Statistiken med kommentarer

Resultatens jämförbarhet med tidigare år
Några resultat
 

Resultatens jämförbarhet med tidigare år

Jämförbarheten bakåt i tiden försvåras av ett antal förändringar som skett.

• Från år 2007 har den lägsta klassen av företag med åkermark utökats till att gälla intervallet 2,0­1–5,0 ha åkermark. Tidigare år gällde intervallet 2,­1–5,0 ha åkermark. Denna förändring medför att antalet hushåll i denna storleksklass ökat något och kan därmed ha en viss inverkan på statistiken.
• I samband med övergången från arealstöd till gårdsstöd år 2005 till följd av EU:s jordbruksreform ansökte betydligt fler jordbrukare än tidigare om stöd. Det innebar att ansökningar kom från jordbrukare som tidigare aldrig ansökt om stöd och därför inte funnits med i registret över de arealbaserade stöden. Det ökade antalet ansökningar om arealbaserat stöd 2005 ledde till ett ökat antal företag i LBR. Den totala åkerarealen har påverkats relativt litet, men i viss utsträckning har stöd sökts för arealer som ingen tidigare sökt stöd för. Förändringarna jämfört med tidigare år bör därför tolkas med försiktighet. De innebär inte att jordbruket förändrats på motsvarande sätt utan är också en följd av stödreglerna.

Eftersom de tillkommande företag var många men i regel små innebär det för Jordbrukarhushållens inkomster att inverkan på resultaten är störst för redovisningsgrupper där hushållen inte är indelade efter storlek (Hela riket, riksområden respektive åldersgrupper). Effekten är att jordbruksrelaterade variabler i dessa grupper uppvisar lägre värden 2005 än de annars skulle ha gjort, medan icke jordbruksrelaterade variabler i regel fått ökade värden. Indelningarna efter åkerareal resp. driftsinriktning påverkas däremot inte i någon större utsträckning.

För variabeln Hushållsinkomst efter transfereringar har dessa effekter till stor del tagit ut varandra och inverkan av förändringarna i populationen är relativt liten.

• Indelning av jordbruksföretag i driftsinriktningar baseras på grödarealer och antal husdjur av olika slag vid jordbruksföretagen. Dessa uppgifter finns för alla jordbruksföretag åren 1999, 2000, 2003, 2005 och 2007. För mellanliggande år finns uppgifter för ett urval av företag. Vid indelning i driftsinriktning för de företag där aktuella uppgifter saknas används senast tillgängliga uppgifter, vilket medför en viss eftersläpning i klassificeringen, som rättas till nästa gång en totalundersökning genomförs. Denna eftersläpning i klassificeringen under de mellanliggande åren kan förväntas ha en viss effekt även på de redovisade ekonomiska variablerna för dessa år. En följd av detta blir att en del av de förändringar som skett under de mellanliggande åren kommer till uttryck först det år då aktuella strukturuppgifter föreligger för samtliga jordbruksföretag.

• Beträffande förändringar för år 2000 och tidigare hänvisas till äldre
  Statistiska meddelanden.

Några resultat

Hushållsinkomst före och efter transfereringar

Den genomsnittliga inkomsten av tjänst för samtliga jordbrukarhushåll ökade år 2008 med 12 000 kr (4 %) till 313 800 kr, medan nettoinkomsten av närings­verksamhet minskade med 100 kr (0 %) till 59 200 kr. Nettoinkomst av kapital minskade med 10 100 kr (27 %) till 27 200 kr på grund av att överskottet av kapital minskade under året. Nettot av räntefördelning, som ingår i nettoinkomst av kapital, minskade med 1 000 kr (5 %) till 20 700 kr.

Den genomsnittliga hushållsinkomsten före transfereringar var år 2008 398 100 kr, vilket är i nivå med 2007 års siffror. Såväl de positiva skattefria  som de negativa transfereringarna minskade med 1 400 kr vardera, vilket motsvarar 11 % respektive 1 %. Hushållsinkomsten efter transfereringar ökade med 800 kr (0 %) till 294 300 kr.

Tablå 1. Inkomster och transfereringar m.m. per hushåll för samtliga jordbrukarhushåll

	Kronor per hushåll			Förändring  (%)
	2008	2007		06- 08	06- 07	05- 06	04- 05
Inkomst av tjänst	313 800	301 800		4	4	2	7
Allmänna avdrag	4 000	4 600		-12	2	-4	4
Näringsverksamhet
Överskott	76 900	74 000		4	7	5	0
Underskott	17 700	14 700		21	16	-4	-2
Nettoinkomst	59 200	59 300		0	5	7	1
Nettoförändring av expansionsmedel	1 900	3 500		-45	148	-11	..
Nettoinkomst av kapital	27 200	37 300		-27	12	30	11
därav ränte-    fördelning netto	20 700	21 700		-5	6	5	2
Hushållsinkomst före transfereringar	398 100	397 400		0	5	5	6
Skattefria positiva transfereringar	10 800	12 100		-11	4	2	-2
Negativa transfereringar	114 600	116 000		-1	0	4	1
Därav
allmän pensionsavgift	20 800	20 200		3	4	2	4
Skatter	132 400	129 400		2	6	5	6
skattereduktioner	40 100	35 000		15	32	5	35
övriga negativa    transfereringar	1 400	1 400		-1	5	0	8
Hushållsinkomst efter transfereringar	294 300	293 500		0	8	5	8

Hushållsinkomst efter transfereringar för olika grupper

Tablå 2 visar hur hushållsinkomsten efter transfereringar utvecklats för hushållen vid några grupper av företag.

Av tablå 2 framgår att hushållsinkomsten utvecklats bäst vid företag med störst åkerareal. Hushållsinkomsten ökar med stigande storleksgrupp.

Vidare framgår att hushållsinkomsten mellan 2007 och 2008 utvecklats bäst vid mjölkföretag.

Utvecklingen för de fyra åldersklasserna har varit likartad förutom en något bättre utveckling för klassen 65 år och äldre.

Uppgifterna till tablå 2 är hämtade från tabell 2, som utöver uppgifter för riksområden, storleksgrupper, driftsinriktningar och åldersgrupper också innehåller länsuppgifter.

Tablå 2. Hushållsinkomster efter transfereringar

	Kronor per hushåll			Förändring (%)
	2008	2007		07- 08	06- 07	05- 06	04- 05
Hela riket	294 300	293 500		0	8	5	8
Åker, hektar
20,1–30,0	280 700	279 400		0	5	7	9
30,1–50,0	291 000	288 000		1	8	5	10
50,1–100,0	314 700	317 500		-1	13	2	8
100,1–200,0	333 400	351 700		-5	18	1	7
200,1–	345 900	398 600		-13	32	-2	1
Driftsinriktning
Jordbruksväxter	299 500	304 900		-2	13	6	3
Mjölkkor	315 400	305 700		3	10	4	12
Köttdjur	288 800	287 500		0	3	3	18
Andra husdjur	287 300	288 100		0	4	5	8
Blandad husdjursskötsel	264 500	268 700		-2	4	4	14
Blandat jordbruk
– mest växtodling	288 500	300 500		-4	15	6	4
– mest husdjursskötsel	283 200	289 600		-2	11	2	11
Brukarens ålder
30–39 år	276 600	280 200		-1	9	6	9
40–49 år	323 900	322 300		0	8	5	9
50–64 år	319 500	320 400		0	9	5	9
65–     år	237 200	228 800		4	6	8	8

Skillnader i hushållsinkomster mellan länen

Hushållsinkomsten efter transfereringar var 2008 högst i Jönköpings län med 321 700 kr följt av Kronobergs och Västerbottens län med 311 600 kr respek-tive 306 000 kr. Det innebär att hushållsinkomsten efter transfereringar för Jönköpings län låg 9 % och för de övriga två länen 6 % respektive 4 % över riksgenomsnittet, som var 294 300 kr. Lägst var hushållsinkomsten efter transfereringar i Gotlands län med 254 200 kr, vilket var 14 % under riksgenomsnittet. Därefter följde Blekinge, Värmlands och Jämtlands län som alla låg 4–6 % under riksgenomsnittet.

Den högsta genomsnittliga ökningen av hushållsinkomsten efter transfereringar år 2008 uppvisade Hallands län (15 400 kr), fölt av Kalmar län (11 000 kr). I flera län har hushållsinkomsten efter transferingar minskat, främst Stockholms län (-10 100 kr) och Blekinge län (-10 000 kr). Se vidare tabell 2.

Kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst är fortfarande lägre än männens och ökade mindre än männens år 2008

På grund av övergången från taxeringsfamiljen till RTB-familjen som hushållsbegrepp från och med inkomståret 1999 och därmed som redovisningsenhet i denna statistik är de flesta redovisade resultaten för inkomståren 1999−2008 inte helt jämförbara med resultat för 1998 och tidigare. Ett undantag utgör emellertid redovisningen i tabell 7, som innehåller resultat för brukare och maka/make med uppdelning på kvinnor och män. Sådana uppgifter har tagits fram från och med inkomståret 1996. Däremot påverkas jämförbarheten mellan uppgifterna för 2008, 2007, 2006 och 2005 med tidigare år av den förändring av storleksstrukturen som beskrivits i avsnittet Resultatens jämförbarhet med tidigare år.

Tablå 3. Taxerade inkomster 1996−2008 per person för brukare och maka/make med uppdelning på kvinnor och män. Kronor resp. procent

Redovisningsgrupp	Näringsverksamhet			Tjänst			Sammanräknad förvärvsinkomst
	Kvinnor	Män		Kvinnor	Män		Kvinnor	Män
Hela riket
2008	17 600	58 700		177 700	175 900		195 300	234 500
2007	16 600	55 300		169 700	168 800		186 300	224 100
2006	15 900	51 300		162 700	161 500		178 500	212 800
2005	15 400	49 200		158 300	157 900		173 700	207 100
2004	15 700	49 800		150 500	143 600		166 200	193 400
2003	15 800	48 800		145 300	138 400		161 100	187 200
2002	15 900	47 800		136 700	133 000		152 600	180 800
2001	15 100	45 400		130 300	127 300		145 400	172 600
2000	14 300	41 500		124 200	123 000		138 500	164 400
1999	13 000	37 300		117 800	117 500		130 800	154 800
1998	13 500	36 000		110 100	112 100		123 600	148 100
1997	13 000	34 200		104 700	108 700		117 700	142 900
1996	12 300	31 400		100 100	105 700		112 300	137 100
Kvinnornas inkomst som andel av männens  respektive år (%)
2008	30			101			83
2007	30			101			83
2006	31			101			84
2005	31			100			84
2004	31			105			86
2003	32			105			86
2002	33			103			84
2001	33			102			84
2000	33			101			84
1999	35			100			85
1998	37			98			83
1997	38			96			82
1996	39			95			82

Av tablå 3, som redovisar uppgifter för åren 1996–2008, framgår att den genomsnittliga inkomsten av näringsverksamhet år 2008 ökade både för kvinnor (1 000 kr) och män (3 400 kr), vilka är brukare eller maka/make.

Genom att männens inkomst av tjänst ökade med 7 000 kr (4 %) till 175 900 kr ökade deras sammanräknade förvärvsinkomst med 10 400 kr eller 5 % till 234 500 kr. För kvinnorna ökade inkomst av tjänst med 8 000 kr (5 %) till      177 700 kr och den sammanräknade förvärvsinkomsten med 9 000 kr eller 5 % till 195 300 kr. Det framgår också att kvinnornas inkomst av näringsverksamhet visar en relativt liten ökning sedan 1996 (5 300 kr) medan inkomst av tjänst ökat med 77 600 kr och sedan 1999 överstiger männens inkomst av tjänst. Genom männens större ökning av inkomst av näringsverksamhet sedan 1996 var skillnaden i sammanräknad förvärvsinkomst mellan kvinnor och män större 2008 än 1996 (39 200 kr mot 24 800 kr).

Om man uttrycker kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst som andel av männens så har denna andel endast ökat från 82 % år 1996 till 83 % år 2008 med en högsta andel av 86 % åren 2003 och 2004. Andelen är högst för åldersklassen där brukaren är 50–64 år med 90 % inkomståret 2008 och lägst för åldersklassen 30–39 år med 72 %.

Inverkan av underskott i näringsverksamhet

Ett underskott av näringsverksamhet får inte kvittas mot överskott i andra förvärvskällor utan får tas upp som en avdragspost i näringsverksamheten följande år. Det aktuella årets underskott redovisas därför aldrig separat i deklarationerna. Genom att beräkna skillnaden mellan jordbrukarhushållens ackumulerade underskott för inkomståret och året innan har det varit möjligt att beräkna, dels hur stort överskott som under året kvittats mot tidigare års underskott, dels hur stort underskott av näringsverksamhet som uppkommit under året. Resultaten av dessa beräkningar visas i tablå 4, dels för samtliga jordbrukarhushåll för de senaste åren, dels för storleksklasser efter åkerarealen för åren 2006–2008. I uppställningen visas också den genomsnittliga nettoinkomsten av näringsverksamhet när samtliga under året uppkomna överskott och underskott beaktats. Denna beräknade nettoinkomst av näringsverksamhet har använts i stället för den taxerade inkomsten av näringsverksamhet då hushållsinkomsten beräknas eftersom nettoinkomsten innefattar alla överskott och underskott uppkomna under året.

Det under året uppkomna underskottet var 2008 i genomsnitt för samtliga hushåll 17 700 kr. Eftersom de överskott som kvittats mot äldre underskott var betydligt lägre (8 800 kr) än de under år 2008 uppkomna underskotten var hushållens genomsnittliga nettoinkomst från näringsverksamhet 8 900 kr lägre än den genomsnittliga taxerade inkomsten av näringsverksamhet.

I genomsnitt för samtliga hushåll var det totala överskottet 76 900 kr, vilket var 2 900 kr högre än året innan. Det under året uppkomna genomsnittliga underskottet ökade med 3 000 kr till 17 700 kr. Sammantaget innebar detta att nettoinkomsten av näringsverksamhet minskade med 100 kr eller 0 % till 59 200 kr. Den taxerade inkomsten av näringsverksamhet ökade med 3 800 kr eller 6 % till 68 100 kr.

Tablå 4. Nettoinkomst av näringsverksamhet

Redovis­ningsgrupp	Överskott uppkommet under året			Underskott uppkommet under året	Årets netto- inkomst
	Redo­visat 2)	Kvittat mot äldre under-skott	Totalt
Hela riket
2008	68 100	8 800	76 900	17 700	59 200
2007	64 300	9 700	74 000	14 700	59 400
2006	60 300	8 900	69 300	12 700	56 600
2005	58 000	8 000	66 000	13 100	52 900
2004	59 300	6 600	65 900	13 400	52 600
2003	58 600	5 500	64 100	14 600	49 600
2002	57 600	6 300	63 900	11 500	52 400
2001	54 700	6 900	61 600	10 500	51 200
2000	50 400	5 900	56 300	10 400	45 900
Åker, ha
2,01–5,0 1)
2008	23 100	8 900	32 000	18 200	13 800
2007	21 300	9 200	30 500	16 600	13 900
2006	19 600	9 400	29 000	14 200	14 700
5,1–10,0
2008	27 700	9 800	37 400	18 800	18 700
2007	24 300	11 300	35 600	17 900	17 800
2006	23 400	10 800	34 100	14 700	19 400
10,1–20,0
2008	39 000	10 900	49 900	19 600	30 300
2007	35 800	10 700	46 400	16 800	29 700
2006	32 900	10 200	43 100	13 500	29 600
20,1–30,0
2008	61 900	8 500	70 400	15 900	54 500
2007	57 500	9 200	66 700	13 800	52 800
2006	55 500	8 700	64 200	10 900	53 300
30,1–50,0
2008	94 100	8 000	102 100	13 600	88 600
2007	89 500	7 300	96 800	11 300	85 500
2006	84 900	7 100	92 000	9 600	82 300
50,1–100,0
2008	149 600	5 800	155 400	12 400	143 000
2007	144 600	6 900	151 500	9 200	142 300
2006	134 700	6 100	140 800	8 700	132 200
100,1–200,0
2008	192 400	8 100	200 600	22 000	178 600
2007	188 300	11 800	200 100	11 400	188 700
2006	168 600	6 200	174 800	13 500	161 400
200,1-
2008	227 400	4 200	231 600	43 000	188 600
2007	224 800	20 800	245 700	10 500	235 100
2006	183 200	13 400	196 700	23 700	172 900

1)                    Taxerad inkomst av näringsverksamhet

2)                    För åren 2006 och tidigare gäller 2,1–5,0 ha.

 

De samlade inkomsterna från näringsverksamhet

I tablå 5 har − med undantag för nettot av insättning på och uttag från skogskonto − samtliga inkomster samlats, som har sitt ursprung i näringsverksamhet. En betydande del av jordbrukarnas inkomst från näringsverksamhet överförs enligt reglerna om räntefördelning till beskattning enligt de regler som gäller kapitalinkomster och ingår alltså inte i den taxerade inkomsten av näringsverksamhet. I genomsnitt för samtliga hushåll var räntefördelning netto 20 700 kr år 2008 − en minskning med 5 % sedan föregående år. Eftersom den taxerade inkomsten av näringsverksamhet var 68 100 kr är det alltså ungefär en fjärdedel av inkomsten från näringsverksamheten som beskattas som kapitalinkomst. Av tablån framgår också att andelen är ännu högre bland de arealmässigt mindre företagen även om beloppen är mindre. Vid de arealmässigt större företagen däremot är beloppen för nettot av räntefördelning större, men däremot är andelen lägre.

I tablå 5 redovisas även det genomsnittliga nettobeloppet för jordbrukarhushållen insättningar och uttag från expansionsmedelsfond. Dessa nettobelopp är väsentligt lägre än beloppen för räntefördelning. Under år 2008 ligger de sammanräknade nettobelopen ungefär i nivå med motsvarande siffror för år 2007, dock har nettoavsättningen till periodiseringsfonderna ökat.

Den betydelse som möjligheterna till räntefördelning och avsättning till expansionsmedels- och periodiseringsfonder har för jordbruket framgår egentligen inte av enbart en redovisning av nettobeloppen. I tablå 6 redovisas därför både positiv och negativ räntefördelning samt avsättning och återföring från expansionsmedelsfond och periodiseringsfond. Så visar det sig t.ex. att nettoökningen av expansionsmedel på 1 900 kr har uppkommit genom att det gjorts avsättningar på i genomsnitt 5 000 kr och återföringar på 3 100 kr. Ännu större bruttobelopp redovisas för avsättning respektive uttag från periodiseringsfond. Det genomsnittliga nettobeloppet för samtliga hushåll på 3 400 kr har uppkommit genom att i genomsnitt 13 000 kr har avsatts medan 9 600 kr har återförts till beskattning.

Tablå 5. De samlade inkomsterna från näringsverksamhet

Redovis- ningsgrupp	Netto- inkomst	Expansions- medel,   netto	Räntefördelning, netto		Totalt	Periodiseringsfond, netto	Totalt inkl. periodiseringsfond
Hela riket
2008	59 200	1 900	20 700	81 800		3 400	85 200
2007	59 300	3 500	21 700	84 500		2 000	86 500
2006	56 600	1 400	20 500	78 500		900	79 400
2005	52 900	1 600	19 500	74 000		..	..
2004	52 600	300	19 100	72 000		..	..
2003	49 600	200	18 000	67 700		..	..
2002	52 400	0	19 700	72 100		..	..
2001	51 200	1 200	19 700	72 000		..	..
2000	45 900	1 700	18 600	66 200		..	..
Åker, ha
2,1–5,01)
2008	13 800	300	8 100	22 200		500	22 700
2007	13 900	800	8 200	23 000		500	23 500
2006	14 700	600	8 200	23 500		600	24 100
5,1–10,0
2008	18 700	400	10 800	29 900		0	29 900
2007	17 800	1 300	12 300	31 400		100	31 500
2006	19 400	900	12 200	32 500		800	33 300
10,1–20,0
2008	30 300	700	15 300	46 300		1 000	47 300
2007	29 700	1 900	15 800	47 400		500	47 900
2006	29 600	1 400	17 300	48 300		1 000	49 300
20,1–30,0
2008	54 500	700	22 000	77 200		500	77 700
2007	52 800	2 400	22 400	77 700		100	77 800
2006	53 300	1 400	23 500	78 300		2 000	80 300
30,1–50,0
2008	88 600	1 000	28 500	118 100		2 600	120 700
2007	85 500	2 200	31 700	119 500		700	120 200
2006	82 300	1 600	29 400	113 400		1 600	115 000
50,1–100,0
2008	143 000	3 800	39 800	186 600		9 300	195 900
2007	142 300	6 300	40 600	189 200		5 100	194 300
2006	132 200	1 900	33 900	168 000		900	169 000
100,1–200,0
2008	178 600	9 300	46 100	233 900		18 400	252 300
2007	188 700	16 700	47 600	252 900		12 700	265 700
2006	161 400	3 900	38 400	203 600		-500	203 100
200,1–
2008	188 600	27 100	56 800	272 400		33 900	306 400
2007	235 100	32 100	58 200	325 500		22 900	348 400
2006	172 900	1 500	46 700	221 100		-2 300	218 800

1) För åren 2006 och tidigare gäller 2,1 – 5,0 ha åker.

 

Tablå 6. Bruttobelopp för räntefördelning, expansionsmedel och periodiseringsfond

Redovis-	Räntefördelning		Expansionsmedel		Periodiseringsfond
Ningsgrupp	Positiv	Negativ	Avsättning	Återföring	Avsättning	Återföring
Hela riket
2008	22 100	1 400	5 000	3 100	13 000	9 600
2007	22 900	1 200	5 500	2 000	10 900	8 900
2006	21 500	1 000	3 500	2 100	10 600	9 700
2005	20 700	1 200	3 400	1 800	..	..
2004	20 500	1 400	2 700	2 300	..	..
2003	19 300	1 300	2 300	2 900	..	..
2002	20 800	1 100	..	..	..	..
2001	20 700	1 000	..	..	..	..
2000	19 600	1 000	..	..	..	..
Åker, ha
2,01–5,0 1)
2008	8 600	500	1 900	1 600	3 300	2 800
2007	8 600	400	1 900	1 000	3 100	2 600
2006	8 500	400	1 700	1 000	3 200	2 600
5,1–10,0
2008	11 300	500	2 300	1 900	4 100	4 100
2007	12 700	400	2 600	1 300	3 600	3 500
2006	12 500	400	2 200	1 300	4 100	3 300
10,1–20,0
2008	16 000	800	3 200	2 400	5 900	4 900
2007	16 400	600	3 500	1 500	5 200	4 700
2006	17 800	500	2 600	1 200	5 300	4 300
20,1–30,0
2008	23 000	1 000	3 300	2 600	9 500	9 000
2007	23 300	900	4 400	2 000	8 100	8 000
2006	24 400	800	3 100	1 700	9 800	7 800
30,1–50,0
2008	30 100	1 600	5 000	4 000	15 900	13 300
2007	33 100	1 300	5 000	2 800	13 100	12 400
2006	30 500	1 200	4 100	2 500	14 600	13 000
50,1–100,0
2008	42 800	3 000	8 800	5 100	29 900	20 600
2007	43 100	2 500	9 600	3 400	24 200	19 000
2006	36 100	2 200	5 500	3 700	23 000	22 000
100,1–200,0
2008	50 900	4 800	17 200	7 900	47 800	29 400
2007	51 800	4 300	20 400	3 700	40 400	27 700
2006	42 000	3 700	9 600	5 700	33 200	33 800
200,1–
2008	64 600	7 800	38 100	11 000	70 900	37 000
2007	65 500	7 200	36 800	4 700	60 900	38 000
2006	52 100	5 500	15 800	14 300	40 300	42 600

1) För åren 2006 och tidigare gäller 2,1 – 5,0 ha åker.

 

 

 

Figur A. Samlad inkomst av näringsverksamhet år 2000–2008 för storleksgrupp åker, hektar