![]() |
![]() | |
Jordbrukarhushållens inkomster 2002 | JO 42 SM 0401 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarerResultatens jämförbarhet med tidigare år Resultatens jämförbarhet med tidigare årJämförbarheten bakåt försvåras på grund av ett antal förändringar som skett.
Några resultatHushållsinkomst före och efter transfereringar ökadeDen för samtliga jordbrukarhushåll genomsnittliga inkomsten av tjänst ökade år 2002 med 10 900 kr (5 %) till 246 100 kr, medan nettoinkomsten av näringsverksamhet ökade med 1 200 kr (2 %) till 52 400 kr. Nettoinkomst av kapital minskade däremot med 3 200 kr (-14 %) till 19 700 kr på grund av att överskottet av kapital minskade och underskottet av kapital ökade. Eftersom nettot av räntefördelning i stort sett var oförändrat (19 700 kr) svarade det år 2002 för hela nettoinkomsten av kapital, medan motsvarande andel föregående år var 86 %. Den genomsnittliga hushållsinkomsten år 2002 före skattefria positiva transfereringar var 313 900 kr, vilket är en ökning med 7 700 kr eller 3 % jämfört med år 2001. Eftersom de positiva skattefria transfereringarna också ökade medan de negativa transfereringarna minskade något har familjeinkomsten efter transfereringar ökat med 4 procent eller 9 400 kr till 225 400 kr. Att de negativa transfereringarna minskade beror främst på att den till inkomståret 2000 införda skattereduktionen för den allmänna pensionsavgiften höjdes år 2002 från 50 % till 75 %,vilket medförde att beloppet för skattereduktion år 2002 totalt ökade med 6 000 kr och uppgick till 19 100 kr. Tablå 1. Inkomster och transfereringar m.m. för samtliga jordbrukarhushåll åren 2001 - 2002
![]() Hushållsinkomst efter transfereringar för åldersgrupper
Av tablå 2 framgår att hushåll med brukare i åldern 49-49 år har haft högst hushållsinkomst efter transfereringar med 225 400 kr. Vidare framgår att hushåll med brukare i åldern 65 år eller äldre har haft den lägsta inkomsten med 168 300 kr. Uppgifterna till tablå 2 är hämtade från tabell 2, som utöver uppgifter för riksområden, storleksgrupper och driftsinriktningar också innehåller uppgifter för län. Tablå 2. Hushållsinkomster efter transfereringar åren 2001 - 2002
![]() Stora skillnader i inkomster mellan länenHushållsinkomsten efter transfereringar var 2002 högst i
Jönköpings län med 247 400 kr följt av Västerbottens och Västmanlands län
med 237 300 kr respektive 233 600 kr. Det innebär att
hushållsinkomsten efter transfereringar för Jönköpings län låg 10 % och
för de övriga två länen 5 respektive 4 % över riksgenomsnittet, som var
225 400 kr. Lägst var hushållsinkomsten i Gotlands län med 199 500 kr
följt av Blekinge och Hallands län med 212 700 kr respektive 215 000 kr.
Dessa län låg därmed 12 % respektive 6 och 5 % under riksgenomsnittet.
Se vidare tabell 2. Kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst är lägre och ökade mindre än männens år 2002På grund av övergången från taxeringsfamiljen till RTB-familjen som redovisningsenhet är de flesta resultaten för inkomståren 1999 - 2002 som redovisas i resultattabellerna inte helt jämförbara med resultat för 1998 och tidigare. Ett undantag utgör emellertid redovisningen i tabell 7, som innehåller resultat för brukare och maka/make med uppdelning på kvinnor och män. Sådana uppgifter har tagits fram från och med inkomståret 1996. Av tablå 3, som redovisar uppgifter för åren 1996 - 2002, framgår att den genomsnittliga inkomsten av näringsverksamhet år 2002 ökade med 800 kr eller 5 % till 15 900 kr för kvinnor som är brukare eller maka/make medan den ökade med 2 400 kr eller 5 % till 47 800 kr för män. Genom att kvinnornas inkomst av tjänst ökade med 6 400 kr till 136 700 kr ökade deras sammanräknade förvärvsinkomst med 7 200 kr eller 5 % till 152 600 kr. För män ökade inkomst av tjänst med 5 800 kr till 133 000 kr och den sammanräknade förvärvsinkomsten med 8 200 kr eller 5 % till 180 800 kr. Det framgår också att kvinnornas inkomst av näringsverksamhet visar en relativt liten ökning (3 600 kr) sedan 1996 medan inkomst av tjänst ökat med 36 600 kr och sedan 1999 överstiger männens inkomst av tjänst. Genom männens större ökning av inkomst av näringsverksamhet sedan 1996 var skillnaden mellan män och kvinnor i sammanräknad förvärvsinkomst något större 2002 än 1996 (28 200 kr mot 24 800 kr). Om man uttrycker kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst som andel av männens så har denna andel endast ökat från 82 % år1996 till 84 % år 2002. Andel är högst för åldersklassen 50-64 år med 90 % inkomståret 2002 och lägst för åldersklassen 30-39 år med 75 %. Tablå 3. Taxerade inkomster år 1996 - 2002 per person för brukare och maka/make med uppdelning på kvinnor och män. Kronor resp. procent
![]() Inverkan av underskott i näringsverksamhetEtt underskott av näringsverksamhet får inte kvittas mot andra förvärvskällor utan får tas upp som en avdragspost i näringsverksamheten följande år. Det aktuella årets underskott redovisas därför aldrig separat. Genom att beräkna skillnaden mellan jordbrukarhushållens ackumulerade underskott mellan 2002 och 2001 har det varit möjligt att beräkna, dels hur stort överskott som år 2002 kvittats mot tidigare års underskott, dels hur stort underskott av näringsverksamhet som uppkommit under 2002. Resultaten av dessa beräkningar visas i tablå 4 dels för samtliga jordbrukarhushåll för de senaste tre åren dels för fyra åldersklasser det senare året. I uppställningen visas också den genomsnittliga nettoinkomsten av näringsverksamhet när samtliga under året uppkomna överskott och underskott beaktats. Denna beräknade nettoinkomsten av näringsverksamhet har använts i stället för den taxerade inkomsten av näringsverksamhet då hushållsinkomsten beräknats eftersom nettoinkomsten innefattar alla överskott och underskott uppkomna under året. Tablå 4. Nettoinkomst av näringsverksamhet 2002
![]() I de flesta grupperna i tablå 4 var det genomsnittliga underskottet utslaget på samtliga hushåll i gruppen för år 2002 omkring 11 500 kronor. Eftersom de överskott som kvittats mot äldre underskott var betydligt lägre än de under år 2002 uppkomna underskotten var hushållens genomsnittliga nettoinkomst från näringsverksamhet genomgående lägre än det redovisade överskottet. Hushållens disponibla inkomster enligt Eurostats statistikgren IAHSI nu föreliggande statistiska meddelande redovisas inga resultat enligt de definitioner som EU:s statistikbyrå Eurostat angett för sin statistikgren Income of the Agricultural Households Sector (IAHS) och som i statistiska meddelande JO 42 SM 0201 återfinns i tabellerna 14 - 19. Skälet är att den metod som använts för att beräkna inkomsten av eget hem visat sig ge missvisande resultat, vilket främst beror på den genomsnittligt mycket olika utvecklingen för taxeringsvärdena för småhus på lantbruksenheter respektive andra småhus. |