Fakta om statistiken

Detta omfattar statistiken
Så görs statistiken
Statistikens tillförlitlighet
Bra att veta
Annan statistik

Detta omfattar statistiken

För att belysa den ekonomiska utvecklingen för grupper av jordbruksföretag i Sverige har en bokföringsundersökning genomförts under en lång följd av år. Benämningen på denna urvalsundersökning är Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU). År 1976 övertog SCB undersökningen från dåvarande Lantbruksstyrelsen och har därefter genomfört den årligen.

På grund av den påbörjade avregleringen av jordbruket under början av 1990-talet bedömdes denna undersökning vara av mindre betydelse än tidigare, och urvalsstorleken minskades ganska kraftigt under dessa år. Efter 1995 ökades dock urvalsstorleken i JEU. Detta eftersom det i samband med Sveriges medlemskap i EU ställdes krav på att Sverige skulle genomföra en bokföringsundersökning av viss storlek anpassad till EU:s företagsekonomiska system Farm Accountancy Data Network (FADN). För närvarande ingår minst 1 025 jordbruksföretag i den årliga undersökningen.

Definitioner och förklaringar

Målpopulationen i denna undersökning utgörs av jordbruksföretag (lantbruksföretag) som ägs eller arrenderas av någon av följande företagstyper:

·        enskild fysisk person

·        fysiska personer i samverkan (enkelt bolag)

·        handelsbolag (eller motsvarande)

·        aktiebolag.

Inom jordbruksstatistiken avses med jordbruksföretag vanligen verksamhet inom jordbruk och husdjursskötsel som bedrivs under en och samma driftsledning. Företag som ägs av stat och kommun tillhör inte JEU:s målpopulation. Gårdar med fjäderfä är också exkluderade. Vidare ska företagen vara av minst storleksklass 5, dvs. ha standardiserade intäkter om minst 15 000 euro. Standardiserade intäkter är ett storleksmått på jordbruksföretag som används inom EU och som utgår från standardiserade intäkter (exklusive stöd) per gröda och djurslag.

Rampopulationen ska avspegla målpopulationen och innehöll 29 260 jordbruksföretag i Lantbruksregistret för referensåret 2017. Den totala population som vanligen används inom jordbruksstatistiken (i huvudsak företag med mer än 2 hektar åker) uppgick detta år till 61 600 jordbruksföretag.

I detta SM redovisas skattningar av jordbruksföretagens genomsnittliga resultat från jordbruksdriften och skogsbruket. Ett stort antal intäkts-, kostnads- och resultatposter samt bakgrundsvariabler redovisas. Redovisning sker i form av genomsnittsvärden för grupper av jordbruksföretag, där indelningen bestäms av dels den svenska typklassificeringen (typologin), dels EU:s typklassificering. I redovisningen enligt svensk typklassificering används följande indelningsgrunder: riksområde, driftsinriktning och storlek (efter standardtimmar).

 

Figur 1. Indelning av Sverige i tre riksområden

 

Riksområdena (RO) definieras enligt följande:

-        RO 1 (Södra och mellersta Sveriges slättbygder): Götalands södra slättbygder (Gss), Götalands mellanbygder (Gmb), Götalands norra slättbygder (Gns), Svealands slättbygder (Ss).

-        RO 2 (Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder): Götalands skogsbygder (Gsk), Svealands skogsbygder (Ssk).

-        RO 3 (Norra Sverige): Nedre Norrland (Nn), Övre Norrland (Nö).

I redovisningen enligt EU:s typklassificering används följande indelningsgrunder: länsgrupp, driftsinriktning och storlek (efter standardiserade intäkter, euro).

Länsgrupperna (LG) definieras enligt följande:

-        LG 1: Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Blekinge, Skåne, Hallands, del av Västra Götalands (f.d. Skaraborgs), Örebro och Västmanlands län.

-        LG 2: Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, del av Västra Götalands (f.d. Göteborg och Bohus samt Älvsborgs), Värmlands och Dalarnas län.

-        LG 3: Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.

 

Så görs statistiken

Denna statistiska undersökning genomförs som en urvalsundersökning bland jordbruksföretag. Urvalet utgörs i praktiken av en stående panel av företag som rekryterats till JEU under ett flertal år. Varje år görs ett kompletterande urval. För varje företag i urvalet/panelen insamlas en stor mängd uppgifter från olika källor. Uppgiftsinsamlingen har anpassats till kraven för EU:s bokföringsundersökning FADN. Merparten av uppgifterna hämtas från företagens bokföringsmaterial avseende intäkter och kostnader så att driftsbokslut kan upprättas för de utvalda jordbruksföretagen. Utöver detta hämtas uppgifter från Lantbruksregistret (LBR), från administrativa register vid Jordbruksverket och direkt från jordbrukarna via telefonintervjuer.

Statistikens tillförlitlighet

I denna statistik förekommer osäkerhet i form av täckningsfel, urvalsfel, bortfallsfel, mätfel, bearbetningsfel och modellfel. Den största osäkerheten bedöms härröra från urvalet och bortfallet.

Urvalsfelet i en skattning (ett statistikvärde) är det fel som uppstår därför att inte samtliga företag i populationen ingår i undersökningen. Det som främst kan hålla nere urvalsfelet är ett stort antal utvalda företag, men även variabeln i sig spelar roll för urvalsfelets storlek. Ett vanligt mått på urvalsosäkerheten är det 95-procentiga konfidensintervallet, som utgörs av statistikvärdet ± felmarginalen. Detta intervall innesluter i 95 fall av 100 det sanna värde som man är ute efter att skatta, under förutsättning att de systematiska felen är små. Ju större intervallet är, desto mindre säker är skattningen. Felmarginalerna redovisas i detta SM tillsammans med statistikvärdena i tabellerna.

Det årliga, kompletterande urvalet utgör ett stratifierat slumpmässigt urval av jordbruksföretag. Från och med undersökningsåret 2010 stratifieras det kompletterande urvalet enligt EU:s typologi efter länsgrupp, driftsinriktning och ekonomisk storlek uttryckt som standardiserad intäkt. Panelen omfattar från och med 1998 samtliga driftsinriktningar i jordbruket utom fjäderfä. Totalt finns drygt 1 025 företag i undersökningen avseende 2017.

I likhet med andra bokföringsundersökningar har JEU stora bortfallsproblem, som påverkas av att deltagandet i JEU innebär stor uppgiftslämnarbörda. Bortfallsandelen i rekryteringsfasen var omkring 70 procent för de 75 företag som nyrekryterades till 2017 års undersökning. Bortfallsföretagen ersattes av andra slumpmässigt valda företag så att svar från sammanlagt drygt 1 025 företag erhölls. Det sammanlagda bortfallet, i förhållande till ursprungligen rekryterade företag, är relativt stort och kan ha en snedvridande effekt på undersökningens resultat.

Speciella studier av bortfallet har gjorts vid några olika tillfällen, senast 2007. Vid dessa studier har bland annat bortfallsföretagens uppgifter i Lantbruksregistret (LBR) jämförts med de deltagande företagens LBR-uppgifter. Resultaten av den senaste studien har inte visat på anmärkningsvärt stora skillnader, men slutsatser har varit svåra att dra då det inte är självklart att likställa bortfalls­mönstret för målvariabler i JEU med mönstret för tillgängliga bakgrundsvariabler.

Eventuell över- eller undertäckning i urvalsramen bedöms påverka statistikens kvalitet i endast liten grad. Undertäckning förekommer till följd av att Lantbruksregistret avseende 2013 vid det senaste tillfället använts som urvalsram för dragning av nya företag. I urvalet ingår därför inte företag som startats efter juni 2013. Övertäckning förekommer till följd av att vissa utvalda företag inte tillhör populationen eller har lagts ned. Identifierad övertäckning hanteras genom att företagen inte bidrar med några värden, varför inget systematiskt fel uppstår. Enskilda jordbruksföretag ingår i urvalet under ett antal på varandra följande år. Företag för vilka driftsinriktning eller storlek förändras mellan två år byter redovisningsgrupp mellan dessa år.

Primäruppgifterna från företagen registreras elektroniskt vid SCB och kontrolleras både manuellt och maskinellt. I den maskinella granskningen genomförs logiska kontroller och rimlighetskontroller. Ändringar av värden görs i huvudsak manuellt, men i viss utsträckning maskinellt. I undantagsfall tas kontakter med uppgiftslämnarna av LRF Konsult, som på uppdrag av SCB samlar in uppgifterna direkt från jordbruksföretagen. Uppgiftslämnarfel torde i många fall upptäckas av LRF Konsult.

Statistikens jämförbarhet

I stort sett samma grupper av företag har studerats sedan 1988 och variabelinnehållet var också under lång tid i stort sett oförändrat. Från och med JEU 1996 gjordes dock en anpassning av datainnehållet till FADN-kraven, vilket på vissa punkter försvårar jämförelser.

Ytterligare ändringar genom anpassningar till nya FADN-principer gjordes från och med JEU 2002 respektive JEU 2014. Det finns också en rad mindre skillnader mellan EU:s definitioner och de definitioner som tidigare användes i den svenska redovisningen.

Inom EU tillämpas en företagsklassificering som grundas på så kallad standardiserad intäkt i euro. Denna klassificering finns med i den nationella redovisningen parallellt med den svenska typologin.

Grupperingen av företagen i olika driftsinriktningar med hjälp av typklassificeringssystemet innebär inte att resultatutvecklingen för enskilda driftsgrenar kan renodlas. Detta sammanhänger med att företagen klassificeras efter driftsinriktning, som bestäms utifrån huvudsaklig driftsgren.

Till redovisningen av 2017 års resultat har företagen indelats enligt den senaste reviderade svenska typologin, dvs. efter normtal och principer för beräkning av standardtimmar och framtagande av driftsinriktning som gäller enligt typologiutredningen som gjordes inför publiceringen av JO 35 SM 1401. Detta statistiska meddelande återfinns på www.jordbruksverket.se.

Jämförelseresultat för 2017 finns i en bilaga till detta SM, redovisade enligt den beräkningsgrund för svensk typologi som användes inom JEU referensåret 2016 och tidigare år.

Bra att veta

Statistikuppgifterna från JEU levereras till EU-kommis­sionen. Uppgifterna kommer, tillsammans med motsvarande statistik från övriga EU-länder, användas till analyser för olika grupper av jordbruksföretag.

Annan statistik

Ekonomisk statistik för hela jordbrukssektorn redovisas inom statistikgrenen Economic Accounts for Agriculture (EAA) – ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Denna statistik publiceras på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se.

Elektronisk publicering

Detta Statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats http://www.jordbruksverket.se under Ta del av statistiken samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se under Jord- och skogsbruk, fiske.

Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Kvalitetsdeklaration. Information om statistikens framställning finns också dokumenterad på dessa webbplatser.