![]() |
![]() | |
Jordbrukarhushållens inkomster 2001 | JO 42 SM 0301 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Fakta om statistikenDetta omfattar statistiken Detta omfattar statistikenUppgifterna i detta statistiska meddelande - Jordbrukarhushållens inkomster 2001 - bygger på en sambearbetning mellan lantbrukregistret (LBR) och den totalräknade inkomststatistiken (IoF). Från LBR hämtas uppgifter om vilka som var brukare vid lantbruksföretagen samt de uppgifter som behövs för att fördela brukarna på olika redovisningsgrupper. Från IoF, som innehåller uppgifter om hela Sveriges befolkning, hämtas uppgifter om inkomster, avdrag, skatter och sociala ersättningar. Redovisningen i detta statistiska meddelande omfattar brukaren och i princip samtliga personer i dennes hushåll (se nedan). Definitioner och förklaringarHushåll och hushållsmedlemmarI redovisningar avseende inkomståren till och med 1998 ingick endast brukaren och dennes maka/make. Från och med inkomståret 1999 redovisas uppgifterna per hushåll med i princip samma definition av hushållet som i registret över totalbefolkningen (RTB). I RTB-hushållet ingår personer som är gifta med varandra (även registrerat partnerskap), barn oavsett ålder som bor på samma fastighet som föräldrarna samt sammanboende, som har gemensamt barn. RTB-hushållet kan bestå av maximalt två generationer. För sammanboende par utan gemensamma barn finns inga uppgifter för att skapa korrekta hushåll, vilket leder till att andelen ensamståendehushåll överskattas. För jordbrukarna blir antalet vuxna barn som förs till samma hushåll som föräldrarna överdrivet stort, eftersom det ofta finns mer än en bostad på jordbruksfastigheterna. Vid bearbetningen för jordbrukarhushållens inkomster har därför en schablon införts som innebär att barn i jordbrukarfamiljer ansetts ha eget hushåll från och med det år de fyllt 30 år. Detta är naturligtvis inte alltid fallet lika väl som en del barn under 30 år har eget hushåll på samma fastighet som föräldrarna. Denna schablonbehandling har ändå ansetts komma närmare de faktiska förhållandena än att helt gå på uppgiften i RTB. Förvärvsinkomster m.m.Inkomst av yrkesmässigt bedriven förvärvsverksamhet (jordbruk, rörelse och fastighetsförvaltning) anses som Inkomst av näringsverksamhet om inkomsten inte räknas in under inkomstslagen tjänst eller kapital. Innehav av näringsfastighet, dvs. fastighet som inte utgör privatbostad, hänförs till näringsverksamhet. De flesta intäkter och kostnader som har direkt samband med verksamheten är skattepliktiga respektive avdragsgilla. Ett visst års inkomst av näringsverksamhet kan utgöras av det aktuella årets överskott minskat med det underskott i näringsverksamhet som redovisades föregående år (se nedan). Den redovisade inkomsten av näringsverksamhet benämns därför också Redovisat överskott av näringsverksamhet. Inkomst av Tjänst omfattar lön, förmåner (inkl. pensioner) och andra skattepliktiga ersättningar minskat med avdrag för kostnader för inkomsternas förvärvande. Sammanräknad förvärvsinkomst omfattar summan av inkomst av näringsverksamhet och inkomst av tjänst. Allmänna avdrag omfattar avdrag för pensionsförsäkringspremier samt periodiskt understöd enligt dom eller avtal samt under vissa förutsättningar underskott av nystartad aktiv näringsverksamhet. Taxerad förvärvsinkomst utgörs av sammanräknad förvärvsinkomst minskad med allmänna avdrag. Allmän pensionsavgift utgår på förvärvsinkomster och var 7 % inkomståret 2001. Den som vid 2001 års ingång var minst 65 år eller hade en taxerad förvärvsinkomst under 10 000 kronor betalade inte allmän pensionsavgift. På inkomster över 304 239 kronor betalade man inte heller allmän pensionsavgift. Den allmänna pensionsavgiften var för inkomståret 2001 avdragsgill till 50 % medan resterande 50 % av den allmänna pensionsavgiften reducerade summa skatter och avgifter. Beskattningsbar förvärvsinkomst utgörs av den taxerade förvärvsinkomsten minskad med de allmänna egenavgifterna och grundavdraget. Underskott som uppkommit i näringsverksamhet får inte
kvittas mot överskott av tjänst eller kapital. Kvittning får däremot ske genom
att tidigare års underskott får tas upp som en avdragspost påföljande år i den
aktuella förvärvskällan. Om även detta år ger upphov till ett underskott
adderas underskotten. Är överskottet mindre än föregående års underskott
uppkommer åter ett underskott (föregående års underskott minus årets överskott)
som får tas upp påföljande år. Är överskottet större än föregående års underskott
uppkommer överskott (årets överskott minus föregående års underskott). Det
underskott av näringsverksamhet som redovisas i deklarationen ett visst år har
därför ofta helt eller delvis uppkommit under tidigare år och kan därför
benämnas Ackumulerat underskott av
näringsverksamhet. För att bättre belysa inkomsten av näringsverksamhet för
t.ex. år 2001 har (för de aktuella personerna år 2001) det ackumulerade
underskottet för 2001 jämförts med motsvarande belopp för 2000. En ökning av
beloppet utgör Underskott (av näringsverksamhet) för år 2001. En minskning av beloppet svarar mot ett överskott som
kvittats mot underskott från tidigare år. Redovisat
överskott (av näringsverksamhet) bildar tillsammans med variabeln Överskott kvittat mot tidigare års
underskott överskottet före kvittning kallad Totalt överskott (av
näringsverksamhet). Skillnaden
mellan Totalt överskott och Underskott bildar årets Nettoinkomst av näringsverksamhet. Kapitalinkomster m.m.Nettoinkomst av
kapital utgör summan av inkomsträntor och utdelningar, inkomst av
uthyrning av privatbostad, positiv räntefördelning och reavinster minskat med
utgiftsräntor, avdragsgilla förvaltningskostnader, negativ räntefördelning samt
reaförluster. Skatter och övriga transfereringarFrån och med 2000 ingår inte den tidigare församlingsskatten i kommunalskatten. Däremot har begravningsavgiften inräknats i kommunalskatten. Nettoförändring av expansionsmedel avser skillnaden mellan de avsättningar till expansionsmedel och de återföringar av expansionsmedel som skett under inkomståret. På de avsatta beloppen uttas en skatt på 28 procent av det avsatta beloppet. När belopp återförs tillgodoräknas denna skatt. Expansionsmedelsskatt netto utgörs av skillnaden mellan skatt på avsatta belopp och tillgodoräknad skatt på återförda belopp. Om det uppstår underskott i inkomstslaget kapital kan detta underskott inte sparas till följande år. Däremot medges skattereduktion för underskott av kapital. Övriga reduktioner som år 2001 ingår i Skattereduktioner är skattereduktion på förvärvsinkomsten, skattereduktion för begränsning av fastighetsskatt, skattereduktion för sjöinkomster, skattereduktion för bredbandsanslutning samt skattereduktion för allmän pensionsavgift (50 procent av avgiften). Återbetalade studiemedel och givet bidragsförskott bildar tillsammans Övriga negativa transfereringar. HushållsinkomsterHushållsinkomst före skattefria positiva transfereringar och skatter m.m. har bildats genom att nettoförändring i expansionsmedel, nettoinkomst av näringsverksamhet, inkomst av tjänst och nettoinkomst av kapital har summerats och de allmänna avdragen har subtraherats. Skattefria positiva transfereringar utgörs av summan av barnbidrag, bostadsbidrag, kommunalt bostadstillägg, socialbidrag, studiebidrag och studiepenning, skattefritt vårdbidrag och merkostnadsersättning till värnpliktiga, handikappersättning och bidragsförskott med flera ej skattepliktiga transfereringar. Skattepliktiga transfereringar såsom allmän pension, sjukpenning etc. ingår i den taxerade inkomsten. Hushållsinkomst efter transfereringar skiljer sig från hushållsinkomsten före skattefria positiva transfereringar och skatter genom att alla positiva och negativa transfereringarna har beaktats. Så görs statistikenUppgifterna till tabellerna i Jordbrukarhushållen inkomster 2001 har erhållits genom en sambearbetning mellan Lantbruksregistret (LBR ) 2001 och den totalräknade inkomststatistiken (IoF) för inkomståret 2001. Statistikens tillförlitlighetEftersom LBR 2001 i princip är en totalundersökning och IoF bygger på administrativa register och är totalräknad blir precisionen i beloppsberäkningarna mycket hög. Bra att vetaUnder de senaste tre åren har bland annat nedan beskrivna förändringar av skatteregler m.m. påverkat inkomststatistiken. Förändringar av skatteregler för åren 1995 - 1999 finns i korthet beskrivna i JO 42 SM 0101, som finns publicerad på Jordbruksverkets och SCB:s webbplatser. Uppgifter om regelförändringar för åren 1991 - 1998 återfinns i JO 42 SM 0001, som endast är publicerat som tryckt SM. Inkomståret 2001Övrigt Procentsatsen för fastighetsskatt sänktes. Dessutom infördes en
begränsningsregel för fastighetsskatten för fastigheter med ett taxeringsvärde
mellan 280 000 och 3 miljoner kr, som innebär att fastighetsägare
med en hushållsinkomst upp till 600 000 kr inte behöver betala
fastighetsskatt med mer än 5 %av hushållsinkomsten. Eventuell
överskjutande fastighetsskatt dras av som en skattereduktion. Skattereduktion för anslutning till bredband infördes. Kyrkoavgift får från och med 2001 utöver till Svenska kyrka
även betalas till något av sju andra trossamfund av den som lämnat sitt
medgivande därtill. 50 % av den allmänna pensionsavgiften fick dras av som skattereduktion. Samtidigt reducerades avdraget för den allmänna pensionsavgiften till 50 % av avgiften. Brytpunkten för statlig skatt 20 procent höjdes från 232 600 kr till 252 000 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Brytpunkten för statlig skatt 25 procent höjdes från 374 000 kr till 390 400 kr. Gränsen för förmögenhetsskatt höjdes från 900 000 kr till 1 000 000 kr för ensamstående och 1 500 000 kr för sambeskattade. Inkomståret 2000Övrigt Församlingsskatten, som tidigare räknades in i den kommunala inkomstskatten, ersattes av begravningsavgift och kyrkoavgift. 25 % av den allmänna pensionsavgiften fick dras av som skattereduktion. Samtidigt reducerades avdraget för den allmänna pensionsavgiften till 75 % av avgiften. Brytpunkten för statlig skatt 20 procent höjdes från
219 300 kr till 232 600 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst.
Brytpunkten för statlig skatt 25 procent höjdes från 360 000 kr till
374 000 kr. Inkomståret 1999Näringsverksamhet Periodiseringsfond som avsattas för inkomståret 1994 skulle
återföras liksom även eventuell kvarvarande skatteutjämningsreserv. Kapital Reaförluster på marknadsnoterade aktier och andelar får kvittas fullt ut mot vinster på onoterade aktier och andelar. Övrigt Tillfällig skattereduktion införs. Skatten reduceras med 1 320 kr för inkomster mellan 8 800 och 135 000 kr. Därefter minskar reduktionen med 1,2 procent av inkomsten därutöver och upphör helt vid 245 000 kr. Brytpunkten för statlig skatt 20 procent höjs från 213 000 kr till 219 300 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Brytpunkt för statlig skatt 25 procent infördes för belopp över 360 000 kr. Annan statistikUppgifter med den tidigare tillämpade definitionen av familjen (brukaren inklusive maka/make) har för inkomståret 1998 redovisats i JO 42 SM 0001 och uppgifter för inkomståren 1996 och 1997 återfinns i J 42 SM 9901. Uppgifter för år 2000 och 1999 med den nya definitionen av hushållet har redovisats i JO 42 SM 0201 respektive JO 42 SM 0101. Uppgifter om utvecklingen för lantbruksföretagens inkomst- och lönsamhetsförhållanden enligt företagsekonomiska principer redovisas i Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) Vid SCB finns också två statistikprodukter som belyser inkomstförhållanden för individer och familjer för hela befolkningen. Den ena är den totalräknade inkomststatistiken (IoF) vars uppgifter nu föreliggande statistiska meddelande till stor del bygger på. Den andra är inkomstfördelningsundersökningen (HINK), som baseras på ett urval av befolkningen. Elektronisk publiceringDetta statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats www.sjv.se och på SCB:s webbplats www.scb.se. Avsikten är att de definitiva uppgifterna skall läggas in i Sveriges statistiska databaser. Dessa kan nås via SCB:s webbplats och användningen är kostnadsfri. Tryckta statistiska meddelanden kan erhållas mot betalning. Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats |