Statistiken med kommentarer

Resultatens jämförbarhet med tidigare år
Några resultat

Resultatens jämförbarhet med tidigare år

Jämförbarheten bakåt försvåras på grund av ett antal förändringar som skett.

• Det från och med år 2000 förändrade sättet att producera Lantbruksregistret (LBR) har medfört att antalet redovisade brukare per företag minskat något samtidigt som andelen äldre bru­kare minskat kraftigt. Det senare gäller framför allt brukare som är 65 år och äldre.

• För överskott av kapital och nettoinkomst av kapital har inverkan haft en sän­kande effekt på omkring 1 %. För pensionsinkomsten slutligen be­räknas att inverkan haft en sänkande effekt med hela 8 %.
• Från och med inkomståret 1999 har dessutom familjebegreppet ändrats. Sedan detta år används RTB-familjen som enhet, medan tidi­gare endast brukaren och ev. maka/make ingick. RTB-familjen omfattar maxi­malt två genera­tioner där personerna har relationer med varandra och är folk­bok­förda på samma fastighet.
• Beräkningarna av arbetsåtgångstalen i den svenska typologin ändrades fr.o.m. 1999, vilket påverkar indelningen i driftsinriktningar.

Några resultat

Hushållsinkomst före och efter transfereringar ökade

Den för samtliga jordbrukarhushåll genomsnittliga inkomsten av tjänst ökade år 2002 med 10 900 kr (5 %) till 246 100 kr, medan nettoinkomsten av nä­rings­verksamhet ökade med 1 200 kr (2 %) till 52 400 kr. Nettoinkomst av kapital minskade däremot med 3 200 kr (-14 %) till 19 700 kr på grund av att över­skottet av kapital minskade och under­skottet av kapital ökade. Eftersom nettot av räntefördelning i stort sett var oförändrat (19 700 kr) svarade det år 2002 för hela nettoinkomsten av kapital, medan mot­svarande andel föregående år var 86 %.

Den genomsnittliga hushållsinkomsten år 2002 före skattefria positiva trans­fe­reringar var 313 900 kr, vilket är en ökning med 7 700 kr eller 3 % jämfört med år 2001. Eftersom de positiva skattefria transfereringarna också ökade medan de negativa transfereringarna minskade något har familjeinkomsten efter trans­fereringar ökat med 4  procent eller 9 400 kr till 225 400 kr.

Att de negativa transfereringarna minskade beror främst på att den till inkomst­året 2000 införda skattereduktionen för den allmänna pensionsavgiften höjdes år 2002 från 50 % till 75 %,vilket medförde att beloppet för skatte­reduktion år 2002 totalt ökade med 6 000 kr och uppgick till 19 100 kr.

 

Tablå 1. Inkomster och transfereringar m.m. för samtliga jordbrukar­hushåll åren 2001 - 2002

	Kronor per hushåll			Förändring (%)
	2002	2001		2001-2002	2000-2001	1999-2000
Inkomst av tjänst	246100	235 200		5	4	5
Allmänna avdrag	4 300	4 300		2	1	17
Näringsverksamhet
Överskott	63 900	61 600		4	9	11
Underskott	11 500	10 500		10	0	2
Nettoinkomst	52 400	51 200		2	12	13
Nettoförändring av expansionsmedel	20	1 200		-99	-30	184
Nettoinkomst av kapital	19 700	22 900		-14	-21	-5
därav ränte- fördelning netto	19 700	19 700		0	6	14
Hushållsinkomst före transfereringar	313 900	306 200		3	2	5
Skattefria positiva transfereringar	11 900	11 400		4	6	13
Negativa transfereringar	100 300	101 600		-1	-2	2
Därav
Allmän pensionsavgift	17 500	16 800		4	4	8
Skatter	100 900	96 900		4	2	5
Skattereduktioner	19 100	13 100		45	59	98
Hushållsinkomst efter transfereringar	225 400	216 000		4	5	8

 

Hushållsinkomst efter transfereringar för åldersgrupper

Av tablå 2 framgår att hushåll med brukare i åldern 49-49 år har haft högst hushållsinkomst efter transfereringar med 225 400 kr. Vidare framgår att hushåll med brukare i åldern 65 år eller äldre har haft den lägsta inkomsten med 168 300 kr. Uppgifterna till tablå 2 är hämtade från tabell 2, som utöver uppgifter för riksområden, storleksgrupper och driftsinriktningar också innehåller uppgifter för län.

Tablå 2. Hushållsinkomster efter transfereringar åren 2001 - 2002

Redovisningsgrupp	Kronor per hushåll			Förändring (%)
	2002	2001		2001-2002	2000-2001	1999-2000
Hela riket	225 400	216 000		4	5	8
Brukarens ålder
30-39 år	211 300	204 800		3	6	10
40-49 år	252 200	242 300		4	6	9
50-64 år	242 800	231 400		5	5	7
65- år	168 300	160 000		5	4	2

 

 

Stora skillnader i inkomster mellan länen

Hushållsinkomsten efter transfereringar var 2002 högst i Jönköpings län med 247 400 kr följt av Västerbottens och Västmanlands län med 237 300 kr respek­tive 233 600 kr. Det innebär att hushållsinkomsten efter transfereringar för Jön­köpings län låg 10 % och för de övriga två länen 5  respektive 4 % över riks­genom­snittet, som var 225 400 kr. Lägst var hushållsinkomsten i Gotlands län med 199 500 kr följt av Blekinge och Hallands län med 212 700 kr respektive 215 000 kr. Dessa län låg därmed 12 % respektive 6 och 5 % under riks­genom­snittet. Se vidare tabell 2.

Kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst är lägre och ökade mindre än männens år 2002

På grund av övergången från taxeringsfamiljen till RTB-familjen som redo­vis­ningsenhet är de flesta resultaten för inkomståren 1999 - 2002 som redovisas i resultat­tabellerna inte helt jämförbara med resultat för 1998 och tidigare. Ett undan­­tag utgör emellertid redovisningen i tabell 7, som innehåller resultat för brukare och maka/make med uppdelning på kvinnor och män. Sådana uppgifter har tagits fram från och med inkomståret 1996. Av tablå 3, som redovisar upp­gifter för åren 1996 - 2002, framgår att den genomsnittliga in­komsten av närings­verksamhet år 2002 ökade med 800 kr eller 5 % till 15 900 kr för kvinnor som är brukare eller maka/make medan den ökade med 2 400 kr eller 5 % till 47 800 kr för män.

Genom att kvinnornas inkomst av tjänst ökade med 6 400 kr till 136 700 kr ökade deras sammanräknade förvärvsinkomst med 7 200 kr eller 5 % till 152 600 kr. För män ökade inkomst av tjänst med 5 800 kr till 133 000 kr och den sammanräknade förvärvsinkomsten med 8 200 kr eller 5 % till 180 800 kr. Det framgår också att kvinnornas inkomst av näringsverksamhet visar en relativt liten ökning (3 600 kr) sedan 1996 medan inkomst av tjänst ökat med 36 600 kr och sedan 1999 överstiger männens inkomst av tjänst. Genom männens större ökning av inkomst av näringsverksamhet sedan 1996 var skillnaden mellan män och kvinnor i sammanräknad förvärvsinkomst något större 2002 än 1996 (28 200 kr mot 24 800 kr).

Om man uttrycker kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst som andel av männens så har denna andel endast ökat från 82 % år1996 till 84 % år 2002. Andel är högst för åldersklassen 50-64 år med 90 % inkomståret 2002 och lägst för åldersklassen 30-39 år med 75 %.

 

Tablå 3. Taxerade inkomster år 1996 - 2002 per person för brukare och maka/make med uppdelning på kvinnor och män. Kronor resp. procent

Redovisnings­grupp	Näringsverksamhet			Tjänst			Sammanräknad förvärvsinkomst
	Kvinnor	Män		Kvinnor	Män		Kvinnor	Män
Hela riket
2002	15 900	47 800		136 700	133 000		152 600	180 800
2001	15 100	45 400		130 300	127 300		145 400	172 600
2000	14 300	41 500		124 200	123 000		138 500	164 400
1999	13 000	37 300		117 800	117 500		130 800	154 800
1998	13 500	36 000		110 100	112 100		123 600	148 100
1997	13 000	34 200		104 700	108 700		117 700	142 900
1996	12 300	31 400		100 100	105 700		112 300	137 100
Kvinnornas inkomst som andel av männens respektive år (%)
2002	33			103			84
2001	33			102			84
2000	33			101			84
1999	35			100			85
1998	37			98			83
1997	38			96			82
1996	39			95			82

 

Inverkan av underskott i näringsverksamhet

Ett underskott av näringsverksamhet får inte kvittas mot andra förvärvskällor utan får tas upp som en avdragspost i näringsverksamheten följande år. Det aktuella årets underskott redovisas därför aldrig separat. Genom att beräkna skillnaden mellan jordbrukarhushållens ackumulerade underskott mellan 2002 och 2001 har det varit möjligt att beräkna, dels hur stort överskott som år 2002 kvittats mot tidigare års underskott, dels hur stort underskott av närings­verk­sam­het som uppkommit under 2002. Resultaten av dessa beräkningar visas i tablå 4 dels för samtliga jordbrukarhushåll för de senaste tre åren dels för fyra åldersklasser det senare året. I uppställningen visas också den genomsnittliga netto­­inkomsten av näringsverksamhet när samtliga under året uppkomna över­skott och underskott beaktats. Denna beräknade nettoinkomsten av närings­verk­samhet har använts i stället för den taxerade inkomsten av närings­verk­samhet då hushållsinkomsten beräknats eftersom nettoinkomsten innefattar alla överskott och underskott uppkomna under året.

Tablå 4. Nettoinkomst av näringsverksamhet 2002

Redovis­ningsgrupp	Överskott uppkommet under året			Underskott uppkommet under året	Årets netto­inkomst
	Redo­visat	Kvittat mot äldre underskott	Totalt
Brukarens ålder
30-39 år	63 000	6 600	69 500	11 600	57 900
40-49 år	74 500	6 300	80 800	12 200	68 600
50-64 år	66 900	9 400	73 300	11 700	61 700
65- år	14 100	5 900	20 000	10 000	10 000
Hela riket
2002	57 600	6 300	63 900	11 500	52 400
2001	54 700	6 900	61 600	10 500	51 200
2000	50 400	5 900	56 300	10 400	47 100
1999	45 300	5 500	50 800	10 300	40 600

 

I de flesta grupperna i tablå 4 var det genomsnittliga underskottet utslaget på samtliga hushåll i gruppen för år 2002 omkring 11 500 kronor. Eftersom de överskott som kvittats mot äldre underskott var betydligt lägre än de under år 2002 uppkomna underskotten var hushållens genomsnittliga nettoinkomst från näringsverksamhet genomgående lägre än det redovisade överskottet.

Hushållens disponibla inkomster enligt Eurostats statistikgren IAHS

I nu föreliggande statistiska meddelande redovisas inga resultat enligt de definitioner som EU:s statistikbyrå Eurostat angett för sin statistikgren Income of the Agricultural Households Sector (IAHS) och som i statistiska meddelande JO 42 SM 0201 återfinns i tabellerna 14 - 19. Skälet är att den metod som använts för att beräkna inkomsten av eget hem visat sig ge miss­visande resultat, vilket främst beror på den genomsnittligt mycket olika ut­vecklingen för taxeringsvärdena för småhus på lantbruksenheter respektive andra småhus.