Hushållsinkomst efter transfereringar för olika åldersgrupper
Av uppställningen på nästa
sida framgår att hushåll där bruken var 49-49 år redan 1999 hade den högsta
hushållsinkomsten och att gruppen också hade den största ökningen mellan 1999
och 2000. Vidare framgår att hushållen där brukaren var 65 år eller äldre båda
åren hade den lägsta inkomsten och också hade den lägsta ökningen av inkomsten
Hushållsinkomster
efter transfereringar för vissa grupper av hushåll 2000 och 1999 samt
förändringen mellan åren. Kronor per hushåll
Redovisningsgrupp
|
Hushållsinkomst efter transfereringar
|
|
Förändring
|
|
2000
|
1999
|
|
Kronor
|
Procent
|
Hela riket
|
205 500
|
190 400
|
|
15 100
|
8
|
Brukarens ålder
|
|
|
|
|
|
30-39 år
|
192 800
|
175 700
|
|
17 100
|
10
|
40-49 år
|
228 500
|
208 900
|
|
19 600
|
9
|
50-64 år
|
221 100
|
206 400
|
|
14 700
|
7
|
65- år
|
154 200
|
151 000
|
|
3 300
|
2
|
Stora skillnader mellan länen
Nettoinkomsten av näringsverksamhet var år 2000 högst för
jordbrukarhushållen i Kalmar län med 66 400 kr, vilket var 45 %
över riksgenomsnittet (45 900 kr). Värmlands läns jordbrukarhushåll
redovisade den lägsta nettoinkomst av näringsverksamhet, 27 100 kr,
vilket var 41 % under riksgenomsnittet.
Inkomst av tjänst svarade i genomsnitt för 76 % av
hushållsinkomsten före transfereringar. Högst var andelen i Värmlands och
Norrbottens län med 86 respektive 85 %, medan andelen var lägst i Kalmar
och Gotlands län med 64 respektive 65 %.
Hushållsinkomsten efter transfereringar, som i genomsnitt
varierade betydligt mindre mellan länen än enskilda inkomstslag, var högst i
Jönköpings län följt av Västerbottens län med 221 800 kr respektive
217 400 kr. Det innebär att hushållsinkomsten efter transfereringar för
dessa län låg 8 respektive 6 % över riksgenomsnittet, som var 205 500
kr. Lägst var hushållsinkomsten i Gotlands län med 177 400 kr följt av
Blekinge och Gävleborgs län med 192 800 kr respektive 194 500 kr.
Dessa län låg därmed 14 respektive 6 och 5 % under riksgenomsnittet.
Jordbrukarhushåll och andra grupper av hushåll enligt IAHS definitioner
Med de kriterier som Eurostat uppställt för statistikgrenen
IAHS (Income of the Agricultural Households Sector) och dess snäva definition
var år 2000 antalet jordbrukarhushåll 18 339. Detta var 24 % av samtliga
jordbrukarhushåll men endast 0,4 % av samtliga hushåll. Av uppställningen
framgår att det är jordbrukarhushållen och övriga företagarhushåll som hade den
bästa inkomstutvecklingen mellan 1999 och 2000, medan hushållsinkomsten
fortfarande var högst för gruppen Anställda. Sämst utvecklades inkomsten för
gruppen Övriga .
Redovisningsgrupp
|
Disponibel nettoinkomst
|
|
Förändring
|
|
2000
|
1999
|
|
Kronor
|
Procent
|
Jordbrukare (IAHS snäva
definition)
|
213 400
|
195 000
|
|
18 400
|
9
|
Övriga företagare
|
202 600
|
182 700
|
|
19 900
|
11
|
Anställda
|
232 800
|
222 000
|
|
10 800
|
5
|
Övriga
|
125 300
|
125 500
|
|
-200
|
0
|
Därav pensionärer
|
137 800
|
135 900
|
|
1 900
|
1
|
Samtliga
|
189 200
|
181 500
|
|
7 700
|
4
|
|