![]() |
![]() | |
Jordbruksekonomiska undersökningen 2015 | JO 40 SM 1701 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
Syfte och huvuddrag Syfte och huvuddrag
Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) redovisar
utvecklingen av jordbruksföretagens inkomst- och lönsamhetsförhållanden enligt
företagsekonomiska principer. Resultaten från JEU används främst som underlag
för att be-skriva jordbrukets ekonomi, för jordbrukspolitiska analyser och för
forskning. Sedan 1995 samordnas uppgiftsinsamlingen i JEU med den
uppgiftsinsamling Sverige som medlemsland i EU ska genomföra inom EU:s
bokföringsundersökning FADN (Farm Accountancy Data Network). Uppgifterna i FADN
används av EU främst som underlag för jordbrukspolitiska beslut och för
uppföljning av EU:s jordbrukspolitik CAP (Common Agricultural Policy). JEU baseras på ett omfattande primärmaterial från ett urval
av jordbruksföretag. Det består av bokföringsmaterial avseende intäkter och
kostnader samt uppgifter om lager, inventarier och anläggningar. Resultaten
redovisas nationellt som genomsnitt per företag efter riksområde,
driftsinriktning och standardiserat arbetsbehov. Medelfel skattas
för att belysa resultatens tillförlitlighet med avseende på slumpmässig osäkerhet. I detta Statistiska meddelande redovisas slutliga resultat
från JEU för år 2015 och dessa jämförs i vissa tabeller med slutliga resultat
för år 2014. Vid jämförelser bör beaktas att urvalen inte är konstanta mellan
åren, varför ändringar i olika intäkts- och kostnadsposter får tolkas med
försiktighet. Växtodlingsföretag Brutto- respektive nettoresultaten för mindre växtodlingsföretag
i riksområde 1 var 202 000 kr respektive 65 000 kr. För de större
växtodlingsföretagen var motsvarande resultat 591 000 kr respektive
116 000 kr. Mjölkföretag På riksnivå sjönk nettoresultatet för gruppen mjölkföretag
med 3 200 – 5 599 standardtimmar med ca 23 %. Under 2015 var nettoresultatet på riksnivå till
brukarfamiljens arbets- och kapitalinsats 135 000 kr i gruppen 1 600 –
3 199 standardtimmar, 250 000 kr i gruppen med 3 200 – 5 599
standardtimmar, respektive 737 000 kr i företag med minst 5 600
standardtimmar. Medelantalet mjölkkor var under 2015 15 stycken i gruppen
med 1 600 – 3 199 standardtimmar, 36 stycken i gruppen med 3 200
– 5 599 standardtimmar och 123 stycken i gruppen med minst 5 600
standardtimmar. Köttdjursföretag Brutto-respektive nettoresultaten
för köttdjursföretag var 175 000 kr respektive 82 000 kr. En
förändring jämfört med 2014 var att intäkterna från djurskötseln ökade. Svinföretag Brutto- respektive nettoresultaten för svinföretag var
730 000 kr respektive 436 000 kr. Skogsbruk Skogsbrukets resultat i tabell 6 redovisas enligt
kontantprincipen, varför det varierar starkt mellan enskilda företag och mellan
olika år. Kommentarer till tabellerna
Grupperingen av företagen efter olika driftsinriktningar med
hjälp av typklassificeringssystemet för jordbruket (typologin) innebär inte att
resultatutvecklingen för renodlade driftsgrenar kan utläsas. Växtodlingsföretag
har växtodling som huvudsaklig driftsgren, men kan även ha betydande
animalieinkomster, inkomster från körslor, inventariehyror etc. En
resultatförändring i gruppen kan därför inte enbart tillskrivas pris- och/eller
kvantitetsändringar inom växtodlingen. Värdering av vissa tillgångar från
nuvärde till anskaffningsvärde Från och med produktionsåret 2014
tillämpas nya värderingsprinciper vid värderingen av vissa tillgångar. I
tidigare publiceringar av Jordbruksekonomiska undersökningen har avskrivningar
på byggnader, maskiner och inventarier gjorts på tillgångarnas nuvärde. Från
2014 års undersökning görs en övergång till att i kapitalvärderingen vad avser
byggnader, förbättringar av markområden, maskiner och utrustning samt icke
säljbara immateriella tillgångar istället utgå från anskaffningsvärdet.
Avskrivningarna beräknas också på anskaffningsvärdet för dessa poster. Denna
övergång görs i enlighet med Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr
1320/2013. Förändringar vad gäller redovisningen av
arbetstid Enligt EU:s företagsekonomiska system Farm Accountancy Data
Network (FADN) bör arbetstid fr.o.m. 2014 redovisas med uppdelning efter
företagare och driftsledare, företagare men inte driftsledare, driftsledare men
inte företagare, företagarens maka/make och avlönad respektive icke avlönad
fast eller tillfällig arbetskraft. Dessa indelningar motsvaras av andra
kategorier i de nu publicerade tabellerna; företagare motsvaras av
huvudbrukare, företagarens maka/make motsvaras av medbrukare, anhörig och
övriga kategorier med lön motsvaras av regelbundet eller tillfälligt anställda. I tabell 18 redovisas arbete med annan inkomstbringande
verksamhet med direkt anknytning till jordbruket (OGA, other gainful activity).
Denna verksamhet kan exempelvis vara snöröjning, entreprenad, turism, skogsbruk
och produktion av förnybar energi. Arbetstimmarna redovisas som antal timmar
per år i företaget och som andel OGA av årsarbetstid (Annual Work Unit, AWU). |