![]() |
![]() | |
Jordbrukarhushållens inkomster 2008 | JO 42 SM 1001 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Fakta om statistiken
Detta omfattar statistiken Detta omfattar statistiken
Uppgifterna i detta statistiska meddelande -
Jordbrukarhushållens inkomster 2008 - bygger på en sambearbetning mellan
lantbrukregistret (LBR) och den totalräknade inkomststatistiken (IoT). Från LBR
hämtas uppgifter om vilka som var brukare vid lantbruksföretagen samt de
uppgifter som behövs för att fördela brukarna på olika redovisningsgrupper.
Från IoT, som innehåller uppgifter om hela Sveriges befolkning, hämtas
uppgifter om inkomster, avdrag, skatter och sociala ersättningar. Redovisningen
i detta statistiska meddelande omfattar brukaren och i princip samtliga
personer i dennes hushåll (se nedan). Definitioner och förklaringar
Hushåll och hushållsmedlemmar
I redovisningar avseende inkomståren till och med 1998
ingick endast brukaren och dennes maka/make. Från och med inkomståret 1999
redovisas uppgifterna per hushåll med i princip samma definition av hushållet
som i registret över totalbefolkningen (RTB). I RTB-hushållet ingår personer som är gifta med varandra
(även registrerat partnerskap), barn oavsett ålder, som bor på samma fastighet
som föräldrarna samt sammanboende, som har gemensamt barn. RTB-hushållet kan
bestå av maximalt två generationer. För sammanboende par utan gemensamma barn
finns inget underlag för att skapa korrekta hushåll, vilket leder till att
andelen ensamstående hushåll överskattas. För jordbrukarna blir
antalet vuxna barn som förs till samma hushåll som föräldrarna överdrivet
stort, eftersom det ofta finns mer än en bostad på jordbruksfastigheterna. Vid
bearbetningen för jordbrukarhushållens inkomster har därför en schablon införts
som innebär att barn i jordbrukarfamiljer anses ha eget hushåll från och med
det år de fyllt 30 år. Detta är naturligtvis inte alltid fallet lika väl som en
del barn under 30 år har eget hushåll på samma fastighet som föräldrarna. Denna
schablonbehandling bedöms ändå komma närmare de faktiska förhållandena än att enbart
gå på uppgiften i RTB. Förvärvsinkomster m.m.
Inkomst av yrkesmässigt bedriven förvärvsverksamhet (jordbruk,
rörelse och fastighetsförvaltning) anses som Inkomst av näringsverksamhet om inkomsten inte räknas in under
inkomstslagen tjänst eller kapital. Innehav av näringsfastighet, dvs. fastighet
som inte utgör privatbostad, hänförs till näringsverksamhet. De flesta
intäkter och kostnader som har direkt samband med verksamheten är
skattepliktiga respektive avdragsgilla. Ett visst års inkomst av näringsverksamhet
kan utgöras av det aktuella årets överskott minskat med det underskott i
näringsverksamhet som redovisades föregående år (se nedan). Den redovisade
inkomsten av näringsverksamhet benämns därför också Redovisat överskott av näringsverksamhet. Inkomst av tjänst
omfattar lön, förmåner (inkl. pensioner) och andra skattepliktiga ersättningar
minskat med avdrag för kostnader för inkomsternas förvärvande. Sammanräknad
förvärvsinkomst omfattar summan av inkomst av näringsverksamhet och
inkomst av tjänst. Allmänna avdrag
omfattar avdrag för pensionsförsäkringspremier samt periodiskt understöd enligt
dom eller avtal samt under vissa förutsättningar underskott av nystartad aktiv
näringsverksamhet. Taxerad
förvärvsinkomst utgörs av sammanräknad förvärvsinkomst minskad med allmänna
avdrag. Allmän pensionsavgift
utgår på förvärvsinkomster och var 7 % inkomståret 2008. Den som var
född 1937 eller tidigare eller hade en taxerad förvärvsinkomst under
17 400 kr betalade inte allmän pensionsavgift. På inkomster över
387 360 kr betalade man inte heller allmän pensionsavgift. Från och
med inkomståret 2006 medges skattereduktion för allmän pensionsavgift med hela
avgiften. Beskattningsbar
förvärvsinkomst utgörs av den taxerade förvärvsinkomsten minskad med de
allmänna egenavgifterna och grundavdraget. Underskott som uppkommit i näringsverksamhet får inte
kvittas mot överskott av tjänst eller kapital. Kvittning får däremot ske genom
att tidigare års underskott får tas upp som en avdragspost påföljande år i den
aktuella förvärvskällan. Om även detta år ger upphov till ett underskott
adderas underskotten. Är överskottet mindre än föregående års underskott
uppkommer åter ett underskott (föregående års underskott minus årets överskott)
som får tas upp påföljande år. Är överskottet större än föregående års
underskott uppkommer överskott (årets överskott minus föregående års underskott).
Det underskott av näringsverksamhet som redovisas i deklarationen ett visst år
har därför ofta helt eller delvis uppkommit under tidigare år och kan därför
benämnas Ackumulerat underskott av
näringsverksamhet. För att bättre belysa inkomsten av näringsverksamhet för
t.ex. år 2008 har (för de aktuella personerna år 2008) det ackumulerade
underskottet för 2008 jämförts med motsvarande belopp för 2007. En ökning av
beloppet utgör Underskott (av näringsverksamhet) för år 2008. En minskning av beloppet svarar mot ett överskott som
kvittats mot underskott från tidigare år. Redovisat
överskott (av näringsverksamhet) bildar tillsammans med variabeln Överskott kvittat mot tidigare års
underskott överskottet före kvittning och benämns Totalt överskott (av
näringsverksamhet). Skillnaden
mellan Totalt överskott och Underskott bildar årets Nettoinkomst av näringsverksamhet. Eftersom en betydande del av jordbrukarnas inkomst av
näringsverksamhet ett visst år dels kan beskattas som inkomst av kapital genom
reglerna om räntefördelning dels genom avsättning till periodiseringsfonder och
expansionsfonder kan förskjutas mellan inkomståren har variabeln Samlad inkomst av näringsverksamhet bildats
för att bättre belysa det totala
ekonomiska utfallet i närings-verksamheten det aktuella året. Variabeln bildas
genom att till Nettoinkomst av näringsverksamhet addera nettot av
räntefördelning samt nettot av avsättningar och uttag från expansionsfonder
samt från och med inkomståret 2006 även nettot av insättningar och uttag från
periodiseringsfonder. (För åren före 2006 saknas uppgifter om förändringar i
periodiseringsfonder i det använda registret). Kapitalinkomster m.m.
Nettoinkomst av
kapital utgör summan av inkomsträntor och utdelningar, inkomst av uthyrning
av privatbostad, positiv räntefördelning samt kapitalvinster minskat med
utgiftsräntor, avdragsgilla förvaltningskostnader, negativ räntefördelning
samt kapitalförluster. Skatter och övriga negativa transfereringar
I de negativa transfereringarna ingår allmän pensionsavgift,
statlig och kommunal inkomstskatt på förvärvsinkomster, skatt på
kapitalinkomster, fastighetsskatt, expansionsmedelsskatt netto,
skattereduktioner samt övriga negativa transfereringar (se nedan). Från och med
år 2000 ingår inte den tidigare församlingsskatten i kommunalskatten. Däremot
har begravningsavgiften inräknats i kommunalskatten. Nettoförändring av
expansionsmedel avser skillnaden mellan de avsättningar till
expansionsmedel och de återföringar av expansionsmedel som skett under
inkomståret. På de avsatta beloppen uttas en skatt på 28 % av det avsatta
beloppet. När belopp återförs tillgodoräknas denna skatt. Om det uppstår underskott i inkomstslaget kapital kan detta
underskott inte sparas till följande år. Däremot medges skattereduktion för underskott av kapital. Övriga reduktioner som år 2008 ingår i Skattereduktioner är, skattereduktion
för fastighetsavgift, skattereduktion för sjöinkomst, skattereduktion för allmän
pensionsavgift, skattereduktion för arbetsinkomster (jobbskatteavdrag) samt
skattereduktion för hushållsarbete. Återbetalade studiemedel och givet bidragsförskott bildar
tillsammans Övriga negativa
transfereringar. Hushållsinkomster
Hushållsinkomst före
transfereringar har bildats genom
att nettoförändring i expansionsmedel, nettoinkomst av näringsverksamhet,
inkomst av tjänst och nettoinkomst av kapital har summerats och de allmänna
avdragen har subtraherats. Skattefria positiva
transfereringar utgörs av summan av barnbidrag, bostadsbidrag, kommunalt
bostadstillägg, socialbidrag, studiebidrag och studiepenning, skattefritt
vårdbidrag och merkostnadsersättning till värnpliktiga, handikappersättning
och bidragsförskott med flera ej skattepliktiga transfereringar. Skattepliktiga
transfereringar såsom allmän pension, sjukpenning etc. ingår i den taxerade
inkomsten. Hushållsinkomst efter
transfereringar skiljer sig från hushållsinkomsten före
transfereringar genom att alla positiva
och negativa transfereringar har beaktats. Så görs statistiken
Uppgifterna till tabellerna i Jordbrukarhushållens inkomster
2008 har erhållits genom en sambearbetning mellan Lantbruksregistret (LBR) 2008
och den totalräknade inkomststatistiken (IoT) för inkomståret 2008. Statistikens tillförlitlighet
Eftersom LBR i princip är en totalundersökning och IoT
bygger på administrativa register och är totalräknad blir precisionen i
beloppsberäkningarna mycket hög. Bra att veta
Under de senaste åren har bland annat nedan beskrivna
förändringar av skatteregler m.m. påverkat inkomststatistiken. Förändringar av
skatteregler för åren 2000–2002 finns i korthet beskrivna i statistiska
meddelandet JO 42 SM 0401 och för åren 1995–1999 i
JO 42 SM 0101, vilka finns publicerad på Jordbruksverkets och
SCB:s webbplatser. Inkomståret 2008
Fastighetsskatten på bostäder har avskaffats, den har
ersatts med ett nytt system för fastighetsavgift. För tomt för småhus/småhus
under uppförande gäller fastighetsskatt. Den som äger fastigheten den 1 januari
2008 ska betala avgiften eller skatten för hela kalenderåret 2008. Skattereduktion för fastighetsskatt har slopats. Den tidigare begränsningsregeln för fastighetsskatt har
avskaffats. Skattereduktion för fastighetsavgift som gäller pensionärer
(född år 1942 eller tidigare eller för personer som under 2008 har fått sjuk-
eller aktivitetsersättning) har införts. Den skattepliktiga delen av vinsten vid försäljning av
privatbostad har höjts till 22/30. Den särskilda löneskatten på vissa förvärvsinkomster för
personer födda år 1937 och tidigare har avskaffats. Den generella nedsättningen för egenavgifter har avskaffats. Förmånen av att för privat bruk använda en datorutrustning
som arbetsgivaren tillhandahåller (lånedator) värderas till 4 800 kr per år. Reseavdraget i egen bil har höjts till 18,50 kr per mil. Högsta avdrag för pensionssparande är 12 000 kr. Den nedre skiktgränsen för statlig skatt 20 % höjdes
till 328 800 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Skiktgränsen för
statlig skatt 25 % höjdes till
495 000 kr. Inkomståret 2007
Förmögenhetsskatten avskaffades och därmed också
skattereduktioner för förmögenhetsskatt. Avgifter till fackförening och arbetslöshetskassa ger inte
längre skattereduktion. Skattereduktionen för arbetsinkomster (jobbskatteavdrag)
infördes. Skattereduktion för hushållsarbete infördes. Avdrag för kostnader för resor mellan bostaden och
arbetsplatsen medges endast för del del av kostnaderna som överstiger 8 000 kr.
Avdrag för övriga avdragsgilla utgifter (än resor,
tillfälligt arbete och dubbelbosättning) medges endast för del av kostnaderna
som överstiger 5 000 kr. Underlaget för fastighetsskatt på bostäder är fryst och blir
högst samma som för inkomståret 2006. Förmånen av att för privat bruk använda en datorutrustning
som arbetsgivaren tillhandahåller (lånedator) värderas till 2 400 kr per år. Skattereduktioner för vissa miljöförbättrande installationer
i småhus (Miljö-ROT) har slopats. Skattereduktioner för virke från stormfälld skog har
slopats. Det förhöjda grundavdrag, som tidigare medgavs i vissa delar
av landet har slopats. Den generella nedsättningen för egenavgifter har sänkts till
2,5 % av underlaget, dock maximalt 4 500 kr. Sänkta egenavgifter och allmän löneavgift infördes den 1
juli 2007 för personer födda 1982–1988. Den nedre skiktgränsen för statlig skatt 20 % höjdes
till 316 700 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Skiktgränsen för statlig
skatt 25 % höjdes till 476 700 kr. Inkomståret 2006
Avdraget för allmän pensionsavgift slopades. Istället medges
skattereduktion för allmän pensionsavgift med hela avgiften. Inom stödområdena infördes förhöjt grundavdrag. En begränsning av fastighetsskatten på markvärdet infördes
för småhus (högst 2 kr per kvadratmeter,
men aldrig högre än 5 000 kr). Skattereduktionen för bredbandsanslutning förlängdes och
gäller till och med inkomståret 2007. Skattereduktionen för utgifter för byggnadsarbeten på
bostadshus (ROT-avdrag) slopades. Skattereduktion för förmögenhetsskatt medgavs i vissa fall
även om rätt till skattereduktion för fastighetsskatt inte längre förelåg. Reseavdraget höjdes till 18 kr per mil då egen bil används
för resor till arbetet eller för tjänsteresor. Den nedre skiktgränsen för statlig skatt 20 % höjdes
till 306 000 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Skiktgränsen för
statlig skatt 25 % höjdes till 460 600 kr. Inkomståret 2005
Möjlighet till skattereduktion för virke från stormfälld
skog infördes för dem som den 8–9 januari 2005 drabbades av stormen Gudrun.
Avdrag medges med 50 kr per kubikmeter fast mått under bark (m3fub)
för den mängd stormvirke som under perioden 8 januari 2005–31 december 2006
avyttras eller forslas ut ur stormskog på lantbruksenhet och mäts vid
virkesmätning och som överstiger ett års tillväxt (dock minst 200 m3fub). 87,5 % av den allmänna pensionsavgiften fick dras av
som skattereduktion. Samtidigt reducerades avdraget för den allmänna
pensionsavgiften till 12,5 % av avgiften. Gränsen för förmögenhetsskatt höjdes till
3 000 000 kr för sambeskattade. Dämpningsregeln för fastighetsskatt vid höjda
taxeringsvärden utsträcktes till att gälla även småhus på lantbruk. Reseavdraget höjdes till 17 kr per mil då egen bil används
för resor till arbetet eller för tjänsteresor. Det fasta beloppet på 200 kr för kommunal inkomstskatt
slopades liksom den 2004 införda skattereduktionen på samma belopp. Den nedre skiktgränsen för statlig skatt 20 % höjdes
till 298 600 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Skiktgränsen för
statlig skatt 25 % höjdes till 450 500 kr. Inkomståret 2004
Särskild skattereduktion (200 kr) infördes. Dämpningsregeln för fastighetsskatt vid höjda
taxeringsvärden utsträcktes till att gälla även hyreshus. Skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer i
småhus infördes. Skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på
bostadshus (ROT-avdrag) infördes. Den nedre skiktgränsen för statlig skatt 20 % höjdes
till 291 800 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Skiktgränsen för
statlig skatt 25 % höjdes till 441 300 kr. Inkomståret 2003
En dämpningsregel för fastighetsskatt vid höjda
taxeringsvärden infördes för småhus. Skattereduktion för förmögenhetsskatt infördes och gäller
för de hushåll som får skattereduktion för fastighetsskatt och som också
betalar förmögenhetsskatt som avser det småhus som är hushållets permanenta
bostad. Skattereduktion på förvärvsinkomster slopades och i stället
höjdes grundavdraget. Ett nytt pensionssystem infördes 2003. Det särskilda
grundavdraget för folkpensionärer togs bort. I stället höjdes pensionen för de
pensionärer som tidigare fått särskilt grundavdrag. Som följd av detta ska från
och med 2004 års taxering även pensionärer som tidigare inte behövt deklarera
lämna deklaration och pensionärer betalar numera skatt enligt samma regler som
gäller för löntagare. Den nedre skiktgränsen för statlig skatt 20 % höjdes
till 284 300 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Skiktgränsen för
statlig skatt 25 % höjdes till 430 000 kr. Annan statistik
Uppgifter med den tidigare tillämpade definitionen av
familjen (brukaren inklusive maka/make) har för inkomståret 1998 redovisats i
statistiska meddelandet JO 42 SM 0001 och uppgifter för
inkomståren 1996 och 1997 återfinns i JO 42 SM 9901. Uppgifter
för inkomståren 1999–2006 med den nya definitionen av hushållet har redovisats
i statistiska meddelanden JO42 - senast för inkomståret 2006 i
JO 42 SM 0801. Uppgifter om utvecklingen för lantbruksföretagens
inkomst- och lönsamhetsförhållanden enligt företagsekonomiska principer
redovisas i Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU). Vid SCB finns också två statistikprodukter som belyser
inkomstförhållanden för individer och familjer för hela befolkningen. Den ena
är den totalräknade inkomststatistiken vars uppgifter denna publikation till
stor del bygger på. Den andra är undersökningen
om Hushållens ekonomi (HEK), vars syfte är att kartlägga den disponibla
inkomstens fördelning bland olika hushåll samt belysa inkomststrukturen och den
inkomstomfördelning som sker genom skatter och bidrag. Elektronisk publicering
Detta statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt
på Jordbruksverkets webbplats http://www.jordbruksverket.se
under Statistik samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se
under Jord- och skogsbruk, fiske. Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en
särskild Beskrivning av statistiken. |