Statistiken med kommentarer

Resultatens jämförbarhet med tidigare år
Några resultat

Resultatens jämförbarhet med tidigare år

Jämförbarheten bakåt i tiden försvåras på grund av ett antal förändringar som skett.

• Indelning av jordbruksföretag i driftsinriktningar baseras på grödarealer och antal husdjur av olika slag vid jordbruksföretagen. Dessa uppgifter finns för alla jordbruksföretag åren 1999, 2000 och 2003. För mellanliggande år finns uppgifter för ett urval av företag. Vid indelning i driftsinriktning för de företag där aktuella uppgifter saknas används senast tillgängliga uppgifter, vilket medför en viss eftersläpning i klassificeringen, som rättas till nästa gång en totalundersökning genomförs. Denna eftersläpning i klassificeringen under de mellanliggande åren kan förväntas ha en viss effekt även på de redovisade ekonomiska variablerna för dessa år. En följd av detta blir att en del av de förändringar som skett under de mellanliggande åren kommer till uttryck först det år då aktuella strukturuppgifter föreligger för samtliga jordbruksföretag.
• Det från och med år 2000 förändrade sättet att producera Lantbruksregistret (LBR) har medfört att antalet redovisade brukare per företag minskat något samtidigt som andelen äldre bru­kare minskat kraftigt. Det senare gäller framför allt brukare som är 65 år eller äldre. För överskott av kapital och nettoinkomst av kapital har inverkan haft en sän­kande effekt på omkring 1 %. För pensionsinkomsten slutligen be­räknas att inverkan haft en sänkande effekt med hela 8 %.

• Från och med inkomståret 1999 har dessutom familjebegreppet ändrats. Sedan detta år används den s.k. RTB-familjen som enhet, medan tidi­gare år endast brukaren och ev. maka/make ingick. RTB-familjen omfattar maxi­malt två genera­tioner där personerna har relationer med varandra och är folk­bok­förda på samma fastighet.
• Beräkningarna av arbetsåtgångstalen i den svenska typologin ändrades fr.o.m. 1999, vilket påverkar indelningen i driftsinriktningar.

Några resultat

Hushållsinkomst före och efter transfereringar ökade

Den för samtliga jordbrukarhushåll genomsnittliga inkomsten av tjänst ökade år 2003 med 12 000 kr (5 %) till 258 100 kr, medan nettoinkomsten av nä­rings­verksamhet minskade med 2 900 kr (-5 %) till 49 600 kr. Nettoinkomst av kapital minskade liksom de närmast föregående åren, nu med 1 500 kr (-8 %) till 18 200 kr på grund av att över­skottet av kapital minskade mer än under­skottet av kapital. Även nettot av räntefördelning minskade (-8 %), men var liksom föregående år i stort sett lika stort som hela nettoinkomsten av kapital.

Den genomsnittliga hushållsinkomsten år 2003 före skattefria positiva trans­fe­reringar var 320 800 kr, vilket är en ökning med 7 000 kr eller 2 % jämfört med år 2002. Eftersom de positiva skattefria transfereringarna var oförändrade medan de negativa transfereringarna ökade med 5 600 kr eller 6 % har hushållsinkomsten efter trans­fereringar endast ökat med 1 400 kr (1 %) till 226 800 kr.

Att de negativa transfereringarna ökat beror främst på att den genomsnittliga skatten på förvärvsinkomster ökat med 4 300 kr och att de sammanlagda skattereduktionerna minskat med 1 000 kr.

Tablå 1. Inkomster och transfereringar m.m. per hushåll för samtliga jordbrukar­hushåll

	Kronor per hushåll			Förändring (%)
	2003	2002		02- 03	01- 02	00- 01	99- 00
Inkomst av tjänst	258 100	246 100		5	5	4	5
Allmänna avdrag	4 400	4 300		2	2	1	17
Näringsverksamhet
Överskott	64 100	63 900		0	4	9	11
Underskott	14 600	11 500		26	10	0	2
Nettoinkomst	49 600	52 400		-5	2	12	13
Nettoförändring av expansionsmedel	-600	20		..	-99	-30	184
Nettoinkomst av kapital	18 200	19 700		-8	-14	-21	-5
därav ränte- fördelning netto	18 000	19 700		-9	0	6	14
Hushållsinkomst före transfereringar	320 800	313 900		2	3	2	5
Skattefria positiva transfereringar	11 900	11 900		0	4	6	13
Negativa transfereringar	105 900	100 300		6	-1	-2	2
Därav
Allmän pensionsavgift	18 000	17 500		3	4	4	8
Skatter	104 700	100 900		4	4	2	5
Skattereduktioner	18 000	19 100		-5	45	59	98
Hushållsinkomst efter transfereringar	226 800	225 400		1	4	5	8

 

Hushållsinkomst efter transfereringar för åldersgrupper

Av tablå 2 framgår att hushåll med brukare i åldern 40-49 år 2003 hade den högsta hushållsinkomsten efter transfereringar med 250 600 kr, vilket var en liten minskning sedan föregående år. Vidare framgår att hushåll med brukare i åldern 65 år eller äldre hade den lägsta inkomsten med 168 300 kr, men också att hushållsinkomsten efter transfereringar ökat mest år 2003 för denna åldersgrupp. Uppgifterna till tablå 2 är hämtade från tabell 2, som utöver uppgifter för riksområden, storleksgrupper och driftsinriktningar också innehåller uppgifter för län.

Tablå 2. Hushållsinkomster efter transfereringar

	Kronor per hushåll			Förändring (%)
	2003	2002		02- 03	01- 02	00- 01	99- 00
Hela riket	226 800	225 400		1	4	5	8
Brukarens ålder
30-39 år	211 700	211 300		0	3	6	10
40-49 år	250 600	252 200		-1	4	6	9
50-64 år	244 000	242 800		0	5	5	7
65- år	172 600	168 300		3	5	4	2

 

Skillnader i hushållsinkomster mellan länen

Hushållsinkomsten efter transfereringar var 2003 högst i Jönköpings län med 248 000 kr följt av Västerbottens, Uppsala och Skåne län med 240 500 kr, 235 500 kr respektive 232 900 kr. Det innebär att hushållsinkomsten efter transfereringar för Jön­köpings län låg 9 % och för de övriga tre länen 6 %, 4 % respektive 3 % över riks­genom­snittet, som var 226 800 kr. Lägst var hushållsinkomsten i Gotlands län med 196 600 kr följt av Stockholms, Norrbottens och Hallands län med 215 800 kr, 217 200 kr respektive 217 600 kr. Dessa län låg därmed 13 %, 5 %, 4 % respektive 4 % under riks­genom­snittet. Se vidare tabell 2.

Kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst är fortfarande lägre än männens men ökade mer än männens år 2003

På grund av övergången från taxeringsfamiljen till RTB-familjen som hushållsbegrepp och därmed som redo­vis­ningsenhet i denna statistik är de flesta redovisade resultaten för inkomståren 1999 - 2003 inte helt jämförbara med resultat för 1998 och tidigare. Ett undan­­tag utgör emellertid redovisningen i tabell 7, som innehåller resultat för brukare och maka/make med uppdelning på kvinnor och män. Sådana uppgifter har tagits fram från och med inkomståret 1996. Av tablå 3, som redovisar upp­gifter för åren 1996 - 2003, framgår att den genomsnittliga in­komsten av närings­verksamhet år 2003 var i stort sett oförändrad (15 800 kr) för kvinnor som är brukare eller maka/make medan den ökade med 1 000 kr eller 2 % till 48 800 kr för män.

Genom att kvinnornas inkomst av tjänst ökade med 8 600 kr (6 %) till 145 300 kr ökade deras sammanräknade förvärvsinkomst med 8 500 kr eller 6 % till 161 100 kr. För män ökade inkomst av tjänst med 5 400 kr till 138 400 kr och den sammanräknade förvärvsinkomsten med 6 400 kr eller 4 % till 187 200 kr. Det framgår också att kvinnornas inkomst av näringsverksamhet visar en relativt liten ökning sedan 1996 (3 500 kr) medan inkomst av tjänst ökat med 45 200 kr och sedan 1999 överstiger männens inkomst av tjänst. Genom männens större ökning av inkomst av näringsverksamhet sedan 1996 var skillnaden mellan kvinnor och män i sammanräknad förvärvsinkomst något större 2003 än 1996 (26 100 kr mot 24 800 kr).

Om man uttrycker kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst som andel av männens så har denna andel endast ökat från 82 % år1996 till 86 % år 2003. Andelen är högst för åldersklassen 50-64 år med 88 % inkomståret 2003 och lägst för åldersklassen 65- år med 75 %.

Tablå 3. Taxerade inkomster 1996 - 2003 per person för brukare och maka/make med uppdelning på kvinnor och män. Kronor resp. procent

Redovisnings­grupp	Näringsverksamhet			Tjänst			Sammanräknad förvärvsinkomst
	Kvinnor	Män		Kvinnor	Män		Kvinnor	Män
Hela riket
2003	15 800	48 800		145 300	138 400		161 100	187 200
2002	15 900	47 800		136 700	133 000		152 600	180 800
2001	15 100	45 400		130 300	127 300		145 400	172 600
2000	14 300	41 500		124 200	123 000		138 500	164 400
1999	13 000	37 300		117 800	117 500		130 800	154 800
1998	13 500	36 000		110 100	112 100		123 600	148 100
1997	13 000	34 200		104 700	108 700		117 700	142 900
1996	12 300	31 400		100 100	105 700		112 300	137 100
Kvinnornas inkomst som andel av männens respektive år (%)
2003	32			105			86
2002	33			103			84
2001	33			102			84
2000	33			101			84
1999	35			100			85
1998	37			98			83
1997	38			96			82
1996	39			95			82

 

Inverkan av underskott i näringsverksamhet

Ett underskott av näringsverksamhet får inte kvittas mot andra förvärvskällor utan får tas upp som en avdragspost i näringsverksamheten följande år. Det aktuella årets underskott redovisas därför aldrig separat i deklarationerna. Genom att beräkna skillnaden mellan jordbrukarhushållens ackumulerade underskott mellan 2003 och 2002 har det varit möjligt att beräkna, dels hur stort överskott som år 2003 kvittats mot tidigare års underskott, dels hur stort underskott av närings­verk­sam­het som uppkommit under 2003. Resultaten av dessa beräkningar visas i tablå 4 dels för samtliga jordbrukarhushåll för de senaste åren dels för fyra åldersklasser det senare året. I uppställningen visas också den genomsnittliga netto­­inkomsten av näringsverksamhet när samtliga under året uppkomna över­skott och underskott beaktats. Denna beräknade nettoinkomst av närings­verk­samhet har använts i stället för den taxerade inkomsten av närings­verk­samhet då hushållsinkomsten beräknats eftersom nettoinkomsten innefattar alla överskott och underskott uppkomna under året.

Det genomsnittliga underskottet för samtliga hushåll var år 2003 omkring 14 500 kronor. Eftersom de överskott som kvittats mot äldre underskott var betydligt lägre - 5 500 kronor - än de under år 2003 uppkomna underskotten var hushållens genomsnittliga nettoinkomst från näringsverksamhet 9 000 kronor lägre än den genomsnittliga taxerade inkomsten av näringsverksamhet.

I genomsnitt för samtliga hushåll var det totala överskottet 64 100 kr, vilket var 200 kr högre än året innan. Det under året uppkomna genomsnittliga underskottet ökade däremot med 3 100 kr till 14 600 kr. Sammantaget innebar detta att nettoinkomsten av näringsverksamhet minskade 2 900 kr eller 5% till 49 600 kr. Detta till skillnad mot den taxerade inkomsten av näringsverksamhet som ökade med 1 000 kr eller 2 % till 58 600 kr.

Tablå 4. Nettoinkomst av näringsverksamhet 2003

Redovis­ningsgrupp	Överskott uppkommet under året			Underskott uppkommet under året	Årets netto­inkomst
	Redo­visat 1)	Kvittat mot äldre underskott	Totalt
Brukarens ålder
30-39 år	62 700	6 100	68 800	14 600	54 200
40-49 år	76 000	5 700	81 700	15 500	66 200
50-64 år	68 100	5 600	73 600	14 700	59 000
65- år	13 900	4 800	18 700	12 800	5 900
Hela riket
2003	58 600	5 500	64 100	14 600	49 600
2002	57 600	6 300	63 900	11 500	52 400
2001	54 700	6 900	61 600	10 500	51 200
2000	50 400	5 900	56 300	10 400	45 900
1999	45 300	5 500	50 800	10 300	40 600

1) Taxerad inkomst av näringsverksamhet för år 2003.

 

En inte obetydlig del av jordbrukarnas inkomst från näringsverksamhet får enligt reglerna om räntefördelning föras över till beskattning enligt de regler som gäller kapitalinkomster och ingår alltså inte i den taxerade inkomsten av näringsverksamhet. I tablå 5 har samtliga inkomster samlats som har sitt ursprung i näringsverksamhet. I genomsnitt för samtliga hushåll var räntefördelning netto 18 000 kr år 2003 - en minskning med 1 700 kr eller 9 % sedan 2002 medan den samlade inkomsten totalt minskat med 4 500 kr eller 6 % till 67 500 kr.

Tablå 5. De samlade inkomsterna från näringsverksamhet 2003

Redovis­ningsgrupp		Samlad inkomst av näringsverksamhet
		Nettoinkomst	Räntefördelning			Totalt
			Positiv	Negativ	Netto
Brukarens ålder
30-39 år	54 200		13 900	1 400	12 500	66 700
40-49 år	66 200		19 300	1 800	17 500	83 700
50-64 år	59 000		21 200	1 400	19 800	78 800
65- år	5 900		19 800	300	19 500	25 400
Hela riket
2003	49 600		19 300	1 300	18 000	67 500
2002	52 400		20 800	1 100	19 700	72 100
2001	51 200		20 700	1 000	19 700	70 800
2000	45 900		19 600	1 000	18 600	64 500
1999	40 600		16 900	700	16 300	56 900