Fakta om statistiken

Detta omfattar statistiken
Så görs statistiken
Statistikens tillförlitlighet
Bra att veta

Detta omfattar statistiken

Uppgifterna i detta statistiska meddelande - Jordbrukarhushållens inkomster 2001 - bygger på en sambearbetning mellan lantbrukregistret (LBR) och den totalräknade inkomststatistiken (IoF). Från LBR hämtas uppgifter om vilka som var brukare vid lantbruksföretagen samt de uppgifter som behövs för att fördela brukarna på olika redovisningsgrupper. Från IoF, som innehåller uppgifter om hela Sveriges befolkning, hämtas uppgifter om inkomster, avdrag, skatter och sociala ersättningar. Redovisningen i detta statistiska meddelande omfattar brukaren och i princip samtliga personer i dennes hushåll (se nedan).

Definitioner och förklaringar

Hushåll och hushållsmedlemmar

I redovisningar avseende inkomståren till och med 1998 ingick endast brukaren och dennes maka/make. Från och med inkomståret 1999 redovisas uppgifterna per hushåll med i princip samma definition av hushållet som i registret över totalbefolkningen (RTB). I RTB-hushållet ingår personer som är gifta med varandra (även registrerat partnerskap), barn oavsett ålder som bor på samma fastighet som föräldrarna samt sammanboende, som har gemensamt barn. RTB-hushållet kan bestå av maximalt två generationer. För sammanboende par utan gemensamma barn finns inga uppgifter för att skapa korrekta hushåll, vilket leder till att andelen ensamståendehushåll överskattas. För jordbrukarna blir antalet vuxna barn som förs till samma hushåll som föräldrarna överdrivet stort, eftersom det ofta finns mer än en bostad på jordbruksfastigheterna. Vid bearbetningen för jordbrukarhushållens inkomster har därför en schablon införts som innebär att barn i jordbrukarfamiljer ansetts ha eget hushåll från och med det år de fyllt 30 år. Detta är naturligtvis inte alltid fallet lika väl som en del barn under 30 år har eget hushåll på samma fastighet som föräldrarna. Denna schablonbehandling har ändå ansetts komma närmare de faktiska förhållandena än att helt gå på uppgiften i RTB.

 

Förvärvsinkomster m.m.

Inkomst av yrkesmässigt bedriven förvärvsverksamhet (jordbruk, rörelse och fastighetsförvaltning) an­ses som Inkomst av näringsverksamhet om inkomsten inte räknas in under inkomstslagen tjänst eller kapital. Innehav av näringsfastighet, dvs. fastighet som inte utgör privatbo­stad, hänförs till näringsverksamhet. De flesta intäkter och kostnader som har direkt samband med verksamheten är skattepliktiga respektive avdragsgilla. Ett visst års inkomst av näringsverksamhet kan utgöras av det aktuella årets över­skott minskat med det underskott i näringsverksamhet som redovisades föregående år (se nedan). Den redovisade in­komsten av näringsverksamhet benämns därför också Redovisat överskott av näringsverksamhet.

Inkomst av Tjänst omfattar lön, förmåner (inkl. pensio­ner) och andra skattepliktiga ersättningar minskat med avdrag för kostna­der för inkomsternas förvärvande.

Sammanräknad förvärvsinkomst omfattar summan av inkomst av näringsverksamhet och inkomst av tjänst.

Allmänna avdrag omfattar avdrag för pensionsförsäk­ringspremier samt periodiskt understöd enligt dom eller av­tal samt under vissa förutsättningar underskott av nystartad aktiv näringsverksamhet.

Taxerad förvärvsinkomst utgörs av sammanräknad för­värvsinkomst minskad med allmänna avdrag.

Allmän pensionsavgift utgår på förvärvsinkomster och var 7 % inkomståret 2001. Den som vid 2001 års ingång var minst 65 år eller hade en taxerad förvärvsin­komst under 10 000 kronor betalade inte allmän pensionsavgift. På inkomster över 304 239 kronor betalade man inte heller allmän pensionsavgift. Den all­männa pensionsavgiften var för inkomståret 2001 avdragsgill till 50 % medan resterande 50 % av den allmänna pensionsavgiften reducerade summa skatter och avgifter.

Beskattningsbar förvärvsinkomst utgörs av den taxera­de förvärvsinkomsten minskad med de allmänna egenav­gifterna och grundavdraget.

Underskott som uppkommit i näringsverksamhet får inte kvittas mot överskott av tjänst eller kapital. Kvittning får däremot ske genom att tidigare års underskott får tas upp som en avdragspost påföljande år i den aktuella förvärvskällan. Om även detta år ger upphov till ett underskott adderas underskotten. Är överskottet mindre än föregående års underskott uppkommer åter ett underskott (föregående års underskott minus årets överskott) som får tas upp på­följande år. Är överskottet större än föregående års under­skott uppkommer överskott (årets överskott minus föregå­ende års underskott). Det underskott av näringsverksam­het som redovisas i deklarationen ett visst år har därför ofta helt eller delvis uppkommit under tidigare år och kan därför benämnas Ackumulerat under­skott av näringsverksamhet.

För att bättre belysa inkomsten av näringsverksamhet för t.ex. år 2001 har (för de aktuella personerna år 2001) det ackumulerade underskottet för 2001 jämförts med motsvar­ande belopp för 2000. En ökning av beloppet utgör Under­skott (av näringsverksamhet) för år 2001. En minskning av beloppet svarar mot ett överskott som kvittats mot underskott från ti­digare år. Redovisat överskott (av näringsverksamhet) bil­dar tillsammans med variabeln Överskott kvittat mot tidigare års underskott över­skottet före kvittning kallad Totalt överskott (av näringsverksamhet). Skillnaden mellan Totalt överskott och Underskott bildar årets Nettoinkomst av näringsverksamhet.

 

Kapitalinkomster m.m.

Nettoinkomst av kapital utgör summan av inkomst­rän­tor och utdelningar, inkomst av uthyrning av privatbostad, positiv räntefördelning och reavinster minskat med utgiftsräntor, avdragsgilla förvaltningskostnader, negativ räntefördelning samt reaförluster.

 

Skatter och övriga transfereringar

Från och med 2000 ingår inte den tidigare församlingsskatten i kommunalskatten. Däremot har begravningsavgiften inräknats i kommunalskatten.

Nettoförändring av expansionsmedel avser skillnaden mellan de avsättningar till expansionsmedel och de återföringar av expansionsmedel som skett under inkomståret. På de avsatta beloppen uttas en skatt på 28 procent av det avsatta beloppet. När belopp återförs tillgodoräknas denna skatt. Expansionsmedels­skatt netto utgörs av skillnaden mellan skatt på avsatta belopp och tillgodoräknad skatt på återförda belopp.

Om det uppstår underskott i inkomstslaget kapital kan detta underskott inte sparas till följande år. Däremot medges skattereduktion för underskott av kapital. Övriga reduktioner som år 2001 ingår i Skattereduktioner är skattereduktion på förvärvsinkomsten, skattereduktion för begränsning av fastighetsskatt, skattereduktion för sjöinkomster, skattereduktion för bredbandsanslutning samt skattereduktion för allmän pensionsavgift (50 procent av avgiften). Återbetalade studiemedel och givet bidragsförskott bildar tillsammans Övriga negativa transfereringar.

 

Hushållsinkomster

Hushållsinkomst före skattefria positiva transfereringar och skatter m.m. har bildats genom att nettoförändring i expansionsmedel, nettoinkomst av nä­ringsverksamhet, inkomst av tjänst och nettoinkomst av ka­pital har summerats och de allmänna avdragen har subtra­herats.

Skattefria positiva transfereringar utgörs av summan av barnbidrag, bostadsbidrag, kommunalt bostads­tillägg, socialbidrag, studiebidrag och studiepenning, skatte­fritt vårdbidrag och merkostnadsersättning till värnpliktiga, handikappersättning och bidragsförskott med flera ej skat­tepliktiga transfereringar. Skattepliktiga transfereringar så­som allmän pension, sjukpenning etc. ingår i den taxerade inkomsten.

Hushållsinkomst efter transfereringar skiljer sig från hushållsinkomsten före skattefria positiva transfereringar och skatter genom att alla po­sitiva och negativa transfereringarna har beaktats.

Så görs statistiken

Uppgifterna till tabellerna i Jordbrukarhushållen inkomster 2001 har erhållits genom en sambearbetning mellan Lantbruksregistret (LBR ) 2001 och den totalräknade inkomststatistiken (IoF) för inkomståret 2001.

Statistikens tillförlitlighet

Eftersom LBR 2001 i princip är en totalundersökning och IoF bygger på administrativa register och är totalräknad blir precisionen i beloppsberäkningarna mycket hög.

Bra att veta

Under de senaste tre åren har bland annat nedan beskrivna förändringar av skatteregler m.m. påverkat inkomststatistiken. Förändringar av skatteregler för åren 1995 - 1999 finns i korthet beskrivna i JO 42 SM 0101, som finns publicerad på Jordbruksverkets och SCB:s webbplatser. Uppgifter om regel­förändringar för åren 1991 - 1998 återfinns i JO 42 SM 0001, som endast är publicerat som tryckt SM.

Inkomståret 2001

Övrigt

Procentsatsen för fastighetsskatt sänktes. Dessutom infördes en begränsningsregel för fastighetsskatten för fastigheter med ett taxeringsvärde mellan 280  000 och 3 miljoner kr, som innebär att fastighetsägare med en hushållsinkomst upp till 600 000 kr inte behöver betala fastighetsskatt med mer än 5 %av hushållsinkomsten. Eventuell överskjutande fastighetsskatt dras av som en skattereduktion.

Skattereduktion för anslutning till bredband infördes.

Kyrkoavgift får från och med 2001 utöver till Svenska kyrka även betalas till något av sju andra trossamfund av den som lämnat sitt medgivande därtill.

50 % av den allmänna pensionsavgiften fick dras av som skattereduktion. Samtidigt reducerades avdraget för den allmänna pensionsavgiften till 50 % av avgiften.

Brytpunkten för statlig skatt 20 procent höjdes från 232 600 kr till 252 000 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Brytpunkten för statlig skatt 25 procent höjdes från 374 000 kr till 390 400 kr.

Gränsen för förmögenhetsskatt höjdes från 900 000 kr till 1 000 000 kr för ensamstående och 1 500 000 kr för sambeskattade.

Inkomståret 2000

Övrigt

Församlingsskatten, som tidigare räknades in i den kommunala inkomstskatten, ersattes av begravningsavgift och kyrkoavgift.

25 % av den allmänna pensionsavgiften fick dras av som skattereduktion. Samtidigt reducerades avdraget för den allmänna pensionsavgiften till 75 % av avgiften.

Brytpunkten för statlig skatt 20 procent höjdes från 219 300 kr till 232 600 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Brytpunkten för statlig skatt 25 procent höjdes från 360 000 kr till 374 000 kr.

Inkomståret 1999

Näringsverksamhet

Periodiseringsfond som avsattas för inkomståret 1994 skulle återföras liksom även eventuell kvarvarande skatteutjämningsreserv.

Kapital

Reaförluster på marknadsnoterade aktier och andelar får kvittas fullt ut mot vinster på onoterade aktier och andelar.

Övrigt

Tillfällig skattereduktion införs. Skatten reduceras med 1 320 kr för inkomster mellan 8 800 och 135 000 kr. Därefter minskar reduktionen med 1,2 procent av inkomsten därutöver och upphör helt vid 245 000 kr.

Brytpunkten för statlig skatt 20 procent höjs från 213 000 kr till 219 300 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Brytpunkt för statlig skatt 25 procent infördes för belopp över 360 000 kr.

Annan statistik

Uppgifter med den tidigare tillämpade definitionen av familjen (brukaren inklusive maka/make) har för inkomståret 1998 redovisats i JO 42 SM 0001 och uppgifter för inkomståren 1996 och 1997 återfinns i J 42 SM 9901. Uppgifter för år 2000 och 1999 med den nya definitionen av hushållet har redovisats i JO 42 SM 0201 respektive JO 42 SM 0101. Uppgifter om utvecklingen för lantbruksföretagens inkomst- och lönsamhetsförhållanden enligt företagsekonomiska principer redovisas i Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU)

Vid SCB finns också två statistikprodukter som belyser inkomstförhållanden för individer och familjer för hela befolkningen. Den ena är den totalräknade inkomststatistiken (IoF) vars uppgifter nu föreliggande statistiska meddelande till stor del bygger på. Den andra är inkomstfördelningsundersökningen (HINK), som baseras på ett urval av befolkningen.

Elektronisk publicering

Detta statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats www.sjv.se och på SCB:s webbplats www.scb.se. Avsikten är att de definitiva uppgifterna skall läggas in i Sveriges statistiska databaser. Dessa kan nås via SCB:s webbplats och användningen är kostnadsfri. Tryckta statistiska meddelanden kan erhållas mot betalning. Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats