Fakta om statistiken

Detta omfattar statistiken
Så görs statistiken
Statistikens tillförlitlighet
Bra att veta

Detta omfattar statistiken

Uppgifterna i detta statistiska meddelande - Jordbrukarhushållens inkomster 2008 - bygger på en sambearbetning mellan lantbrukregistret (LBR) och den totalräknade inkomststatistiken (IoT). Från LBR hämtas uppgifter om vilka som var brukare vid lantbruksföretagen samt de uppgifter som behövs för att fördela brukarna på olika redovisningsgrupper. Från IoT, som innehåller uppgifter om hela Sveriges befolkning, hämtas uppgifter om inkomster, avdrag, skatter och sociala ersättningar. Redovisningen i detta statistiska meddelande omfattar brukaren och i princip samtliga personer i dennes hushåll (se nedan).

Definitioner och förklaringar

Hushåll och hushållsmedlemmar

I redovisningar avseende inkomståren till och med 1998 ingick endast brukaren och dennes maka/make. Från och med inkomståret 1999 redovisas uppgifterna per hushåll med i princip samma definition av hushållet som i registret över totalbefolkningen (RTB). I RTB-hushållet ingår personer som är gifta med varandra (även registrerat partnerskap), barn oavsett ålder, som bor på samma fastighet som föräldrarna samt sammanboende, som har gemensamt barn. RTB-hushållet kan bestå av maximalt två generationer. För sammanboende par utan gemensamma barn finns inget underlag för att skapa korrekta hushåll, vilket leder till att andelen ensamstående hushåll överskattas. För jordbrukarna blir antalet vuxna barn som förs till samma hushåll som föräldrarna överdrivet stort, eftersom det ofta finns mer än en bostad på jordbruksfastigheterna. Vid bearbetningen för jordbrukarhushållens inkomster har därför en schablon införts som innebär att barn i jordbrukarfamiljer anses ha eget hushåll från och med det år de fyllt 30 år. Detta är naturligtvis inte alltid fallet lika väl som en del barn under 30 år har eget hushåll på samma fastighet som föräldrarna. Denna schablonbehandling bedöms ändå komma närmare de faktiska förhållandena än att enbart gå på uppgiften i RTB.

Förvärvsinkomster m.m.

Inkomst av yrkesmässigt bedriven förvärvsverksamhet (jordbruk, rörelse och fastighetsförvaltning) anses som Inkomst av näringsverksamhet om in­komsten inte räknas in under inkomstslagen tjänst eller kapital. Innehav av näringsfastighet, dvs. fastighet som inte utgör privatbostad, hänförs till närings­verksamhet. De flesta intäkter och kostnader som har direkt samband med verksamheten är skattepliktiga respektive avdragsgilla. Ett visst års inkomst av näringsverksamhet kan utgöras av det aktuella årets överskott minskat med det underskott i näringsverksamhet som redovisades föregående år (se nedan). Den redovisade inkomsten av näringsverksamhet benämns därför också Redovisat överskott av näringsverksamhet.

Inkomst av tjänst omfattar lön, förmåner (inkl. pensioner) och andra skatte­pliktiga ersättningar minskat med avdrag för kostnader för inkomsternas för­värvande.

Sammanräknad förvärvsinkomst omfattar summan av inkomst av närings­verksamhet och inkomst av tjänst.

Allmänna avdrag omfattar avdrag för pensionsförsäkringspremier samt periodiskt understöd enligt dom eller avtal samt under vissa förutsättningar underskott av nystartad aktiv näringsverksamhet.

Taxerad förvärvsinkomst utgörs av sammanräknad förvärvsinkomst minskad med allmänna avdrag.

Allmän pensionsavgift utgår på förvärvsinkomster och var 7 % inkomståret 2008. Den som var född 1937 eller tidigare eller hade en taxerad förvärvsinkomst under 17 400 kr betalade inte allmän pensionsavgift. På in­komster över 387 360 kr betalade man inte heller allmän pensionsavgift. Från och med inkomståret 2006 medges skattereduktion för allmän pensionsavgift med hela avgiften.

Beskattningsbar förvärvsinkomst utgörs av den taxerade förvärvsinkomsten minskad med de allmänna egenavgifterna och grundavdraget.

Underskott som uppkommit i näringsverksamhet får inte kvittas mot överskott av tjänst eller kapital. Kvittning får däremot ske genom att tidigare års under­skott får tas upp som en avdragspost påföljande år i den aktuella förvärvskällan. Om även detta år ger upphov till ett underskott adderas underskotten. Är över­skottet mindre än föregående års underskott uppkommer åter ett underskott (föregående års underskott minus årets överskott) som får tas upp påföljande år. Är överskottet större än föregående års underskott uppkommer överskott (årets överskott minus föregående års underskott). Det underskott av näringsverksam­het som redovisas i deklarationen ett visst år har därför ofta helt eller delvis uppkommit under tidigare år och kan därför benämnas Ackumulerat under­skott av näringsverksamhet.

För att bättre belysa inkomsten av näringsverksamhet för t.ex. år 2008 har (för de aktuella personerna år 2008) det ackumulerade underskottet för 2008 jäm­förts med motsvarande belopp för 2007. En ökning av beloppet utgör Under­skott (av näringsverksamhet) för år 2008. En minskning av beloppet svarar mot ett överskott som kvittats mot underskott från tidigare år. Redovisat överskott (av näringsverksamhet) bildar tillsammans med variabeln Överskott kvittat mot tidigare års underskott överskottet före kvittning och benämns Totalt överskott (av näringsverksamhet). Skillnaden mellan Totalt överskott och Underskott bildar årets Nettoinkomst av näringsverksamhet.

Eftersom en betydande del av jordbrukarnas inkomst av näringsverksamhet ett visst år dels kan beskattas som inkomst av kapital genom reglerna om räntefördelning dels genom avsättning till periodiseringsfonder och expansionsfonder kan förskjutas mellan inkomståren har variabeln Samlad inkomst av näringsverksamhet bildats för att bättre belysa det totala ekonomiska utfallet i närings-verksamheten det aktuella året. Variabeln bildas genom att till Nettoinkomst av näringsverksamhet addera nettot av räntefördelning samt nettot av avsättningar och uttag från expansionsfonder samt från och med inkomståret 2006 även nettot av insättningar och uttag från periodiseringsfonder. (För åren före 2006 saknas uppgifter om förändringar i periodiseringsfonder i det använda registret).

Kapitalinkomster m.m.

Nettoinkomst av kapital utgör summan av inkomsträntor och utdelningar, inkomst av uthyrning av privatbostad, positiv räntefördelning samt kapitalvinster minskat med utgiftsräntor, avdragsgilla förvaltningskostnader, negativ ränte­fördelning samt kapitalförluster.

Skatter och övriga negativa transfereringar

I de negativa transfereringarna ingår allmän pensionsavgift, statlig och kommunal inkomstskatt på förvärvsinkomster, skatt på kapitalinkomster, fastighetsskatt, expansionsmedelsskatt netto, skattereduktioner samt övriga negativa transfereringar (se nedan). Från och med år 2000 ingår inte den tidigare församlingsskatten i kommunalskatten. Däremot har begravningsavgiften inräknats i kommunalskatten.

Nettoförändring av expansionsmedel avser skillnaden mellan de avsättningar till expansionsmedel och de återföringar av expansionsmedel som skett under inkomståret. På de avsatta beloppen uttas en skatt på 28 % av det avsatta beloppet. När belopp återförs tillgodoräknas denna skatt.

Om det uppstår underskott i inkomstslaget kapital kan detta underskott inte sparas till följande år. Däremot medges skattereduktion för underskott av kapital. Övriga reduktioner som år 2008 ingår i Skattereduktioner är, skattereduktion för fastighetsavgift, skattereduktion för sjöinkomst, skattereduktion för allmän pensionsavgift, skattereduktion för arbetsinkomster (jobbskatteavdrag) samt skattereduktion för hushållsarbete.

Återbetalade studiemedel och givet bidragsförskott bildar tillsammans Övriga negativa transfereringar.

Hushållsinkomster

Hushållsinkomst före transfereringar  har bildats genom att nettoförändring i expansionsmedel, nettoinkomst av nä­ringsverksamhet, inkomst av tjänst och nettoinkomst av kapital har summerats och de allmänna avdragen har subtraherats.

Skattefria positiva transfereringar utgörs av summan av barnbidrag, bostads­bidrag, kommunalt bostadstillägg, socialbidrag, studiebidrag och studiepenning, skattefritt vårdbidrag och merkostnadsersättning till värnpliktiga, handikapp­ersättning och bidragsförskott med flera ej skattepliktiga transfereringar. Skatte­pliktiga transfereringar såsom allmän pension, sjukpenning etc. ingår i den taxerade inkomsten.

Hushållsinkomst efter transfereringar skiljer sig från hushållsinkomsten före transfereringar  genom att alla positiva och negativa transfereringar har beaktats.

Så görs statistiken

Uppgifterna till tabellerna i Jordbrukarhushållens inkomster 2008 har erhållits genom en sambearbetning mellan Lantbruksregistret (LBR) 2008 och den totalräknade inkomststatistiken (IoT) för inkomståret 2008.

Statistikens tillförlitlighet

Eftersom LBR i princip är en totalundersökning och IoT bygger på administrativa register och är totalräknad blir precisionen i beloppsberäkningarna mycket hög.

Bra att veta

Under de senaste åren har bland annat nedan beskrivna förändringar av skatte­regler m.m. påverkat inkomststatistiken. Förändringar av skatteregler för åren 2000–2002 finns i korthet beskrivna i statistiska meddelandet JO 42 SM 0401 och för åren 1995–1999 i JO 42 SM 0101, vilka finns publicerad på Jordbruksverkets och SCB:s webbplatser.

Inkomståret 2008

Fastighetsskatten på bostäder har avskaffats, den har ersatts med ett nytt system för fastighetsavgift. För tomt för småhus/småhus under uppförande gäller fastighetsskatt. Den som äger fastigheten den 1 januari 2008 ska betala avgiften eller skatten för hela kalenderåret 2008. 

Skattereduktion för fastighetsskatt har slopats.

Den tidigare begränsningsregeln för fastighetsskatt har avskaffats.

Skattereduktion för fastighetsavgift som gäller pensionärer (född år 1942 eller tidigare eller för personer som under 2008 har fått sjuk- eller aktivitetsersättning) har införts.

Den skattepliktiga delen av vinsten vid försäljning av privatbostad har höjts till 22/30.

Den särskilda löneskatten på vissa förvärvsinkomster för personer födda år 1937 och tidigare har avskaffats.

Den generella nedsättningen för egenavgifter har avskaffats.

Förmånen av att för privat bruk använda en datorutrustning som arbetsgivaren tillhandahåller (lånedator) värderas till 4 800 kr per år.

Reseavdraget i egen bil har höjts till 18,50 kr per mil.

Högsta avdrag för pensionssparande är 12 000 kr.

Den nedre skiktgränsen för statlig skatt 20 % höjdes till 328 800 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Skiktgränsen för statlig skatt 25 % höjdes till        495 000 kr.

Inkomståret 2007

Förmögenhetsskatten avskaffades och därmed också skattereduktioner för förmögenhetsskatt.

Avgifter till fackförening och arbetslöshetskassa ger inte längre skattereduktion.

Skattereduktionen för arbetsinkomster (jobbskatteavdrag) infördes.

Skattereduktion för hushållsarbete infördes.

Avdrag för kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen medges endast för del del av kostnaderna som överstiger 8 000 kr.

Avdrag för övriga avdragsgilla utgifter (än resor, tillfälligt arbete och dubbelbosättning) medges endast för del av kostnaderna som överstiger 5 000 kr.

Underlaget för fastighetsskatt på bostäder är fryst och blir högst samma som för inkomståret 2006.

Förmånen av att för privat bruk använda en datorutrustning som arbetsgivaren tillhandahåller (lånedator) värderas till 2 400 kr per år.

Skattereduktioner för vissa miljöförbättrande installationer i småhus (Miljö-ROT) har slopats.

Skattereduktioner för virke från stormfälld skog har slopats.

Det förhöjda grundavdrag, som tidigare medgavs i vissa delar av landet har slopats.

Den generella nedsättningen för egenavgifter har sänkts till 2,5 % av underlaget, dock maximalt 4 500 kr.

Sänkta egenavgifter och allmän löneavgift infördes den 1 juli 2007 för personer födda 1982–1988.

Den nedre skiktgränsen för statlig skatt 20 % höjdes till 316 700 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Skiktgränsen för statlig skatt 25 % höjdes till 476 700 kr.

Inkomståret 2006

Avdraget för allmän pensionsavgift slopades. Istället medges skattereduktion för allmän pensionsavgift med hela avgiften.

Inom stödområdena infördes förhöjt grundavdrag.

En begränsning av fastighetsskatten på markvärdet infördes för småhus (högst  2 kr per kvadratmeter, men aldrig högre än 5 000 kr).

Skattereduktionen för bredbandsanslutning förlängdes och gäller till och med inkomståret 2007.

Skattereduktionen för utgifter för byggnadsarbeten på bostadshus (ROT-avdrag) slopades.

Skattereduktion för förmögenhetsskatt medgavs i vissa fall även om rätt till skattereduktion för fastighetsskatt inte längre förelåg.

Reseavdraget höjdes till 18 kr per mil då egen bil används för resor till arbetet eller för tjänsteresor.

Den nedre skiktgränsen för statlig skatt 20 % höjdes till 306 000 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Skiktgränsen för statlig skatt 25 % höjdes till 460 600 kr.

Inkomståret 2005

Möjlighet till skattereduktion för virke från stormfälld skog infördes för dem som den 8–9 januari 2005 drabbades av stormen Gudrun. Avdrag medges med 50 kr per kubikmeter fast mått under bark (m³fub) för den mängd stormvirke som under perioden 8 januari 2005–31 december 2006 avyttras eller forslas ut ur stormskog på lantbruksenhet och mäts vid virkesmätning och som överstiger ett års tillväxt (dock minst 200 m³fub).

87,5 % av den allmänna pensionsavgiften fick dras av som skattereduktion. Samtidigt reducerades avdraget för den allmänna pensionsavgiften till 12,5 % av avgiften.

Gränsen för förmögenhetsskatt höjdes till 3 000 000 kr för sambeskattade.

Dämpningsregeln för fastighetsskatt vid höjda taxeringsvärden utsträcktes till att gälla även småhus på lantbruk.

Reseavdraget höjdes till 17 kr per mil då egen bil används för resor till arbetet eller för tjänsteresor.

Det fasta beloppet på 200 kr för kommunal inkomstskatt slopades liksom den 2004 införda skattereduktionen på samma belopp.

Den nedre skiktgränsen för statlig skatt 20 % höjdes till 298 600 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Skiktgränsen för statlig skatt 25 % höjdes till 450 500 kr.

Inkomståret 2004

Särskild skattereduktion (200 kr) infördes.

Dämpningsregeln för fastighetsskatt vid höjda taxeringsvärden utsträcktes till att gälla även hyreshus.

Skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer i småhus infördes.

Skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus (ROT-avdrag) infördes.

Den nedre skiktgränsen för statlig skatt 20 % höjdes till 291 800 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Skiktgränsen för statlig skatt 25 % höjdes till 441 300 kr.

Inkomståret 2003

En dämpningsregel för fastighetsskatt vid höjda taxeringsvärden infördes för småhus.

Skattereduktion för förmögenhetsskatt infördes och gäller för de hushåll som får skattereduktion för fastighetsskatt och som också betalar förmögenhetsskatt som avser det småhus som är hushållets permanenta bostad.

Skattereduktion på förvärvsinkomster slopades och i stället höjdes grundavdraget.

Ett nytt pensionssystem infördes 2003. Det särskilda grundavdraget för folkpensionärer togs bort. I stället höjdes pensionen för de pensionärer som tidigare fått särskilt grundavdrag. Som följd av detta ska från och med 2004 års taxering även pensionärer som tidigare inte behövt deklarera lämna deklaration och pensionärer betalar numera skatt enligt samma regler som gäller för löntagare.

Den nedre skiktgränsen för statlig skatt 20 % höjdes till 284 300 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Skiktgränsen för statlig skatt 25 % höjdes till 430 000 kr.

Annan statistik

Uppgifter med den tidigare tillämpade definitionen av familjen (brukaren inklu­sive maka/make) har för inkomståret 1998 redovisats i statistiska meddelandet JO 42 SM 0001 och uppgifter för inkomståren 1996 och 1997 återfinns i JO 42 SM 9901. Uppgifter för inkomståren 1999–2006 med den nya definitionen av hushållet har redovisats i statistiska meddelanden JO42 - senast för inkomståret 2006 i JO 42 SM 0801. Uppgifter om utvecklingen för lantbruksföretagens inkomst- och lönsamhetsförhållanden enligt företagsekonomiska principer redovisas i Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU).

Vid SCB finns också två statistikprodukter som belyser inkomstförhållanden för individer och familjer för hela befolkningen. Den ena är den totalräknade in­komststatistiken vars uppgifter denna publikation till stor del bygger på. Den andra är undersökningen om Hushållens ekonomi (HEK), vars syfte är att kartlägga den disponibla inkomstens fördelning bland olika hushåll samt belysa inkomststrukturen och den inkomstomfördelning som sker genom skatter och bidrag.

Elektronisk publicering

Detta statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats http://www.jordbruksverket.se under Statistik samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se under Jord- och skogsbruk, fiske.

Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken.