![]() |
![]() | |
Jordbrukarhushållens inkomster 2003 | JO 42 SM 0501 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarerResultatens jämförbarhet med tidigare år Resultatens jämförbarhet med tidigare årJämförbarheten bakåt i tiden försvåras på grund av ett antal förändringar som skett.
Några resultatHushållsinkomst före och efter transfereringar ökadeDen för samtliga jordbrukarhushåll genomsnittliga inkomsten av tjänst ökade år 2003 med 12 000 kr (5 %) till 258 100 kr, medan nettoinkomsten av näringsverksamhet minskade med 2 900 kr (-5 %) till 49 600 kr. Nettoinkomst av kapital minskade liksom de närmast föregående åren, nu med 1 500 kr (-8 %) till 18 200 kr på grund av att överskottet av kapital minskade mer än underskottet av kapital. Även nettot av räntefördelning minskade (-8 %), men var liksom föregående år i stort sett lika stort som hela nettoinkomsten av kapital. Den genomsnittliga hushållsinkomsten år 2003 före skattefria positiva transfereringar var 320 800 kr, vilket är en ökning med 7 000 kr eller 2 % jämfört med år 2002. Eftersom de positiva skattefria transfereringarna var oförändrade medan de negativa transfereringarna ökade med 5 600 kr eller 6 % har hushållsinkomsten efter transfereringar endast ökat med 1 400 kr (1 %) till 226 800 kr. Att de negativa transfereringarna ökat beror främst på att den genomsnittliga skatten på förvärvsinkomster ökat med 4 300 kr och att de sammanlagda skattereduktionerna minskat med 1 000 kr. Tablå 1. Inkomster och transfereringar m.m. per hushåll för samtliga jordbrukarhushåll
![]() Hushållsinkomst efter transfereringar för åldersgrupper
Av tablå 2 framgår att hushåll med brukare i åldern 40-49 år 2003 hade den högsta hushållsinkomsten efter transfereringar med 250 600 kr, vilket var en liten minskning sedan föregående år. Vidare framgår att hushåll med brukare i åldern 65 år eller äldre hade den lägsta inkomsten med 168 300 kr, men också att hushållsinkomsten efter transfereringar ökat mest år 2003 för denna åldersgrupp. Uppgifterna till tablå 2 är hämtade från tabell 2, som utöver uppgifter för riksområden, storleksgrupper och driftsinriktningar också innehåller uppgifter för län. Tablå 2. Hushållsinkomster efter transfereringar
![]() Skillnader i hushållsinkomster mellan länenHushållsinkomsten efter transfereringar var 2003 högst i
Jönköpings län med 248 000 kr följt av Västerbottens, Uppsala och Skåne
län med 240 500 kr, 235 500 kr respektive 232 900 kr. Det
innebär att hushållsinkomsten efter transfereringar för Jönköpings län låg
9 % och för de övriga tre länen 6 %, 4 % respektive 3 % över
riksgenomsnittet, som var 226 800 kr. Lägst var hushållsinkomsten i Gotlands
län med 196 600 kr följt av Stockholms, Norrbottens och Hallands län med
215 800 kr, 217 200 kr respektive 217 600 kr. Dessa län låg
därmed 13 %, 5 %, 4 % respektive 4 % under riksgenomsnittet.
Se vidare tabell 2. Kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst är fortfarande lägre än männens men ökade mer än männens år 2003På grund av övergången från taxeringsfamiljen till RTB-familjen som hushållsbegrepp och därmed som redovisningsenhet i denna statistik är de flesta redovisade resultaten för inkomståren 1999 - 2003 inte helt jämförbara med resultat för 1998 och tidigare. Ett undantag utgör emellertid redovisningen i tabell 7, som innehåller resultat för brukare och maka/make med uppdelning på kvinnor och män. Sådana uppgifter har tagits fram från och med inkomståret 1996. Av tablå 3, som redovisar uppgifter för åren 1996 - 2003, framgår att den genomsnittliga inkomsten av näringsverksamhet år 2003 var i stort sett oförändrad (15 800 kr) för kvinnor som är brukare eller maka/make medan den ökade med 1 000 kr eller 2 % till 48 800 kr för män. Genom att kvinnornas inkomst av tjänst ökade med 8 600 kr (6 %) till 145 300 kr ökade deras sammanräknade förvärvsinkomst med 8 500 kr eller 6 % till 161 100 kr. För män ökade inkomst av tjänst med 5 400 kr till 138 400 kr och den sammanräknade förvärvsinkomsten med 6 400 kr eller 4 % till 187 200 kr. Det framgår också att kvinnornas inkomst av näringsverksamhet visar en relativt liten ökning sedan 1996 (3 500 kr) medan inkomst av tjänst ökat med 45 200 kr och sedan 1999 överstiger männens inkomst av tjänst. Genom männens större ökning av inkomst av näringsverksamhet sedan 1996 var skillnaden mellan kvinnor och män i sammanräknad förvärvsinkomst något större 2003 än 1996 (26 100 kr mot 24 800 kr). Om man uttrycker kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst som andel av männens så har denna andel endast ökat från 82 % år1996 till 86 % år 2003. Andelen är högst för åldersklassen 50-64 år med 88 % inkomståret 2003 och lägst för åldersklassen 65- år med 75 %. Tablå 3. Taxerade inkomster 1996 - 2003 per person för brukare och maka/make med uppdelning på kvinnor och män. Kronor resp. procent
![]() Inverkan av underskott i näringsverksamhetEtt underskott av näringsverksamhet får inte kvittas mot andra förvärvskällor utan får tas upp som en avdragspost i näringsverksamheten följande år. Det aktuella årets underskott redovisas därför aldrig separat i deklarationerna. Genom att beräkna skillnaden mellan jordbrukarhushållens ackumulerade underskott mellan 2003 och 2002 har det varit möjligt att beräkna, dels hur stort överskott som år 2003 kvittats mot tidigare års underskott, dels hur stort underskott av näringsverksamhet som uppkommit under 2003. Resultaten av dessa beräkningar visas i tablå 4 dels för samtliga jordbrukarhushåll för de senaste åren dels för fyra åldersklasser det senare året. I uppställningen visas också den genomsnittliga nettoinkomsten av näringsverksamhet när samtliga under året uppkomna överskott och underskott beaktats. Denna beräknade nettoinkomst av näringsverksamhet har använts i stället för den taxerade inkomsten av näringsverksamhet då hushållsinkomsten beräknats eftersom nettoinkomsten innefattar alla överskott och underskott uppkomna under året. Det genomsnittliga underskottet för samtliga hushåll var år 2003 omkring 14 500 kronor. Eftersom de överskott som kvittats mot äldre underskott var betydligt lägre - 5 500 kronor - än de under år 2003 uppkomna underskotten var hushållens genomsnittliga nettoinkomst från näringsverksamhet 9 000 kronor lägre än den genomsnittliga taxerade inkomsten av näringsverksamhet. I genomsnitt för samtliga hushåll var det totala överskottet 64 100 kr, vilket var 200 kr högre än året innan. Det under året uppkomna genomsnittliga underskottet ökade däremot med 3 100 kr till 14 600 kr. Sammantaget innebar detta att nettoinkomsten av näringsverksamhet minskade 2 900 kr eller 5% till 49 600 kr. Detta till skillnad mot den taxerade inkomsten av näringsverksamhet som ökade med 1 000 kr eller 2 % till 58 600 kr. Tablå 4. Nettoinkomst av näringsverksamhet 2003
![]() 1) Taxerad inkomst av näringsverksamhet för år 2003. En inte obetydlig del av jordbrukarnas inkomst från näringsverksamhet får enligt reglerna om räntefördelning föras över till beskattning enligt de regler som gäller kapitalinkomster och ingår alltså inte i den taxerade inkomsten av näringsverksamhet. I tablå 5 har samtliga inkomster samlats som har sitt ursprung i näringsverksamhet. I genomsnitt för samtliga hushåll var räntefördelning netto 18 000 kr år 2003 - en minskning med 1 700 kr eller 9 % sedan 2002 medan den samlade inkomsten totalt minskat med 4 500 kr eller 6 % till 67 500 kr. Tablå 5. De samlade inkomsterna från näringsverksamhet 2003
![]() |