört den. På grund av den påbörjade avregleringen av jordbruket under
början av 1990-talet bedömdes denna undersökning vara av mindre betydelse än
tidigare och urvalsstorleken minskades ganska kraftigt under dessa år. Efter
1995 har emellertid urvalsstorleken i JEU ökat eftersom det i samband med
Sveriges medlemskap i EU ställdes krav på att Sverige ska genomföra en
bokföringsundersökning av viss storlek och anpassad till EU:s
företagsekonomiska system Farm Accountancy Data Network (FADN). För närvarande
ingår drygt 1 000 jordbruksföretag från Sverige i denna statistik. Definitioner och förklaringar
Målpopulationen i denna undersökning utgörs av
jordbruksföretag som ägs eller arrenderas av enskild fysisk person eller
fysiska personer i samverkan (s.k. enkelt bolag) eller som är handelsbolag
(eller motsvarande) eller aktiebolag. Inom jordbruksstatistiken avses med
jordbruksföretag vanligen verksamhet inom jordbruk och husdjursskötsel som
bedrivs under en och samma driftsledning. Företag som ägs av stat och kommun o
dyl. tillhör inte JEU:s målpopulation. Vidare ska företagen vara av minst storleksklass
5, dvs. företag med standardiserade intäkter som överstiger 15 000 Euro.
Standardiserade intäkter är ett storleksmått på jordbruksföretag som används
inom EU och som utgår från standardiserade intäkter (exklusive stöd) per gröda
och djurslag. Målpopulationen bestod år 2012 av drygt 29 000 jordbruksföretag. Den totala population som vanligen
används inom jordbruksstatistiken (i huvudsak företag med mer än 2 hektar åker)
uppgick detta år till 68 200 jordbruksföretag. I detta SM redovisas beräkningar av jordbruksföretagens
genomsnittliga resultat från jordbruksdriften
och skogsbruket. Ett stort antal intäkts-, kostnads- och resultatposter
samt bakgrundsvariabler redovisas. Redovisning sker i form av
genomsnittsvärden för grupper av jordbruksföretag, där indelningen bestäms av
dels svensk typklassificering dels EU:s typklassificering. I redovisningen
enligt svensk typklassificering används följande indelningsgrunder: -
riksområde,
driftsinriktning och storlek (efter standardtimmar). Riksområdena definieras enligt följande: -
RO 1
(Södra och mellersta Sveriges slättbygder): Götalands södra slättbygder
(Gss), Götalands mellanbygder (Gmb), Götalands norra slättbygder (Gns),
Svealands slättbygder (Ss). -
RO 2
(Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder): Götalands skogsbygder
(Gsk), Svealands skogsbygder (Ssk). -
RO 3
(Norra Sverige): Nedre Norrland (Nn), Övre Norrland (Nö). I redovisningen
enligt EU:s typklassificering används följande indelningsgrunder: -
länsgrupp,
driftsinriktning och storlek (efter Standardiserad intäkt, euro). Länsgrupperna definieras enligt följande: -
LG 1: Stockholms, Uppsala, Södermanlands,
Östergötlands, Blekinge, Skåne, Hallands, del av Västra Götalands (f.d.
Skaraborgs), Örebro och Västmanlands län. -
LG 2: Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands,
del av Västra Götalands (f.d. Göteborg och Bohus samt Älvsborgs), Värmlands och
Dalarnas län. -
LG 3: Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län. Så görs statistiken
Denna statistiska undersökning genomförs som en
urvalsundersökning bland jordbruksföretag med stratifierat, slumpmässigt och
roterande urval. För varje företag i urvalet insamlas en stor mängd uppgifter
från olika källor. Uppgiftsinsamlingen har anpassats till kraven för EU:s
bokföringsundersökning FADN. Merparten av uppgifterna hämtas från företagens
bokföringsmaterial avseende inkomster och utgifter så att driftsbokslut kan
upprättas för de utvalda jordbruksföretagen. Utöver detta hämtas uppgifter från
lantbruksregistret (LBR), från administrativa register vid Jordbruksverket och
direkt från jordbrukarna via besöks- och telefonintervjuer. Statistikens tillförlitlighet
I denna statistik förekommer täckningsfel, urvalsfel,
bortfallsfel, mätfel och bearbetningsfel. Den största felkällan bedöms vara
urvalsfelet. Tillförlitligheten redovisas kvantitativt endast genom beräknade medelfel för samtliga redovisade
skattningar. Medelfelet är ett mått på precisionen i skattningarna och
avspeglar urvalsfel och effekten av andra slumpmässiga fel, däremot inte
systematiska fel såsom bortfallsfel eller mätfel. Medelfelen blir stora inom
redovisningsgrupper med få jordbruksföretag i urvalet och/eller där variationen
mellan företagen är stor i enskilda uppgifter. Urvalet är ett stratifierat slumpmässigt urval av
jordbruksföretag. Ett roterande urvalsförfarande tillämpas, vilket innebär att
urvalsföretagen ingår i undersökningen flera år i rad och att en del av urvalet
byts varje år. För närvarande förnyas urvalet med ca 1/10 varje år. Under de
senaste åren har rotationstiden förlängts något. Fr.o.m. undersökningsåret 2010
stratifieras urvalet enligt EU:s typologi efter länsgrupp, driftsinriktning och
ekonomisk storlek uttryckt som standardisera intäkt. Urvalet omfattar fr.o.m.
1998 samtliga driftsinriktningar i jordbruket utom fjäderfä. Totalt finns drygt
1 000 företag i urvalet för den undersökning som avser år 2012. I likhet med andra bokföringsundersökningar har JEU stora
bortfallsproblem som påverkas av att deltagandet i JEU innebär relativt stor
uppgiftslämnarbörda. Bortfallets storlek har under senare år varit ca 50 %
första året för de företag som valts ut att delta. Detta bortfall ersätts av
andra företag (substitutionsföretag) från tilläggsurval enligt EU:s regler. För
övriga delar av urvalet har bortfallet varit någon procent. Ett stort bortfall kan ha snedvridande effekt på
undersökningens resultat. Speciella studier av bortfallet har gjorts vid några
olika tillfällen, senast 2007. Vid dessa studier har bl.a. bortfallsföretagens
uppgifter i lantbruksregistret (LBR) jämförts med de deltagande företagens
LBR-uppgifter. Resultaten av den senaste studien har inte visat på
anmärkningsvärt stora skillnader. Detta bortfall bedöms därför i mindre grad
påverka statistikens kvalitet. Eventuell över- eller undertäckning i urvalsramen bedöms
påverka statistikens kvalitet i endast liten grad. Undertäckning förekommer som
följd av att lantbruksregistret avseende 2010 (LBR 2010) vid det senaste
tillfället använts som urvalsram för dragning av nya företag. I urvalet ingår
därför inte företag som startats efter juni 2010. Övertäckning förekommer till
följd av att vissa utvalda företag inte tillhör populationen eller har lagts
ned. Enskilda jordbruksföretag ingår i urvalet under ett antal på varandra
följande år. Företag för vilka driftsinriktning eller storlek förändras mellan
två år får byta redovisningsgrupp mellan dessa år. Primäruppgifterna från företagen registreras vid SCB
elektroniskt och kontrolleras både manuellt och maskinellt. I den maskinella
granskningen genomförs logiska kontroller och rimlighetskontroller. Rättningar
sker i huvudsak manuellt, men i viss utsträckning maskinellt. I undantagsfall
tas kontakter med uppgiftslämnarna av de bokföringsföretag som samlar in
uppgifterna direkt från jordbruksföretagen. Uppgiftslämnarfel torde i många
fall upptäckas av bokföringsföretagen. Statistikens jämförbarhet över tiden
I stort sett samma grupper av företag har studerats sedan
1988 och variabelinnehållet har också varit i stort sett oförändrat sedan ett
tiotal år tillbaka. Fr.o.m. JEU 1996 gjordes dock en anpassning av
datainnehållet till FADN-kraven, vilket på vissa punkter försvårar jämförelser.
Ytterligare ändringar har gjorts fr.o.m. JEU 2002, då en
fullständig anpassning till FADN-principerna har gjorts. Det finns också en rad
mindre skillnader mellan EU:s definitioner och de definitioner som tidigare
användes i den svenska redovisningen. I tabell 1 till tabell 5 är den största förändringen att
värdeändringen av stamdjur nu direkt påverkar intäkterna genom att ingående
lager av stamdjur värderas till priser vid årets början. I den tidigare
SM-redovisningen värderades ingående lager av stamdjur till priser vid årets
slut. Vidare finns en marginell förändring i fördelningen av intäkter och
kostnader mellan jordbruk och annan verksamhet, t.ex. skogsbruk. En förändring
av beräkningen av kostnaden för arbetskraft har gjorts vilken innebär att kostnaden
för anhörig arbetskraft inte ingår bland kostnaderna. Det finns också mindre
förändringar avseende vilken rubrik olika kostnader faller under. Redovisningen
av arbetstid har bantats och avser endast arbetstid för löpande arbete i
företaget. Arbetstid för ny- till- eller ombyggnad redovisas inte. Från 2007 års undersökning ändrades
metoden för kapitalvärdering av byggnader. Den tidigare metoden användes sedan
mitten av 90-talet. Liksom tidigare beräknas ett nuvärde för byggnaderna
baserat på ett återanskaffningsvärde. Före 2007 har byggnadernas
återanskaffningsvärde värderats efter bedömningar av bl. a. standard och skick,
medan det från 2007 baseras på anskaffningsvärdet. Avskrivningstiden för
byggnader har samtidigt kortats, vilket i många fall medför lägre
avskrivningskostnader för företag med mestadels äldre byggnader och högre
avskrivningskostnader för företag med nya byggnader. Bra att veta
Inom EU tillämpas en företagsklassificering som grundas på
s.k. Standardiserad intäkt, euro. Denna klassificering har fr.o.m. JEU 1997
införts i den nationella redovisningen parallellt med den svenska typologin. Grupperingen av företagen i olika driftsinriktningar med
hjälp av typklassificeringssystemet innebär inte att resultatutvecklingen för
enskilda produktionsgrenar kan renodlas. Detta sammanhänger med att företagen
väljs efter sin huvudsakliga driftsinriktning. Annan statistik
Statistikuppgifterna från denna undersökning kommer att
översändas till EU-kommissionen. Dessa uppgifter kommer att användas tillsammans
med motsvarande statistik från övriga EU-länder för analyser av resultaten för
olika grupper av jordbruksföretag inom EU. Ekonomisk statistik för hela jordbrukssektorn redovisas inom
statistikgrenen EAA – ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Denna statistik
publiceras på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se. Elektronisk publicering
Detta Statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt
på Jordbruksverkets webbplats http://www.jordbruksverket.se
under Ta del av statistiken samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se
under Jord- och skogsbruk, fiske. Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en
särskild Beskrivning av statistiken. |