![]() |
![]() | |
Jordbruksekonomiska undersökningen 2015 | JO 40 SM 1701 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Fakta om statistiken
Detta omfattar statistiken Detta omfattar statistiken
För att belysa den ekonomiska utvecklingen för grupper av
jordbruksföretag i Sverige har en bokföringsundersökning genomförts under en
lång följd av år. Benämningen på denna urvalsundersökning är
Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU). År 1976 övertog SCB denna
undersökning från dåvarande Lantbruksstyrelsen och har därefter genomfört den
årligen. På grund av den påbörjade avregleringen av jordbruket under
början av 1990-talet bedömdes denna undersökning vara av mindre betydelse än
tidigare och urvalsstorleken minskades ganska kraftigt under dessa år. Efter
1995 ökades emellertid urvalsstorleken i JEU eftersom det i samband med
Sveriges medlemskap i EU ställdes krav på att Sverige skulle genomföra en
bokföringsundersökning av viss storlek och anpassad till EU:s
företagsekonomiska system Farm Accountancy Data Network (FADN). För närvarande
ingår minst 1 025 jordbruksföretag från Sverige i undersökningen. Definitioner och förklaringar
Målpopulationen i denna undersökning utgörs av
jordbruksföretag som ägs eller arrenderas av enskild fysisk person eller
fysiska personer i samverkan (s.k. enkelt bolag) eller som är handelsbolag
(eller motsvarande) eller aktiebolag. Inom jordbruksstatistiken avses med
jordbruksföretag vanligen verksamhet inom jordbruk och husdjursskötsel som
bedrivs under en och samma driftsledning. Företag som ägs av stat och kommun o.dyl.
tillhör inte JEU:s målpopulation. Vidare ska företagen vara av minst storleksklass
5, dvs. företag med standardiserade intäkter som överstiger 15 000 euro.
Standardiserade intäkter är ett storleksmått på jordbruksföretag som används
inom EU och som utgår från standardiserade intäkter (exklusive stöd) per gröda
och djurslag. Målpopulationen bestod år 2015 av knappt 27 000 jordbruksföretag.
Den totala population som vanligen används inom jordbruksstatistiken (i
huvudsak företag med mer än 2 hektar åker) uppgick detta år till 64 600
jordbruksföretag. I detta SM redovisas beräkningar av jordbruksföretagens
genomsnittliga resultat från jordbruksdriften
och skogsbruket. Ett stort antal intäkts-, kostnads- och resultatposter
samt bakgrundsvariabler redovisas. Redovisning sker i form av
genomsnittsvärden för grupper av jordbruksföretag, där indelningen bestäms av
dels den svenska typklassificeringen (typologin) dels EU:s typklassificering. I
redovisningen enligt svensk
typklassificering används följande
indelningsgrunder: -
riksområde,
driftsinriktning och storlek (efter standardtimmar). Figur 1. Fördelningen
av riksområden Riksområdena (RO) definieras enligt följande: -
RO 1
(Södra och mellersta Sveriges slättbygder): Götalands södra slättbygder
(Gss), Götalands mellanbygder (Gmb), Götalands norra slättbygder (Gns),
Svealands slättbygder (Ss). -
RO 2
(Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder): Götalands skogsbygder
(Gsk), Svealands skogsbygder (Ssk). -
RO 3
(Norra Sverige): Nedre Norrland (Nn), Övre Norrland (Nö). I redovisningen
enligt EU:s typklassificering används följande indelningsgrunder: -
länsgrupp,
driftsinriktning och storlek (efter standardiserade intäkter, euro). Länsgrupperna (LG) definieras enligt följande: -
LG 1: Stockholms, Uppsala, Södermanlands,
Östergötlands, Blekinge, Skåne, Hallands, del av Västra Götalands (f.d.
Skaraborgs), Örebro och Västmanlands län. -
LG 2: Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands,
del av Västra Götalands (f.d. Göteborg och Bohus samt Älvsborgs), Värmlands och
Dalarnas län. -
LG 3: Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län. Så görs statistiken
Denna statistiska undersökning genomförs som en
urvalsundersökning bland jordbruksföretag med stratifierat, slumpmässigt urval.
För varje företag i urvalet insamlas en stor mängd uppgifter från olika källor.
Uppgiftsinsamlingen har anpassats till kraven för EU:s bokföringsundersökning
FADN. Merparten av uppgifterna hämtas från företagens bokföringsmaterial
avseende inkomster och utgifter så att driftsbokslut kan upprättas för de
utvalda jordbruksföretagen. Utöver detta hämtas uppgifter från Lantbruksregistret
(LBR), från administrativa register vid Jordbruksverket och direkt från
jordbrukarna via telefonintervjuer. Statistikens tillförlitlighet
I denna statistik förekommer osäkerhet i form av täckningsfel,
urvalsfel, bortfallsfel, mätfel och bearbetningsfel. Den största osäkerheten
bedöms härröra från urvalet och bortfallet. Tillförlitligheten redovisas
kvantitativt endast genom skattade medelfel
för samtliga redovisade skattningar. Medelfelet är ett mått på precisionen
i skattningarna och avspeglar urvalsfel och effekten av andra slumpmässiga fel,
däremot inte systematiska fel från bortfall eller mätning. Medelfelen blir
stora inom redovisningsgrupper med få jordbruksföretag i urvalet och/eller där
variationen mellan företagen är stor i enskilda uppgifter. Urvalet är ett stratifierat slumpmässigt urval av
jordbruksföretag. Fr.o.m. undersökningsåret 2010 stratifieras urvalet enligt
EU:s typologi efter länsgrupp, driftsinriktning och ekonomisk storlek uttryckt
som standardiserad intäkt. Urvalet omfattar fr.o.m. 1998 samtliga
driftsinriktningar i jordbruket utom fjäderfä. Totalt finns omkring 1 025
företag i urvalet för den undersökning som avser år 2015. I likhet med andra bokföringsundersökningar har JEU stora
bortfallsproblem, som påverkas av att deltagandet i JEU innebär stor
uppgiftslämnarbörda. Bortfall av de företag som ska ingå första året ersätts av andra slumpmässigt valda företag så att drygt
1 000 svarande företag erhålls. Det sammanlagda bortfallet är relativt stort
och kan ha en snedvridande effekt på undersökningens resultat. Speciella studier av bortfallet har gjorts vid några olika
tillfällen, senast 2007. Vid dessa studier har bland annat bortfallsföretagens
uppgifter i Lantbruksregistret (LBR) jämförts med de deltagande företagens
LBR-uppgifter. Resultaten av den senaste studien har inte visat på
anmärkningsvärt stora skillnader. Eventuell över- eller undertäckning i urvalsramen bedöms
påverka statistikens kvalitet i endast liten grad. Undertäckning förekommer till
följd av att Lantbruksregistret avseende 2013 (LBR 2013) vid det senaste
tillfället använts som urvalsram för dragning av nya företag. I urvalet ingår
därför inte företag som startats efter juni 2013. Övertäckning förekommer till
följd av att vissa utvalda företag inte tillhör populationen eller har lagts
ned. Övertäckning hanteras genom att företagen inte bidrar med några värden,
varför inget systematiskt fel uppstår på grund av övertäckning. Enskilda
jordbruksföretag ingår i urvalet under ett antal på varandra följande år.
Företag för vilka driftsinriktning eller storlek förändras mellan två år får
byta redovisningsgrupp mellan dessa år. Primäruppgifterna från företagen registreras elektroniskt vid
SCB och kontrolleras både manuellt och maskinellt. I den maskinella
granskningen genomförs logiska kontroller och rimlighetskontroller. Rättningar
sker i huvudsak manuellt, men i viss utsträckning maskinellt. I undantagsfall
tas kontakter med uppgiftslämnarna av LRF Konsult som samlar in uppgifterna
direkt från jordbruksföretagen. Uppgiftslämnarfel torde i många fall upptäckas
av LRF Konsult. Statistikens jämförbarhet över tiden
I stort sett samma grupper av företag har studerats sedan
1988 och variabelinnehållet var också under lång tid i stort sett oförändrat.
Fr.o.m. JEU 1996 gjordes dock en anpassning av datainnehållet till FADN-kraven,
vilket på vissa punkter försvårar jämförelser. Ytterligare ändringar genom anpassningar till
FADN-principerna har gjorts fr.o.m. JEU 2002 och 2015. Det finns också en rad
mindre skillnader mellan EU:s definitioner och de definitioner som tidigare
användes i den svenska redovisningen. Bra att veta
Inom EU tillämpas en företagsklassificering som grundas på
s.k. standardiserad intäkt i euro. Denna klassificering har fr.o.m. JEU 1997
införts i den nationella redovisningen parallellt med den svenska typologin. Grupperingen av företagen i olika driftsinriktningar med
hjälp av typklassificeringssystemet innebär inte att resultatutvecklingen för
enskilda produktionsgrenar kan renodlas. Detta sammanhänger med att företagen
väljs efter sin huvudsakliga driftsgren. Annan statistik
Statistikuppgifterna från denna undersökning har översänts till
EU-kommissionen. Dessa uppgifter kommer att användas tillsammans med
motsvarande statistik från övriga EU-länder för analyser av resultaten för
olika grupper av jordbruksföretag inom EU. Ekonomisk statistik för hela jordbrukssektorn redovisas inom
statistikgrenen Economic Accounts for Agriculture (EAA) – ekonomisk kalkyl för
jordbrukssektorn. Denna statistik publiceras på Jordbruksverkets webbplats
www.jordbruksverket.se. Elektronisk publicering
Detta Statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt
på Jordbruksverkets webbplats http://www.jordbruksverket.se
under Ta del av statistiken samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se
under Jord- och skogsbruk, fiske. Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en
särskild Kvalitetsdeklaration. |