Statistiken med kommentarer

Resultatens jämförbarhet med tidigare år
Några resultat

Resultatens jämförbarhet med tidigare år

Jämförbarheten bakåt i tiden försvåras av ett antal förändringar som skett.

·         I samband med övergången från arealstöd till gårdsstöd år 2005 till följd av EU:s jordbruksreform ansökte betydligt fler jordbrukare än tidigare om stöd. Det innebar att ansökningar kom från jordbrukare som tidigare aldrig ansökt om stöd och därför inte funnits med i registret över de arealbaserade stöden. Det ökade antalet ansökningar om arealbaserat stöd 2005 ledde till ett ökat antal företag i LBR. Den totala åkerarealen har påverkats relativt litet, men i viss utsträckning har stöd sökts för arealer som ingen tidigare sökt stöd för. Förändringarna jämfört med tidigare år bör därför tolkas med försiktighet. De innebär inte att jordbruket förändrats på motsvarande sätt utan är också en följd av stödreglerna.

Eftersom de tillkommande företag var många men i regel små innebär det för Jordbrukarhushållens inkomster att inverkan på resultaten är störst för redovisningsgrupper där hushållen inte är indelade efter storlek (Hela riket, riksområden respektive åldersgrupper). Effekten är att jordbruksrelaterade variabler i dessa grupper uppvisar lägre värden 2005 än de annars skulle ha gjort, medan icke jordbruksrelaterade variabler i regel fått ökade värden. Indelningarna efter åkerareal resp. driftsinriktning påverkas däremot inte i någon större utsträckning.

För variabeln Hushållsinkomst efter transfereringar har dessa effekter till stor del tagit ut varandra och inverkan av förändringarna i populationen är relativt liten.

• Indelning av jordbruksföretag i driftsinriktningar baseras på grödarealer och antal husdjur av olika slag vid jordbruksföretagen. Dessa uppgifter finns för alla jordbruksföretag åren 1999, 2000, 2003, 2005 och 2007. För mellanliggande år finns uppgifter för ett urval av företag. Vid indelning i driftsinriktning för de företag där aktuella uppgifter saknas används senast tillgängliga uppgifter, vilket medför en viss eftersläpning i klassificeringen, som rättas till nästa gång en totalundersökning genomförs. Denna eftersläpning i klassificeringen under de mellanliggande åren kan förväntas ha en viss effekt även på de redovisade ekonomiska variablerna för dessa år. En följd av detta blir att en del av de förändringar som skett under de mellanliggande åren kommer till uttryck först det år då aktuella strukturuppgifter föreligger för samtliga jordbruksföretag.

• För förändringar som påverkar jämförbarheten med år före 2000 hänvisas till äldre Statistiska meddelanden.

Några resultat

Hushållsinkomst före och efter transfereringar

Den för samtliga jordbrukarhushåll genomsnittliga inkomsten av tjänst ökade år 2006 med 7 000 kr (2 %) till 290 300 kr, medan nettoinkomsten av närings­verksamhet ökade med 3 700 kr (7 %) till 56 600 kr. Nettoinkomst av kapital ökade med 7 700 kr (30 %) till 33 300 kr på grund av att överskottet av kapital ökade medan underskottet av kapital minskade något. Nettot av räntefördelning, som ingår i nettoinkomst av kapital, ökade med 900 kr (5 %).

Den genomsnittliga hushållsinkomsten före transfereringar var år 2006 377 200 kr, vilket är en ökning med 18 400 kr eller 5 % jämfört med år 2005. De positiva skattefria transfereringarna ökade med 300 kr medan de negativa transfereringarna ökade med 4 600 kr eller 4 %, viket medförde att hushållsinkomsten efter transfereringar ökade med 14 000 kr (5 %) till 272 300 kr.

Tablå 1. Inkomster och transfereringar m.m. per hushåll för samtliga jordbrukarhushåll

	Kronor per hushåll			Förändring (%)
	2006	2005		05- 06	04- 05	03- 04	02- 03
Inkomst av tjänst	290 300	283 300		2	7	3	5
Allmänna avdrag	4 500	4 700		-4	4	2	2
Näringsverksamhet
Överskott	69 300	66 000		5	0	3	0
Underskott	12 700	13 100		-4	-2	-8	26
Nettoinkomst	56 600	52 900		7	1	6	-5
Nettoförändring av expansionsmedel	1 400	1 600		-11	..	..	..
Nettoinkomst av kapital	33 300	25 700		30	11	27	-8
därav ränte- fördelning netto	20 500	19 500		5	2	6	-9
Hushållsinkomst före transfereringar	377 200	358 800		5	6	5	2
Skattefria positiva transfereringar	11 600	11 400		2	-2	-2	0
Negativa transfereringar	116 500	111 900		4	1	5	6
Därav
allmän pensionsavgift	19 400	19 100		2	4	2	3
skatter	122 200	116 700		5	6	5	4
skattereduktioner	26 500	25 200		5	35	4	-5
övriga negativa transfereringar	1 300	1 300		0	8	9	11
Hushållsinkomst efter transfereringar	272 300	258 300		5	8	5	1

 

Hushållsinkomst efter transfereringar för olika grupper

Tablå 2 visar hur hushållsinkomsten efter transfereringar utvecklats för hushållen vid några grupper av företag.

Av tablå 2 framgår att hushållsinkomsten utvecklats bättre vid medelstora företag än vid de större företagen. Fortfarande är det dock så att hushållsinkomsten ökar med stigande storleksgrupp.

Vidare framgår att hushållsinkomsten mellan 2005 och 2006 utvecklats relativt likartat både för de i tablå 2 redovisade driftsinriktningarna och för de fyra åldergrupperna.

Uppgifterna till tablå 2 är hämtade från tabell 2, som utöver uppgifter för riksområden, storleksgrupper, driftsinriktningar och åldersgrupper också innehåller länsuppgifter.

 

 

 

 

 

Tablå 2. Hushållsinkomster efter transfereringar

	Kronor per hushåll			Förändring (%)
	2006	2005		05- 06	04- 05	03- 04	02- 03
Hela riket	272 300	258 300		5	8	5	1
Åker, hektar
30,1-50,0	267 200	254 200		5	10	4	0
50,1-100,0	280 300	273 600		2	8	5	-1
100,1-200,0	298 400	294 200		1	7	6	-3
200,1-	301 700	306 600		-2	1	9	7
Driftsinriktning
Jordbruksväxter	270 400	254 200		6	3	5	1
Mjölkkor	277 500	266 600		4	12	6	1
Köttdjur	279 900	270 800		3	18	3	-1
Andra husdjur	277 900	265 200		5	8	9	-4
Blandad husdjursskötsel	258 300	247 600		4	14	3	-1
Blandat jordbruks
- mest växtodling	261 300	246 400		6	4	9	-6
- mest husdjursskötsel	260 700	254 500		2	11	6	-1
Brukarens ålder
30-39 år	256 900	242 600		6	9	5	0
40-49 år	298 900	284 700		5	9	5	-1
50-64 år	294 300	279 900		5	9	5	0
65- år	215 600	198 900		8	8	7	3

 

Skillnader i hushållsinkomster mellan länen

Hushållsinkomsten efter transfereringar var 2006 högst i Kronobergs län med 336 100 kr följt av Jönköpings och Västerbottens län med 311 000 kr respektive 283 700 kr. Det innebär att hushållsinkomsten efter transfereringar för Kronobergs län låg 23 % och för de övriga två länen 14 % respektive 4 % över riksgenomsnittet, som var 272 300 kr. Lägst var hushållsinkomsten efter transfereringar i Gotlands län med 232 100 kr, vilket var 15 % under riksgenomsnittet. Därefter följde Stockholms, Gävleborgs och Dalarnas län som låg 7 %, 5 % respektive 4 % under riksgenomsnittet.

Den högsta genomsnittliga ökningen av hushållsinkomsten efter transfereringar uppvisade år 2006 Norrbottens (24 400 kr), Södermanlands (19 500 kr) och Örebro län (18 300 kr) medan Stockholms (5 500 kr), Gotlands län (8 300 kr) och Blekinge län (9 500 kr) hade de lägsta ökningarna. Se vidare tabell 2.

Kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst är fortfarande lägre än männens och ökade mindre än männens år 2006

På grund av övergången från taxeringsfamiljen till RTB-familjen som hushållsbegrepp från och med inkomståret 1999 och därmed som redovisningsenhet i denna statistik är de flesta redovisade resultaten för inkomståren 1999−2006 inte helt jämförbara med resultat för 1998 och tidigare. Ett undantag utgör emellertid redovisningen i tabell 7, som innehåller resultat för brukare och maka/make med uppdelning på kvinnor och män. Sådana uppgifter har tagits fram från och med inkomståret 1996. Däremot påverkas jämförbarheten mellan uppgifterna för 2006 och 2005 med tidigare år av den förändring av storleksstrukturen som beskrivits i avsnittet Resultatens jämförbarhet med tidigare år.

 

Tablå 3. Taxerade inkomster 1996−2006 per person för brukare och maka/make med uppdelning på kvinnor och män. Kronor resp. procent

Redovisningsgrupp	Näringsverksamhet			Tjänst			Sammanräknad förvärvsinkomst
	Kvinnor	Män		Kvinnor	Män		Kvinnor	Män
Hela riket
2006	15 900	51 300		162 700	161 500		178 500	212 800
2005	15 400	49 200		158 300	157 900		173 700	207 100
2004	15 700	49 800		150 500	143 600		166 200	193 400
2003	15 800	48 800		145 300	138 400		161 100	187 200
2002	15 900	47 800		136 700	133 000		152 600	180 800
2001	15 100	45 400		130 300	127 300		145 400	172 600
2000	14 300	41 500		124 200	123 000		138 500	164 400
1999	13 000	37 300		117 800	117 500		130 800	154 800
1998	13 500	36 000		110 100	112 100		123 600	148 100
1997	13 000	34 200		104 700	108 700		117 700	142 900
1996	12 300	31 400		100 100	105 700		112 300	137 100
Kvinnornas inkomst som andel av männens respektive år (%)
2006	31			101			84
2005	31			100			84
2004	31			105			86
2003	32			105			86
2002	33			103			84
2001	33			102			84
2000	33			101			84
1999	35			100			85
1998	37			98			83
1997	38			96			82
1996	39			95			82

Av tablå 3, som redovisar uppgifter för åren 1996-2006, framgår att den genomsnittliga inkomsten av näringsverksamhet år 2006 ökade både för kvinnor (500 kr) och män (2 100 kr), vilka är brukare eller maka/make.

Genom att männens inkomst av tjänst ökade med 3 600 kr (2 %) till 161 500 kr ökade deras sammanräknade förvärvsinkomst med 5 700 kr eller 3 % till 212 800 kr. För kvinnorna ökade inkomst av tjänst med 4 400 (3 %)kr till 162 700 kr och den sammanräknade förvärvsinkomsten med 4 900 kr eller 3 % till 178 500 kr. Det framgår också att kvinnornas inkomst av näringsverksamhet visar en relativt liten ökning sedan 1996 (3 600 kr) medan inkomst av tjänst ökat med 62 600 kr och sedan 1999 överstiger männens inkomst av tjänst. Genom männens större ökning av inkomst av näringsverksamhet sedan 1996 var skillnaden i sammanräknad förvärvsinkomst mellan kvinnor och män större 2006 än 1996 (34 300 kr mot 24 800 kr).

Om man uttrycker kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst som andel av männens så har denna andel endast ökat från 82 % år 1996 till 84 % år 2006 med en högsta andel av 86 % åren 2003 och 2004. Andelen är högst för åldersklassen där brukaren är 50-64 år med 90 % inkomståret 2006 och lägst för åldersklassen 30-39 år med 73 %.

 

Inverkan av underskott i näringsverksamhet

Ett underskott av näringsverksamhet får inte kvittas mot överskott i andra förvärvskällor utan får tas upp som en avdragspost i näringsverksamheten följande år. Det aktuella årets underskott redovisas därför aldrig separat i deklarationerna. Genom att beräkna skillnaden mellan jordbrukarhushållens ackumulerade

Tablå 4. Nettoinkomst av näringsverksamhet

Redovis­ningsgrupp	Överskott uppkommet under året			Underskott uppkommet under året	Årets netto­inkomst
	Redov­sat 1)	Kvittat mot äldre underskott	Totalt
Samtliga, Hela riket
2006	60 300	8 900	69 300	12 700	56 600
2005	58 000	8 000	66 000	13 100	52 900
2004	59 300	6 600	65 900	13 400	52 600
2003	58 600	5 500	64 100	14 600	49 600
2002	57 600	6 300	63 900	11 500	52 400
2001	54 700	6 900	61 600	10 500	51 200
2000	50 400	5 900	56 300	10 400	45 900
Åker, ha
2,1-5,0
2006	19 600	9 400	29 000	14 200	14 700
2005	18 100	7 700	25 700	15 500	10 300
2004	17 500	7 300	24 800	15 500	9 300
5,1-10,0
2006	23 400	10 800	34 100	14 700	19 400
2005	20 600	8 500	29 100	16 300	12 800
2004	19 300	7 400	26 700	17 200	9 400
10,1-20,0
2006	32 900	10 200	43 100	13 500	29 600
2005	29 800	8 600	38 500	15 100	23 400
2004	26 400	6 900	33 300	16 000	17 300
20,1-30,0
2006	55 500	8 700	64 200	10 900	53 300
2005	52 100	7 600	59 700	11 700	48 000
2004	47 500	6 500	54 100	12 700	41 400
30,1-50,0
2006	84 900	7 100	92 000	9 600	82 300
2005	83 700	6 700	90 400	9 400	81 000
2004	78 500	4 700	83 200	9 800	73 400
50,1-100,0
2006	134 700	6 100	140 800	8 700	132 200
2005	135 200	6 100	141 300	7 400	133 900
2004	129 300	5 000	134 300	7 500	126 800
100,1-200,0
2006	168 600	6 200	174 800	13 500	161 400
2005	171 000	11 200	182 200	9 100	173 100
2004	165 800	7 400	173 200	9 800	163 300
200,1-
2006	183 200	13 400	196 700	23 700	172 900
2005	194 600	15 700	210 300	24 200	186 100
2004	191 700	22 200	213 900	24 700	189 300

1) Taxerad inkomst av näringsverksamhet

underskott för inkomståret och året innan har det varit möjligt att beräkna, dels hur stort överskott som under året kvittats mot tidigare års underskott, dels hur stort underskott av näringsverksamhet som uppkommit under året. Resultaten av dessa beräkningar visas i tablå 4, dels för samtliga jordbrukarhushåll för de senaste åren, dels för storleksklasser efter åkerarealen för åren 2004-2006. I uppställningen visas också den genomsnittliga nettoinkomsten av näringsverksamhet när samtliga under året uppkomna överskott och underskott beaktats. Denna beräknade nettoinkomst av näringsverksamhet har använts i stället för den taxerade inkomsten av näringsverksamhet då hushållsinkomsten beräknas eftersom nettoinkomsten innefattar alla överskott och underskott uppkomna under året.

Det genomsnittliga under året uppkomna underskottet var 2006 i genomsnitt för samtliga hushåll 12 700 kr. Eftersom de överskott som kvittats mot äldre underskott var betydligt lägre (8 900 kr) än de under år 2006 uppkomna underskotten var hushållens genomsnittliga nettoinkomst från näringsverksamhet 3 800 kr lägre än den genomsnittliga taxerade inkomsten av näringsverksamhet.

I genomsnitt för samtliga hushåll var det totala överskottet 69 300 kr, vilket var 3 300 kr högre än året innan. Det under året uppkomna genomsnittliga underskottet minskade däremot med 400 kr till 12 700 kr. Sammantaget innebar detta att nettoinkomsten av näringsverksamhet ökade med 3 700 kr eller 7 % till 56 600 kr. Den taxerade inkomsten av näringsverksamhet ökade med 2 300 kr eller 4 % till 60 300 kr.

De samlade inkomsterna från näringsverksamhet

I tablå 5 har − med undantag för nettot av insättning på och uttag från skogskonto − samtliga inkomster samlats, som har sitt ursprung i näringsverksamhet. En betydande del av jordbrukarnas inkomst från näringsverksamhet överförs enligt reglerna om räntefördelning till beskattning enligt de regler som gäller kapitalinkomster och ingår alltså inte i den taxerade inkomsten av näringsverksamhet. I genomsnitt för samtliga hushåll var räntefördelning netto 20 500 kr år 2006 − en ökning med 5 % sedan föregående år. Eftersom den taxerade inkomsten av näringsverksamhet var 60 300 kr är det alltså ungefär en fjärdedel av inkomsten från näringsverksamheten som beskattas som kapitalinkomst. Av tablån framgår också att andelen är ännu högre bland de arealmässigt mindre företagen även om beloppen är mindre. Vid de arealmässigt större företagen däremot är beloppen för nettot av räntefördelning större, men däremot är andelen lägre. Man kan också se att beloppen ökat de senaste åren för små och medelstora företag medan det minskat 2006 för företagen över 50 hektar.

I tablå 5 redovisas även det genomsnittliga nettobeloppet för jordbrukarhushållen insättningar och uttag från expansionsmedelsfond. Dessa nettobelopp är väsentligt lägre än beloppen för räntefördelning. I genomsnitt har nettobeloppen minskat för grupperna över 50 hektar åker medan det varit i stort sett oförändrar bland övriga företag. I tablån redovisas dessutom för första gången uppgifter om jordbrukarhushållens nettoavsättning till periodiseringsfond.

Den betydelse som möjligheterna till räntefördelning och avsättning till expansionsmedels- och periodiseringsfonder har för jordbruket framgår egentligen inte av enbart en redovisning av nettobeloppen. I tablå 6 redovisas därför både positiv och negativ räntefördelning samt avsättning och återföring från expansionsmedelsfond och periodiseringsfond. Så visar det sig t.ex. att nettoökningen av expansionsmedel på 1 500 kr för de största företagen har uppkommit gen att det gjorts avsättningar på i genomsnitt 15 800 kr och återföringar på 14 300 kr. Ännu större bruttobelopp redovisas för avsättning respektive uttag från periodiseringsfond. Det genomsnittliga nettobeloppet för samtliga hushåll på 900 kr har uppkommit genom att i genomsnitt 10 600 kr har avsatts medan 9 700 kr har återförts till beskattning.

Tablå 5. De samlade inkomsterna från näringsverksamhet

Redovis- ningsgrupp	Netto- inkomst	Expansions- medel, netto	Räntefördelning, netto		Totalt	Periodiseringsfond, netto	Totalt inkl. periodiseringsfond
Samtliga, Hela riket
2006	56 600	1 400	20 500	78 500		900	79 400
2005	52 900	1 600	19 500	74 000		..	..
2004	52 600	300	19 100	72 000		..	..
2003	49 600	200	18 000	67 700		..	..
2002	52 400	(20)	19 700	72 100		..	..
2001	51 200	1 200	19 700	72 000		..	..
2000	45 900	1 700	18 600	66 200		..	..
Åker, ha
2,1-5,0
2006	14 700	600	8 200	23 500		600	24 100
2005	10 300	800	6 300	17 400		..	..
2004	9 300	900	6 400	16 500		..	..
5,1-10,0
2006	19 400	900	12 200	32 500		800	33 300
2005	12 800	800	10 200	23 800		..	..
2004	9 400	600	8 700	18 700		..	..
10,1-20,0
2006	29 600	1 400	17 300	48 300		1 000	49 300
2005	23 400	1 200	15 700	40 200		..	..
2004	17 300	100	13 000	30 400		..	..
20,1-30,0
2006	53 300	1 400	23 500	78 300		2 000	80 300
2005	48 000	1 400	22 100	71 500		..	..
2004	41 400	-200	19 200	60 500		..	..
30,1-50,0
2006	82 300	1 600	29 400	113 400		1 600	115 000
2005	81 000	1 500	30 100	112 500		..	..
2004	73 400	-700	26 500	99 200		..	..
50,1-100,0
2006	132 200	1 900	33 900	168 000		900	169 000
2005	133 900	2 500	35 800	172 200		..	..
2004	126 800	-200	33 900	160 500		..	..
100,1-200,0
2006	161 400	3 900	38 400	203 600		-500	203 100
2005	173 100	4 100	38 800	216 000		..	..
2004	163 300	700	39 300	203 300		..	..
200,1-
2006	172 900	1 500	46 700	221 100		-2 300	218 800
2005	186 100	14 200	53 000	253 300		..	..
2004	189 300	13 100	56 700	259 100		..	..

 

 

 

 

 

Tablå 6. Bruttobelopp för räntefördelning, expansionsmedel och periodiseringsfond

Redovis-	Räntefördelning		Expansionsmedel		Periodiseringsfond
ningsgrupp	Positv	Negativ	Avsättning	Återföring	Avsättning	Återföring
Samtliga, Hela riket
2006	21 500	1 000	3 500	2 100	10 600	9 700
2005	20 700	1 200	3 400	1 800	..	..
2004	20 500	1 400	2 700	2 300	..	..
2003	19 300	1 300	2 300	2 900	..	..
2002	20 800	1 100	..	..	..	..
2001	20 700	1 000	..	..	..	..
2000	19 600	1 000	..	..	..	..
Åker, ha
2,1-5,0
2006	8 500	400	1 700	1 000	3 200	2 600
2005	6 800	400	1 800	1 000	..	..
2004	6 800	400	1 700	800	..	..
5,1-10,0
2006	12 500	400	2 200	1 300	4 100	3 300
2005	10 600	400	2 000	1 100	..	..
2004	9 200	500	1 800	1 200	..	..
10,1-20,0
2006	17 800	500	2 600	1 200	5 300	4 300
2005	16 200	600	2 400	1 300	..	..
2004	13 600	600	1 500	1 400	..	..
20,1-30,0
2006	24 400	800	3 100	1 700	9 800	7 800
2005	23 100	1 000	3 000	1 600	..	..
2004	20 300	1 000	1 800	2 100	..	..
30,1-50,0
2006	30 500	1 200	4 100	2 500	14 600	13 000
2005	31 400	1 300	3 600	2 100	..	..
2004	27 900	1 400	2 300	3 000	..	..
50,1-100,0
2006	36 100	2 200	5 500	3 700	23 000	22 000
2005	38 300	2 500	5 600	3 100	..	..
2004	36 700	2 800	3 800	4 000	..	..
100,1-200,0
2006	42 000	3 700	9 600	5 700	33 200	33 800
2005	42 800	4 100	8 700	4 600	..	..
2004	43 900	4 700	6 700	6 000	..	..
200,1-
2006	52 100	5 500	15 800	14 300	40 300	42 600
2005	60 600	7 500	22 000	7 800	..	..
2004	64 400	7 700	21 600	8 500	..	..

 

 

 

 

Figur A. Samlad inkomst av näringsverksamhet år 2000-2006 för storleksgrupp åker, hektar

Kronor