![]() |
![]() | |
Jordbrukarhushållens inkomster 2008 | JO 42 SM 1001 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
Resultatens jämförbarhet med tidigare år Resultatens jämförbarhet med tidigare år
Jämförbarheten bakåt i tiden försvåras av ett antal
förändringar som skett.
Eftersom
de tillkommande företag var många men i regel små innebär det för
Jordbrukarhushållens inkomster att inverkan på resultaten är störst för
redovisningsgrupper där hushållen inte är indelade efter storlek (Hela riket,
riksområden respektive åldersgrupper). Effekten är att jordbruksrelaterade variabler
i dessa grupper uppvisar lägre värden 2005 än de annars skulle ha gjort, medan
icke jordbruksrelaterade variabler i regel fått ökade värden. Indelningarna
efter åkerareal resp. driftsinriktning påverkas däremot inte i någon större
utsträckning. För
variabeln Hushållsinkomst efter transfereringar har dessa effekter till stor
del tagit ut varandra och inverkan av förändringarna i populationen är relativt
liten.
Några resultat
Hushållsinkomst före och efter transfereringar
Den genomsnittliga inkomsten av tjänst för samtliga
jordbrukarhushåll ökade år 2008 med 12 000 kr (4 %) till 313 800 kr,
medan nettoinkomsten av näringsverksamhet minskade med 100 kr (0 %) till
59 200 kr. Nettoinkomst av kapital minskade med 10 100 kr (27 %) till
27 200 kr på grund av att överskottet av kapital minskade under året. Nettot av
räntefördelning, som ingår i nettoinkomst av kapital, minskade med 1 000 kr (5
%) till 20 700 kr. Den genomsnittliga
hushållsinkomsten före transfereringar var år 2008 398 100 kr, vilket
är i nivå med 2007 års siffror. Såväl de positiva skattefria som de negativa transfereringarna minskade
med 1 400 kr vardera, vilket motsvarar 11 % respektive 1 %.
Hushållsinkomsten efter transfereringar ökade med 800 kr (0 %) till
294 300 kr. Tablå 1. Inkomster och transfereringar m.m. per hushåll
för samtliga jordbrukarhushåll
![]() Hushållsinkomst efter transfereringar för olika
grupper
Tablå 2 visar hur
hushållsinkomsten efter transfereringar utvecklats för hushållen vid några
grupper av företag. Av tablå 2 framgår att
hushållsinkomsten utvecklats bäst vid företag med störst åkerareal.
Hushållsinkomsten ökar med stigande storleksgrupp. Vidare framgår att hushållsinkomsten mellan 2007 och 2008
utvecklats bäst vid mjölkföretag. Utvecklingen för de fyra åldersklasserna har varit likartad
förutom en något bättre utveckling för klassen 65 år och äldre. Uppgifterna till tablå 2 är
hämtade från tabell 2, som utöver uppgifter för riksområden, storleksgrupper,
driftsinriktningar och åldersgrupper också innehåller länsuppgifter. Tablå 2. Hushållsinkomster efter transfereringar
![]() Skillnader i
hushållsinkomster mellan länen
Hushållsinkomsten efter
transfereringar var 2008 högst i Jönköpings län med 321 700 kr följt av
Kronobergs och Västerbottens län med 311 600 kr respek-tive 306 000 kr.
Det innebär att hushållsinkomsten efter transfereringar för Jönköpings län låg
9 % och för de övriga två länen 6 % respektive 4 % över riksgenomsnittet,
som var 294 300 kr. Lägst var hushållsinkomsten efter transfereringar i
Gotlands län med 254 200 kr, vilket var 14 % under riksgenomsnittet.
Därefter följde Blekinge, Värmlands och Jämtlands län som alla låg 4–6 % under
riksgenomsnittet. Den högsta genomsnittliga ökningen
av hushållsinkomsten efter transfereringar år 2008 uppvisade Hallands län
(15 400 kr), fölt av Kalmar län (11 000 kr). I flera län har
hushållsinkomsten efter transferingar minskat, främst Stockholms län (-10 100
kr) och Blekinge län (-10 000 kr). Se vidare tabell 2. Kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst är
fortfarande lägre än männens och ökade mindre än männens år 2008
På grund av övergången från
taxeringsfamiljen till RTB-familjen som hushållsbegrepp från och med
inkomståret 1999 och därmed som redovisningsenhet i denna statistik är de
flesta redovisade resultaten för inkomståren 1999−2008 inte helt jämförbara
med resultat för 1998 och tidigare. Ett undantag utgör emellertid redovisningen
i tabell 7, som innehåller resultat för brukare och maka/make med uppdelning på
kvinnor och män. Sådana uppgifter har tagits fram från och med inkomståret
1996. Däremot påverkas jämförbarheten mellan uppgifterna för 2008, 2007, 2006
och 2005 med tidigare år av den förändring av storleksstrukturen som beskrivits
i avsnittet Resultatens jämförbarhet med tidigare år. Tablå 3. Taxerade inkomster 1996−2008 per person för brukare och maka/make med uppdelning
på kvinnor och män. Kronor resp. procent
![]() Av tablå
3, som redovisar uppgifter för åren 1996–2008, framgår att den genomsnittliga
inkomsten av näringsverksamhet år 2008 ökade både för kvinnor (1 000 kr)
och män (3 400 kr), vilka är brukare eller maka/make. Genom att männens inkomst av
tjänst ökade med 7 000 kr (4 %) till 175 900 kr ökade deras
sammanräknade förvärvsinkomst med 10 400 kr eller 5 % till 234 500 kr. För
kvinnorna ökade inkomst av tjänst med 8 000 kr (5 %) till 177 700 kr och den sammanräknade
förvärvsinkomsten med 9 000 kr eller 5 % till 195 300 kr. Det framgår
också att kvinnornas inkomst av näringsverksamhet visar en relativt liten
ökning sedan 1996 (5 300 kr) medan inkomst av tjänst ökat med 77 600 kr
och sedan 1999 överstiger männens inkomst av tjänst. Genom männens större
ökning av inkomst av näringsverksamhet sedan 1996 var skillnaden i sammanräknad
förvärvsinkomst mellan kvinnor och män större 2008 än 1996 (39 200 kr mot
24 800 kr). Om
man uttrycker kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst som andel av männens så
har denna andel endast ökat från 82 % år 1996 till 83 % år 2008 med
en högsta andel av 86 % åren 2003 och 2004. Andelen är högst för åldersklassen
där brukaren är 50–64 år med 90 % inkomståret 2008 och lägst för åldersklassen
30–39 år med 72 %. Inverkan av underskott i näringsverksamhet
Ett underskott av näringsverksamhet får inte kvittas mot
överskott i andra förvärvskällor utan får tas upp som en avdragspost i
näringsverksamheten följande år. Det aktuella årets underskott redovisas därför
aldrig separat i deklarationerna. Genom att beräkna skillnaden mellan
jordbrukarhushållens ackumulerade underskott för
inkomståret och året innan har det varit möjligt att beräkna, dels hur stort
överskott som under året kvittats mot tidigare års underskott, dels hur stort
underskott av näringsverksamhet som uppkommit under året. Resultaten av dessa
beräkningar visas i tablå 4, dels för samtliga jordbrukarhushåll för de senaste
åren, dels för storleksklasser efter åkerarealen för åren 2006–2008. I
uppställningen visas också den genomsnittliga nettoinkomsten av näringsverksamhet
när samtliga under året uppkomna överskott och underskott beaktats. Denna
beräknade nettoinkomst av näringsverksamhet har använts i stället för den
taxerade inkomsten av näringsverksamhet då hushållsinkomsten beräknas eftersom
nettoinkomsten innefattar alla överskott och underskott uppkomna under året. Det under året uppkomna underskottet var 2008 i genomsnitt
för samtliga hushåll 17 700 kr. Eftersom de överskott som kvittats
mot äldre underskott var betydligt lägre (8 800 kr) än de under år 2008
uppkomna underskotten var hushållens genomsnittliga nettoinkomst från
näringsverksamhet 8 900 kr lägre än den genomsnittliga taxerade inkomsten
av näringsverksamhet. I genomsnitt för samtliga hushåll var det totala överskottet
76 900 kr, vilket var 2 900 kr högre än året innan. Det under året
uppkomna genomsnittliga underskottet ökade med 3 000 kr till 17 700 kr.
Sammantaget innebar detta att nettoinkomsten av näringsverksamhet minskade med
100 kr eller 0 % till 59 200 kr. Den taxerade inkomsten av
näringsverksamhet ökade med 3 800 kr eller 6 % till 68 100 kr. Tablå 4. Nettoinkomst av näringsverksamhet
![]() 1)
Taxerad inkomst
av näringsverksamhet 2)
För åren 2006
och tidigare gäller 2,1–5,0 ha. De samlade inkomsterna från näringsverksamhet
I tablå 5 har − med
undantag för nettot av insättning på och uttag från skogskonto − samtliga inkomster samlats, som har sitt
ursprung i näringsverksamhet. En betydande del
av jordbrukarnas inkomst från näringsverksamhet överförs enligt reglerna om
räntefördelning till beskattning enligt de regler som gäller kapitalinkomster
och ingår alltså inte i den taxerade inkomsten av näringsverksamhet. I genomsnitt för samtliga hushåll var räntefördelning netto
20 700 kr år 2008 − en minskning med 5 % sedan föregående år.
Eftersom den taxerade inkomsten av näringsverksamhet var 68 100 kr är det
alltså ungefär en fjärdedel av inkomsten från näringsverksamheten som beskattas
som kapitalinkomst. Av tablån framgår också att andelen är ännu högre bland de
arealmässigt mindre företagen även om beloppen är mindre. Vid de arealmässigt
större företagen däremot är beloppen för nettot av räntefördelning större, men
däremot är andelen lägre. I tablå 5 redovisas även det genomsnittliga nettobeloppet
för jordbrukarhushållen insättningar och uttag från expansionsmedelsfond. Dessa
nettobelopp är väsentligt lägre än beloppen för räntefördelning. Under år 2008
ligger de sammanräknade nettobelopen ungefär i nivå med motsvarande siffror för
år 2007, dock har nettoavsättningen till periodiseringsfonderna ökat. Den betydelse som möjligheterna till räntefördelning och
avsättning till expansionsmedels- och periodiseringsfonder har för jordbruket
framgår egentligen inte av enbart en redovisning av nettobeloppen. I tablå 6
redovisas därför både positiv och negativ räntefördelning samt avsättning och
återföring från expansionsmedelsfond och periodiseringsfond. Så visar det sig
t.ex. att nettoökningen av expansionsmedel på 1 900 kr har uppkommit genom att
det gjorts avsättningar på i genomsnitt 5 000 kr och återföringar på 3 100 kr.
Ännu större bruttobelopp redovisas för avsättning respektive uttag från
periodiseringsfond. Det genomsnittliga nettobeloppet för samtliga hushåll på 3
400 kr har uppkommit genom att i genomsnitt 13 000 kr har avsatts medan 9
600 kr har återförts till beskattning. Tablå 5. De samlade inkomsterna från näringsverksamhet
![]() 1) För åren 2006 och tidigare gäller 2,1 – 5,0 ha
åker. Tablå 6. Bruttobelopp för räntefördelning,
expansionsmedel och periodiseringsfond
![]() 1) För åren 2006 och tidigare gäller 2,1 – 5,0 ha
åker.
|