![]() |
![]() | |
Jordbrukarhushållens inkomster 2006 | JO 42 SM 0801 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarerResultatens jämförbarhet med tidigare år Resultatens jämförbarhet med tidigare årJämförbarheten bakåt i tiden försvåras av ett antal förändringar som skett. ·
I samband med övergången från
arealstöd till gårdsstöd år 2005 till följd av EU:s jordbruksreform ansökte
betydligt fler jordbrukare än tidigare om stöd. Det innebar att ansökningar kom
från jordbrukare som tidigare aldrig ansökt om stöd och därför inte funnits med
i registret över de arealbaserade stöden. Det ökade antalet ansökningar om arealbaserat
stöd 2005 ledde till ett ökat antal företag i LBR. Den totala åkerarealen har
påverkats relativt litet, men i viss utsträckning har stöd sökts för arealer
som ingen tidigare sökt stöd för. Förändringarna jämfört med tidigare år bör
därför tolkas med försiktighet. De innebär inte att jordbruket förändrats på
motsvarande sätt utan är också en följd av stödreglerna. Eftersom
de tillkommande företag var många men i regel små innebär det för
Jordbrukarhushållens inkomster att inverkan på resultaten är störst för
redovisningsgrupper där hushållen inte är indelade efter storlek (Hela riket,
riksområden respektive åldersgrupper). Effekten är att jordbruksrelaterade
variabler i dessa grupper uppvisar lägre värden 2005 än de annars skulle ha
gjort, medan icke jordbruksrelaterade variabler i regel fått ökade värden.
Indelningarna efter åkerareal resp. driftsinriktning påverkas däremot inte i
någon större utsträckning. För
variabeln Hushållsinkomst efter transfereringar har dessa effekter till stor
del tagit ut varandra och inverkan av förändringarna i populationen är relativt
liten.
Några resultatHushållsinkomst före och efter transfereringarDen för samtliga jordbrukarhushåll genomsnittliga inkomsten
av tjänst ökade år 2006 med 7 000 kr (2 %) till 290 300 kr,
medan nettoinkomsten av näringsverksamhet ökade med 3 700 kr (7 %) till
56 600 kr. Nettoinkomst av kapital ökade med 7 700 kr (30 %)
till 33 300 kr på grund av att överskottet av kapital ökade medan underskottet
av kapital minskade något. Nettot av räntefördelning, som ingår i nettoinkomst
av kapital, ökade med 900 kr (5 %). Den genomsnittliga
hushållsinkomsten före transfereringar var år 2006 377 200 kr, vilket
är en ökning med 18 400 kr eller 5 % jämfört med år 2005. De positiva
skattefria transfereringarna ökade med 300 kr medan de negativa transfereringarna
ökade med 4 600 kr eller 4 %, viket medförde att hushållsinkomsten efter
transfereringar ökade med 14 000 kr (5 %) till 272 300 kr. Tablå 1. Inkomster och transfereringar m.m. per hushåll för samtliga jordbrukarhushåll
![]() Hushållsinkomst efter transfereringar för olika
grupper
Tablå 2 visar hur
hushållsinkomsten efter transfereringar utvecklats för hushållen vid några
grupper av företag. Av tablå 2 framgår att
hushållsinkomsten utvecklats bättre vid medelstora företag än vid de större
företagen. Fortfarande är det dock så att hushållsinkomsten ökar med stigande
storleksgrupp. Vidare framgår att
hushållsinkomsten mellan 2005 och 2006 utvecklats relativt likartat både för de
i tablå 2 redovisade driftsinriktningarna och för de fyra åldergrupperna. Uppgifterna till tablå 2 är
hämtade från tabell 2, som utöver uppgifter för riksområden, storleksgrupper,
driftsinriktningar och åldersgrupper också innehåller länsuppgifter. Tablå 2. Hushållsinkomster efter transfereringar
![]() Skillnader i
hushållsinkomster mellan länen
Hushållsinkomsten efter
transfereringar var 2006 högst i Kronobergs län med 336 100 kr följt av
Jönköpings och Västerbottens län med 311 000 kr respektive 283 700
kr. Det innebär att hushållsinkomsten efter transfereringar för Kronobergs län
låg 23 % och för de övriga två länen 14 % respektive 4 % över
riksgenomsnittet, som var 272 300 kr. Lägst var hushållsinkomsten efter
transfereringar i Gotlands län med 232 100 kr, vilket var 15 % under
riksgenomsnittet. Därefter följde Stockholms, Gävleborgs och Dalarnas län som
låg 7 %, 5 % respektive 4 % under riksgenomsnittet. Den högsta genomsnittliga ökningen
av hushållsinkomsten efter transfereringar uppvisade år 2006 Norrbottens
(24 400 kr), Södermanlands (19 500 kr) och Örebro län (18 300
kr) medan Stockholms (5 500 kr), Gotlands län (8 300 kr) och Blekinge
län (9 500 kr) hade de lägsta ökningarna. Se vidare tabell 2. Kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst är
fortfarande lägre än männens och ökade mindre än männens år 2006
På grund av övergången från
taxeringsfamiljen till RTB-familjen som hushållsbegrepp från och med
inkomståret 1999 och därmed som redovisningsenhet i denna statistik är de
flesta redovisade resultaten för inkomståren 1999−2006 inte helt
jämförbara med resultat för 1998 och tidigare. Ett undantag utgör emellertid
redovisningen i tabell 7, som innehåller resultat för brukare och maka/make med
uppdelning på kvinnor och män. Sådana uppgifter har tagits fram från och med
inkomståret 1996. Däremot påverkas jämförbarheten mellan uppgifterna för 2006
och 2005 med tidigare år av den
förändring av storleksstrukturen som beskrivits i avsnittet Resultatens
jämförbarhet med tidigare år. Tablå 3. Taxerade inkomster 1996−2006 per person för brukare och maka/make med uppdelning på kvinnor och män. Kronor resp. procent
![]() Av tablå
3, som redovisar uppgifter för åren 1996-2006, framgår att den genomsnittliga
inkomsten av näringsverksamhet år 2006 ökade både för kvinnor (500 kr) och
män (2 100 kr), vilka är brukare eller maka/make. Genom att männens inkomst av
tjänst ökade med 3 600 kr (2 %) till 161 500 kr ökade deras
sammanräknade förvärvsinkomst med 5 700 kr eller 3 % till 212 800 kr.
För kvinnorna ökade inkomst av tjänst med 4 400 (3 %)kr till
162 700 kr och den sammanräknade förvärvsinkomsten med 4 900 kr eller
3 % till 178 500 kr. Det framgår också att kvinnornas inkomst av
näringsverksamhet visar en relativt liten ökning sedan 1996 (3 600 kr)
medan inkomst av tjänst ökat med 62 600 kr och sedan 1999 överstiger
männens inkomst av tjänst. Genom männens större ökning av inkomst av
näringsverksamhet sedan 1996 var skillnaden i sammanräknad förvärvsinkomst
mellan kvinnor och män större 2006 än 1996 (34 300 kr mot 24 800 kr). Om
man uttrycker kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst som andel av männens så
har denna andel endast ökat från 82 % år 1996 till 84 % år 2006 med
en högsta andel av 86 % åren 2003 och 2004. Andelen är högst för åldersklassen
där brukaren är 50-64 år med 90 % inkomståret 2006 och lägst för åldersklassen
30-39 år med 73 %. Inverkan av underskott i näringsverksamhet
Ett underskott av näringsverksamhet får inte kvittas mot överskott i andra förvärvskällor utan får tas upp som en avdragspost i näringsverksamheten följande år. Det aktuella årets underskott redovisas därför aldrig separat i deklarationerna. Genom att beräkna skillnaden mellan jordbrukarhushållens ackumulerade Tablå 4. Nettoinkomst av näringsverksamhet
![]() 1) Taxerad inkomst
av näringsverksamhet underskott för inkomståret och
året innan har det varit möjligt att beräkna, dels hur stort överskott som
under året kvittats mot tidigare års underskott, dels hur stort underskott av
näringsverksamhet som uppkommit under året. Resultaten av dessa beräkningar
visas i tablå 4, dels för samtliga jordbrukarhushåll för de senaste åren, dels
för storleksklasser efter åkerarealen för åren 2004-2006. I uppställningen
visas också den genomsnittliga nettoinkomsten av näringsverksamhet när samtliga
under året uppkomna överskott och underskott beaktats. Denna beräknade
nettoinkomst av näringsverksamhet har använts i stället för den taxerade inkomsten
av näringsverksamhet då hushållsinkomsten beräknas eftersom nettoinkomsten
innefattar alla överskott och underskott uppkomna under året. Det genomsnittliga under året
uppkomna underskottet var 2006 i genomsnitt för samtliga hushåll
12 700 kr. Eftersom de överskott som kvittats mot äldre underskott
var betydligt lägre (8 900 kr) än de under år 2006 uppkomna underskotten
var hushållens genomsnittliga nettoinkomst från näringsverksamhet
3 800 kr lägre än den genomsnittliga taxerade inkomsten av näringsverksamhet. I genomsnitt för samtliga hushåll
var det totala överskottet 69 300 kr, vilket var 3 300 kr högre än året
innan. Det under året uppkomna genomsnittliga underskottet minskade däremot med
400 kr till 12 700 kr. Sammantaget innebar detta att nettoinkomsten av
näringsverksamhet ökade med 3 700 kr eller 7 % till 56 600 kr. Den
taxerade inkomsten av näringsverksamhet ökade med 2 300 kr eller 4 %
till 60 300 kr. De samlade inkomsterna från näringsverksamhetI tablå 5 har − med
undantag för nettot av insättning på och uttag från skogskonto − samtliga inkomster samlats, som har sitt
ursprung i näringsverksamhet. En betydande del
av jordbrukarnas inkomst från näringsverksamhet överförs enligt reglerna om
räntefördelning till beskattning enligt de regler som gäller kapitalinkomster
och ingår alltså inte i den taxerade inkomsten av näringsverksamhet. I genomsnitt för samtliga hushåll var räntefördelning netto
20 500 kr år 2006 − en ökning med 5 % sedan föregående år.
Eftersom den taxerade inkomsten av näringsverksamhet var 60 300 kr är det
alltså ungefär en fjärdedel av inkomsten från näringsverksamheten som beskattas
som kapitalinkomst. Av tablån framgår också att andelen är ännu högre bland de
arealmässigt mindre företagen även om beloppen är mindre. Vid de arealmässigt
större företagen däremot är beloppen för nettot av räntefördelning större, men
däremot är andelen lägre. Man kan också se att beloppen ökat de senaste åren
för små och medelstora företag medan det minskat 2006 för företagen över 50
hektar. I tablå 5 redovisas även det
genomsnittliga nettobeloppet för jordbrukarhushållen insättningar och uttag
från expansionsmedelsfond. Dessa nettobelopp är väsentligt lägre än beloppen
för räntefördelning. I genomsnitt har nettobeloppen minskat för grupperna över
50 hektar åker medan det varit i stort sett oförändrar bland övriga företag. I
tablån redovisas dessutom för första gången uppgifter om jordbrukarhushållens
nettoavsättning till periodiseringsfond. Den betydelse som möjligheterna
till räntefördelning och avsättning till expansionsmedels- och
periodiseringsfonder har för jordbruket framgår egentligen inte av enbart en
redovisning av nettobeloppen. I tablå 6 redovisas därför både positiv och
negativ räntefördelning samt avsättning och återföring från expansionsmedelsfond
och periodiseringsfond. Så visar det sig t.ex. att nettoökningen av expansionsmedel
på 1 500 kr för de största företagen har uppkommit gen att det gjorts
avsättningar på i genomsnitt 15 800 kr och återföringar på 14 300 kr.
Ännu större bruttobelopp redovisas för avsättning respektive uttag från periodiseringsfond.
Det genomsnittliga nettobeloppet för samtliga hushåll på 900 kr har uppkommit
genom att i genomsnitt 10 600 kr har avsatts medan 9 700 kr har
återförts till beskattning. Tablå 5. De samlade inkomsterna från näringsverksamhet
![]() Tablå 6. Bruttobelopp för räntefördelning, expansionsmedel och periodiseringsfond
![]() Figur A. Samlad inkomst av näringsverksamhet år 2000-2006 för storleksgrupp åker, hektar
|