Fakta om statistiken

Detta omfattar statistiken
Så görs statistiken
Statistikens tillförlitlighet
Bra att veta
Annan statistik

Detta omfattar statistiken

För att belysa den ekonomiska utvecklingen för grupper av jordbruksföretag i Sverige har en bokföringsundersökning genomförts under en lång följd av år. Benämningen på denna urvalsundersökning är Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU). År 1976 övertog SCB denna undersökning från dåvarande Lantbruksstyrelsen och har därefter genomfört den årligen.

På grund av den påbörjade avregleringen av jordbruket under början av 1990-talet bedömdes denna undersökning vara av mindre betydelse än tidigare och urvalsstorleken minskades ganska kraftigt under dessa år. Efter 1995 ökades emellertid urvalsstorleken i JEU eftersom det i samband med Sveriges medlemskap i EU ställdes krav på att Sverige skulle genomföra en bokföringsundersökning av viss storlek och anpassad till EU:s företagsekonomiska system Farm Accountancy Data Network (FADN). För närvarande ingår minst 1 025 jordbruksföretag från Sverige i undersökningen.

Definitioner och förklaringar

Målpopulationen i denna undersökning utgörs av jordbruksföretag som ägs eller arrenderas av enskild fysisk person eller fysiska personer i samverkan (s.k. enkelt bolag) eller som är handelsbolag (eller motsvarande) eller aktiebolag. Inom jordbruksstatistiken avses med jordbruksföretag vanligen verksamhet inom jordbruk och husdjursskötsel som bedrivs under en och samma driftsledning. Företag som ägs av stat och kommun tillhör inte JEU:s målpopulation. Gårdar med fjäderfä är också exkluderade. Vidare ska företagen vara av minst storleksklass 5, dvs. företag med standardiserade intäkter om minst 15 000 euro. Standardiserade intäkter är ett storleksmått på jordbruksföretag som används inom EU och som utgår från standardiserade intäkter (exklusive stöd) per gröda och djurslag.

Målpopulationen bestod till referensåret 2016 av 29 000 jordbruksföretag. Den totala population som vanligen används inom jordbruksstatistiken (i huvudsak företag med mer än 2 hektar åker) uppgick detta år till 62 900 jordbruksföretag.

I detta SM redovisas skattningar av jordbruksföretagens genomsnittliga resultat från jordbruksdriften och skogsbruket. Ett stort antal intäkts-, kostnads- och resultatposter samt bakgrundsvariabler redovisas. Redovisning sker i form av genomsnittsvärden för grupper av jordbruksföretag, där indelningen bestäms av dels den svenska typklassificeringen (typologin), dels EU:s typklassificering. I redovisningen enligt svensk typklassificering används följande indelningsgrunder:

-        riksområde, driftsinriktning och storlek (efter standardtimmar).

Figur 1. Fördelningen av riksområden

 

 

Riksområdena (RO) definieras enligt följande:

-        RO 1 (Södra och mellersta Sveriges slättbygder): Götalands södra slättbygder (Gss), Götalands mellanbygder (Gmb), Götalands norra slättbygder (Gns), Svealands slättbygder (Ss).

-        RO 2 (Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder): Götalands skogsbygder (Gsk), Svealands skogsbygder (Ssk).

-        RO 3 (Norra Sverige): Nedre Norrland (Nn), Övre Norrland (Nö).

 

I redovisningen enligt EU:s typklassificering används följande indelningsgrunder:

-        länsgrupp, driftsinriktning och storlek (efter standardiserade intäkter, euro).

Länsgrupperna (LG) definieras enligt följande:

-        LG 1: Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Blekinge, Skåne, Hallands, del av Västra Götalands (f.d. Skaraborgs), Örebro och Västmanlands län.

-        LG 2: Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, del av Västra Götalands (f.d. Göteborg och Bohus samt Älvsborgs), Värmlands och Dalarnas län.

-        LG 3: Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.

Så görs statistiken

Denna statistiska undersökning genomförs som en urvalsundersökning bland jordbruksföretag med stratifierat, slumpmässigt urval. För varje företag i urvalet insamlas en stor mängd uppgifter från olika källor. Uppgiftsinsamlingen har anpassats till kraven för EU:s bokföringsundersökning FADN. Merparten av uppgifterna hämtas från företagens bokföringsmaterial avseende intäkter och kostnader så att driftsbokslut kan upprättas för de utvalda jordbruksföretagen. Utöver detta hämtas uppgifter från Lantbruksregistret (LBR), från administrativa register vid Jordbruksverket och direkt från jordbrukarna via telefonintervjuer.

Statistikens tillförlitlighet

I denna statistik förekommer osäkerhet i form av täckningsfel, urvalsfel, bortfallsfel, mätfel, bearbetningsfel och modellfel. Den största osäkerheten bedöms härröra från urvalet och bortfallet.

Urvalsfelet i en skattning (ett statistikvärde) är det fel som uppstår därför att inte samtliga företag i populationen ingår i undersökningen. Det som främst håller nere urvalsfelet är ett stort antal utvalda företag, men även variabeln i sig spelar roll för urvalsfelets storlek. Ett vanligt mått på urvalsosäkerheten är det 95-procentiga konfidensintervallet, som utgörs av statistikvärdet ± felmarginalen. Detta intervall innesluter i 95 fall av 100 det sanna värde som man är ute efter att skatta, under förutsättning att de systematiska felen är små. Ju större intervallet är, desto mindre säker är skattningen. Felmarginalerna redovisas i detta SM tillsammans med statistikvärdena i tabellerna.

Urvalet är ett stratifierat, slumpmässigt urval av jordbruksföretag. Fr.o.m. undersökningsåret 2010 stratifieras urvalet enligt EU:s typologi efter länsgrupp, driftsinriktning och ekonomisk storlek uttryckt som standardiserad intäkt. Urvalet omfattar fr.o.m. 1998 samtliga driftsinriktningar i jordbruket utom fjäderfä. Totalt finns drygt 1 025 företag i urvalet för den undersökning som avser år 2016.

I likhet med andra bokföringsundersökningar har JEU stora bortfallsproblem, som påverkas av att deltagandet i JEU innebär stor uppgiftslämnarbörda. Bortfallsandelen var omkring 70 procent för det hundratal företag som nyrekryterades till 2016 års undersökning. Bortfallsföretagen ersattes av andra slumpmässigt valda företag så att svar från sammanlagt drygt 1 025 företag erhölls. Det sammanlagda bortfallet är relativt stort och kan ha en snedvridande effekt på undersökningens resultat.

Speciella studier av bortfallet har gjorts vid några olika tillfällen, senast 2007. Vid dessa studier har bland annat bortfallsföretagens uppgifter i Lantbruksregistret (LBR) jämförts med de deltagande företagens LBR-uppgifter. Resultaten av den senaste studien har inte visat på anmärkningsvärt stora skillnader, men slutsatser har varit svåra att dra då det inte är självklart att likställa bortfalls­mönstret för målvariabler i JEU med mönstret för tillgängliga bakgrundsvariabler.

Eventuell över- eller undertäckning i urvalsramen bedöms påverka statistikens kvalitet i endast liten grad. Undertäckning förekommer till följd av att Lantbruksregistret avseende 2013 (LBR 2013) vid det senaste tillfället använts som urvalsram för dragning av nya företag. I urvalet ingår därför inte företag som startats efter juni 2013. Övertäckning förekommer till följd av att vissa utvalda företag inte tillhör populationen eller har lagts ned. Övertäckning hanteras genom att företagen inte bidrar med några värden, varför inget systematiskt fel uppstår på grund av övertäckning. Enskilda jordbruksföretag ingår i urvalet under ett antal på varandra följande år. Företag för vilka driftsinriktning eller storlek förändras mellan två år byter redovisningsgrupp mellan dessa år.

Primäruppgifterna från företagen registreras elektroniskt vid SCB och kontrolleras både manuellt och maskinellt. I den maskinella granskningen genomförs logiska kontroller och rimlighetskontroller. Rättningar sker i huvudsak manuellt, men i viss utsträckning maskinellt. I undantagsfall tas kontakter med uppgiftslämnarna av LRF Konsult, som på uppdrag av SCB samlar in uppgifterna direkt från jordbruksföretagen. Uppgiftslämnarfel torde i många fall upptäckas av LRF Konsult.

Statistikens jämförbarhet

I stort sett samma grupper av företag har studerats sedan 1988 och variabelinnehållet var också under lång tid i stort sett oförändrat. Fr.o.m. JEU 1996 gjordes dock en anpassning av datainnehållet till FADN-kraven, vilket på vissa punkter försvårar jämförelser.

Ytterligare ändringar genom anpassningar till nya FADN-principer har gjorts fr.o.m. JEU 2002 respektive 2014. Det finns också en rad mindre skillnader mellan EU:s definitioner och de definitioner som tidigare användes i den svenska redovisningen.

Bra att veta

Inom EU tillämpas en företagsklassificering som grundas på s.k. standardiserad intäkt i euro. Denna klassificering finns med i den nationella redovisningen parallellt med den svenska typologin.

Grupperingen av företagen i olika driftsinriktningar med hjälp av typklassificeringssystemet innebär inte att resultatutvecklingen för enskilda driftsgrenar kan renodlas. Detta sammanhänger med att företagen klassificeras efter driftsinriktning, som bestäms utifrån huvudsaklig driftsgren.

Annan statistik

Statistikuppgifterna från denna undersökning har översänts till EU-kommis­sionen. Dessa uppgifter kommer att användas tillsammans med motsvarande statistik från övriga EU-länder för analyser av resultaten för olika grupper av jordbruksföretag inom EU.

Ekonomisk statistik för hela jordbrukssektorn redovisas inom statistikgrenen Economic Accounts for Agriculture (EAA) – ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Denna statistik publiceras på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se.

Elektronisk publicering

Detta Statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats http://www.jordbruksverket.se under Ta del av statistiken samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se under Jord- och skogsbruk, fiske.

Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Kvalitetsdeklaration.