Statistiken med kommentarer

Resultatens jämförbarhet med tidigare år
Några resultat
 

Resultatens jämförbarhet med tidigare år

Jämförbarheten bakåt i tiden försvåras av ett antal förändringar som skett.

• Från år 2007 har den lägsta klassen av företag med åkermark utökats till att gälla intervallet 2,0­1–5,0 ha åkermark. Tidigare år gällde intervallet 2,­1–5,0 ha åkermark. Denna förändring medför att antalet hushåll i denna storleksklass ökat något och kan därmed ha en viss inverkan på statistiken.
• I samband med övergången från arealstöd till gårdsstöd år 2005 till följd av EU:s jordbruksreform ansökte betydligt fler jordbrukare än tidigare om stöd. Det innebar att ansökningar kom från jordbrukare som tidigare aldrig ansökt om stöd och därför inte funnits med i registret över de arealbaserade stöden. Det ökade antalet ansökningar om arealbaserat stöd 2005 ledde till ett ökat antal företag i LBR. Den totala åkerarealen har påverkats relativt lite, men i viss utsträckning har stöd sökts för arealer som ingen tidigare sökt stöd för. Förändringarna jämfört med tidigare år bör därför tolkas med försiktighet. De innebär inte att jordbruket förändrats på motsvarande sätt utan är också en följd av stödreglerna.

Eftersom de tillkomna företagen var många men i regel små innebär det för Jordbrukarhushållens inkomster att inverkan på resultaten är störst för redovisningsgrupper där hushållen inte är indelade efter storlek (hela riket, riksområden respektive åldersgrupper). Effekten är att jordbruksrelaterade variabler i dessa grupper uppvisar lägre värden 2005 än de annars skulle ha gjort, medan icke jordbruksrelaterade variabler i regel fått ökade värden. Indelningarna efter åkerareal resp. driftsinriktning påverkas däremot inte i någon större utsträckning.

För variabeln Hushållsinkomst efter transfereringar har dessa effekter till stor del tagit ut varandra och inverkan av förändringarna i populationen är relativt liten.

• Indelning av jordbruksföretag i driftsinriktningar baseras på grödarealer och antal husdjur av olika slag vid jordbruksföretagen. Dessa uppgifter finns för alla jordbruksföretag åren 1999, 2000, 2003, 2005 och 2007. För mellanliggande år finns uppgifter för ett urval av företag. Vid indelning i driftsinriktning för de företag där aktuella uppgifter saknas används senast tillgängliga uppgifter, vilket medför en viss eftersläpning i klassificeringen, som rättas till nästa gång en totalundersökning genomförs. Denna eftersläpning i klassificeringen under de mellanliggande åren kan förväntas ha en viss effekt även på de redovisade ekonomiska variablerna för dessa år. En följd av detta blir att en del av de förändringar som skett under de mellanliggande åren kommer till uttryck först det år då aktuella strukturuppgifter föreligger för samtliga jordbruksföretag.

• Beträffande förändringar för år 2000 och tidigare hänvisas till äldre
  Statistiska meddelanden.

Några resultat

Hushållsinkomst före och efter transfereringar

Den genomsnittliga inkomsten av tjänst för samtliga jordbrukarhushåll ökade år 2009 med 10 300 kr (3 %) till 324 100 kr, medan nettoinkomsten av närings­verksamhet minskade med 8 200 kr (14 %) till 51 000 kr. Nettoinkomst av kapital minskade med 6 700 kr (25%) till 20 500 kr .Nettot av räntefördelning, som ingår i nettoinkomst av kapital, minskade med 6 900 kr (34 %) till 13 800 kr.

Den genomsnittliga hushållsinkomsten före transfereringar var år 2009 390 100 kr, vilket var 8 000 kr (2 %) lägre än år 2008. De positiva skattefria transfereringarna ökade med 200 kr (2 %) medan de negativa transfereringarna minskade med 9 200 kr (8 %). Hushållsinkomsten efter transfereringar ökade med 1 500 kr (1 %) till 295 800 kr.

Tablå A. Inkomster och transfereringar m.m. per hushåll för samtliga jordbrukarhushåll

	Kronor per hushåll			Förändring  (%)
	2009	2008		08– 09	07– 08	06– 07	05– 06
Inkomst av tjänst	324 100	313 800		3	4	4	2
Allmänna avdrag	4 000	4 000		-1	-12	2	-4
Näringsverksamhet
Överskott	72 700	76 900		-5	4	7	5
Underskott	21 800	17 700		23	21	16	-4
Nettoinkomst	51 000	59 200		-14	0	5	7
Nettoförändring av Expansionsmedel	-1 500	1 900		-183	-45	148	-11
Nettoinkomst av kapital	20 500	27 200		-25	-27	12	30
därav ränte-    fördelning netto	13 800	20 700		-34	-5	6	5
Hushållsinkomst före transfereringar	390 100	398 100		-2	0	5	5
Skattefria positiva transfereringar	11 000	10 800		2	-11	4	2
Negativa transfereringar	105 300	114 600		-8	-1	0	4
Därav
allmän pensionsavgift	20 900	20 800		0	3	4	2
Skatter	130 000	132 400		2	2	6	5
Skattereduktioner	47 000	40 100		17	15	32	5
övriga negativa    transfereringar	1 500	1 400		6	-1	5	0
Hushållsinkomst efter transfereringar	295 800	294 300		1	0	8	5

Hushållsinkomst efter transfereringar för olika grupper

Tablå B visar hur hushållsinkomsten efter transfereringar utvecklats för hushållen vid några grupper av företag.

Av tablå B framgår att hushållsinkomsten utvecklats bäst vid företag med mindre åkerareal.

Vidare framgår att hushållsinkomsten mellan 2008 och 2009 utvecklats bäst vid företag med andra husdjur och blandad husdjursskötsel.

Utvecklingen för de fyra åldersklasserna har varit likartad.

Uppgifterna till tablå B är hämtade från tabell 2, som utöver uppgifter för riksområden, storleksgrupper, driftsinriktningar och åldersgrupper också innehåller länsuppgifter.

 

 

Tablå B. Hushållsinkomster efter transfereringar

	Kronor per hushåll			Förändring (%)
	2009	2008		08– 09	07– 08	06– 07	05– 06
Hela riket	295 800	294 300		1	0	8	5
Åker, hektar
20,1–30,0	282 800	280 700		1	0	5	7
30,1–50,0	282 400	291 000		-3	1	8	5
50,1–100,0	300 800	314 700		-4	-1	13	2
100,1–200,0	316 100	333 400		-5	-5	18	1
200,1–	322 600	345 900		-7	-13	32	-2
Driftsinriktning
Jordbruksväxter	299 600	299 500		0	-2	13	6
Mjölkkor	278 300	315 400		-12	3	10	4
Köttdjur	289 200	288 800		0	0	3	3
Andra husdjur	303 900	287 300		6	0	4	5
Blandad husdjursskötsel	276 600	264 500		5	-2	4	4
Blandat jordbruk
– mest växtodling	285 400	288 500		-1	-4	15	6
– mest husdjursskötsel	286 200	283 200		1	-2	11	2
Brukarens ålder
30–39 år	279 000	276 600		1	-1	9	6
40–49 år	326 900	323 900		1	0	8	5
50–64 år	320 800	319 500		0	0	9	5
65–     år	241 100	237 200		2	4	6	8

Skillnader i hushållsinkomster mellan länen

Hushållsinkomsten efter transfereringar var 2009 högst i Jönköpings län med 320 100 kr följt av Västerbottens och Kronobergs län med 310 200 kr respek-tive 309 700 kr. Det innebär att hushållsinkomsten efter transfereringar låg 8 % över riksgenomsnittet för Jönköpings län och 5 % för de övriga två länen.  Riksgenomsnittet var 295 800 kr. Lägst var hushållsinkomsten efter transfereringar i Gotlands län med 250 400 kr, vilket var 15% under riksgenomsnittet. Därefter följde Blekinge och Värmlands län som låg 5% respektive 4 % under riksgenomsnittet.

Den högsta genomsnittliga ökningen av hushållsinkomsten efter transfereringar år 2009 uppvisade Stockholms län (17 600 kr), följt av Skåne län (8 700 kr). I flera län har hushållsinkomsten efter transfereringar minskat, främst Kalmar län (-8 700 kr) och Uppsala län (-5 600 kr). Se vidare tabell 2.

 

Tablå C. Taxerade inkomster 1996−2009 per person för brukare och maka/make med uppdelning på kvinnor och män. Kronor

Redovisningsgrupp	Näringsverk-samhet			Tjänst			Sammanräknad förvärvsinkomst
	Kvinnor	Män		Kvinnor	Män		Kvinnor	Män
Hela riket
2009	16 700	56 200		185 100	182 300		201 800	238 500
2008	17 600	58 700		177 700	175 900		195 300	234 500
2007	16 600	55 300		169 700	168 800		186 300	224 100
2006	15 900	51 300		162 700	161 500		178 500	212 800
2005	15 400	49 200		158 300	157 900		173 700	207 100
2004	15 700	49 800		150 500	143 600		166 200	193 400
2003	15 800	48 800		145 300	138 400		161 100	187 200
2002	15 900	47 800		136 700	133 000		152 600	180 800
2001	15 100	45 400		130 300	127 300		145 400	172 600
2000	14 300	41 500		124 200	123 000		138 500	164 400
1999	13 000	37 300		117 800	117 500		130 800	154 800
1998	13 500	36 000		110 100	112 100		123 600	148 100
1997	13 000	34 200		104 700	108 700		117 700	142 900
1996	12 300	31 400		100 100	105 700		112 300	137 100

Av tablå C, som redovisar uppgifter för åren 1996–2009, framgår att den genomsnittliga inkomsten av näringsverksamhet år 2009 minskade både för kvinnor (900 kr) och män (2 500 kr), vilka är brukare eller maka/make.

Männens inkomst av tjänst ökade med 6 500 kr (4 %) till 182 300 kr, vilket innebär att deras sammanräknade förvärvsinkomst ökade med 4 000 kr eller 2 % till 238 500 kr. För kvinnorna ökade inkomst av tjänst med 7 400 kr (4 %) till 185 100 kr och den sammanräknade förvärvsinkomsten med 6 500 kr eller 3 % till 201 800 kr. Det framgår också att kvinnornas inkomst av näringsverksamhet visar en relativt liten ökning sedan 1996 (4 400 kr) medan inkomst av tjänst ökat med 85 000 kr och sedan 1999 överstiger männens inkomst av tjänst. Genom männens större ökning av inkomst av näringsverksamhet sedan 1996, var skillnaden i sammanräknad förvärvsinkomst mellan kvinnor och män större 2009 än 1996 (36 700 kr mot 24 800 kr).

Figur A. Kvinnornas inkomst som andel av männens år 1996–2009 uppdelat på näringsverksamhet, tjänst och totalt. Procent

 

Om man uttrycker kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst som andel av männens så har denna andel endast ökat från 82 % år 1996 till 85 % år 2009 med en högsta andel på 86 % åren 2003 och 2004. Andelen är högst för åldersklassen där brukaren är 50–64 år med 92 % inkomståret 2009 och lägst för åldersklassen 30–39 år med 74%

Inverkan av underskott i näringsverksamhet

Ett underskott av näringsverksamhet får inte kvittas mot överskott i andra förvärvskällor utan får tas upp som en avdragspost i näringsverksamheten följande år. Det aktuella årets underskott redovisas därför aldrig separat i deklarationerna. Genom att beräkna skillnaden mellan jordbrukarhushållens ackumulerade underskott för inkomståret och föregående år har det varit möjligt att beräkna dels hur stort överskott som under året kvittats mot tidigare års underskott, dels hur stort underskott av näringsverksamhet som uppkommit under året. Resultaten av dessa beräkningar visas i tablå D, dels för samtliga jordbrukarhushåll för de senaste åren, dels för storleksklasser efter åkerarealen för åren 2006–2009. I uppställningen visas också den genomsnittliga nettoinkomsten av näringsverksamhet när samtliga under året uppkomna överskott och underskott beaktats. Denna beräknade nettoinkomst av näringsverksamhet har använts i stället för den taxerade inkomsten av näringsverksamhet då hushållsinkomsten beräknas, eftersom nettoinkomsten innefattar alla överskott och underskott uppkomna under året.

Det under året 2009 uppkomna underskottet var i genomsnitt för samtliga hushåll 21 800 kr. Eftersom de överskott som kvittats mot äldre underskott var betydligt lägre (7 700 kr) än de under år 2009 uppkomna underskotten, var hushållens genomsnittliga nettoinkomst från näringsverksamhet 14 100 kr lägre än den genomsnittliga taxerade inkomsten av näringsverksamhet.

I genomsnitt för samtliga hushåll var det totala överskottet 72 700 kr, vilket var 4 100 kr lägre än året innan. Det under året uppkomna genomsnittliga underskottet ökade med 4 100 kr till 21 800 kr. Sammantaget innebar detta att nettoinkomsten av näringsverksamhet minskade med 8 200 kr eller 14 % till 51 000 kr. Den taxerade inkomsten av näringsverksamhet minskade med 3 000 kr eller 4 % till 65 100 kr.

Tablå D. Nettoinkomst av näringsverksamhet. Kronor

Redovis­ningsgrupp	Överskott uppkommet under året					Underskott uppkommet under året		Årets netto- inkomst
	Redo­visat 1)	Kvittat mot äldre underskott		Totalt
Hela riket
2009	65 100	7 700		72 700		21 800		51 000
2008	68 100	8 800		76 900		17 700		59 200
2007	64 300	9 700		74 000		14 700		59 400
2006	60 300	8 900		69 300		12 700		56 600
2005	58 000	8 000		66 000		13 100		52 900
2004	59 300	6 600		65 900		13 400		52 600
2003	58 600	5 500		64 100		14 600		49 600
2002	57 600	6 300		63 900		11 500		52 400
2001	54 700	6 900		61 600		10 500		51 200
2000	50 400	5 900		56 300		10 400		45 900
Åker, ha
2,01–5,0
2009	23 000	7 400		30 400		20 500		9 900
2008	23 100	8 900		32 000		18 200		13 800
2007	21 300	9 200		30 500		16 600		13 900
5,1–10,0
2009	27 100	8 100		35 100		22 300		12 900
2008	27 700	9 800		37 400		18 800		18 700
2007	24 300	11 300		35 600		17 900		17 800
10,1–20,0
2009	39 500	8 500		48 000		21 900		26 100
2008	39 000	10 900		49 900		19 600		30 300
2007	35 800	10 700		46 400		16 800		29 700
20,1–30,0
2009	59 700	9 700		69 400		20 800		48 700
2008	61 900	8 500		70 400		15 900		54 500
2007	57 500	9 200		66 700		13 800		52 800
30,1–50,0
2009	87 000	5 700		92 700		18 800		73 900
2008	94 100	8 000		102 100		13 600		88 600
2007	89 500	7 300		96 800		11 300		85 500
50,1–100,0
2009	138 400		6 200		144 600		17 600		126 900
2008	149 600		5 800		155 400		12 400		143 000
2007	144 600		6 900		151 500		9 200		142 300
100,1–200,0
2009	182 200		6 700		188 900		27 000		161 900
2008	192 400		8 100		200 600		22 000		178 600
2007	188 300		11 800		200 100		11 400		188 700
200,1-
2009	226 200		13 400		239 500		68 400		171 100
2008	227 400		4 200		231 600		43 000		188 600
2007	224 800		20 800		245 700		10 500		235 100

1)             Taxerad inkomst av näringsverksamhet

 

De samlade inkomsterna från näringsverksamhet

I tablå E har samtliga inkomster som har sitt ursprung i näringsverksamhet samlats, med undantag för nettot av insättning på och uttag från skogskonto. En betydande del av jordbrukarnas inkomst från näringsverksamhet överförs enligt reglerna om räntefördelning till beskattning enligt de regler som gäller kapitalinkomster och ingår alltså inte i den taxerade inkomsten av näringsverksamhet. I genomsnitt för samtliga hushåll var räntefördelning netto 13 800 kr år 2009 − en minskning med 34 % sedan föregående år. Eftersom den taxerade inkomsten av näringsverksamhet var 65 100 kr är det alltså ungefär en fjärdedel av inkomsten från näringsverksamheten som beskattas som kapitalinkomst. Av tablån framgår också att andelen är ännu högre bland de arealmässigt mindre företagen även om beloppen är mindre. Vid de arealmässigt större företagen däremot är beloppen för nettot av räntefördelning större medan andelen är lägre.

I tablå E redovisas även det genomsnittliga nettobeloppet för jordbrukarhushållen insättningar och uttag från expansionsmedelsfond. Dessa nettobelopp är väsentligt lägre än beloppen för räntefördelning. Under år 2009  är de genomsnittliga sammanräknade nettobeloppen negativa, återföringarna har alltså varit större än avsättningarna. Även nettobeloppen för periodiseringsfonderna var under 2009 negativa med högre genomsnittliga återföringar än avsättningar.

Den betydelse som möjligheterna till räntefördelning och avsättning till expansionsmedels- och periodiseringsfonder har för jordbruket framgår egentligen inte av enbart en redovisning av nettobeloppen. I tablå F redovisas därför både positiv och negativ räntefördelning samt avsättning och återföring från expansionsmedelsfond och periodiseringsfond. Så visar det sig t.ex. att nettominskningen av expansionsmedel på 1 500 kr har uppkommit genom att det gjorts avsättningar på i genomsnitt 2 900kr och återföringar på 4 400 kr. Ännu större bruttobelopp redovisas för avsättning respektive uttag från periodiseringsfond. Det genomsnittliga nettobeloppet för samtliga hushåll på -4 400 kr har uppkommit genom att i genomsnitt 8 600 kr har avsatts medan 13 000 kr har återförts till beskattning.

 

Tablå E. De samlade inkomsterna från näringsverksamhet. Kronor

Redovis- ningsgrupp	Netto- inkomst	Expan-sions- medel,   netto	Räntefördelning, netto		Totalt	Periodiseringsfond, netto	Totalt inkl. periodiseringsfond
Hela riket
2009	51 000	-1 500	13 800	63 300		-4 400	58 900
2008	59 200	1 900	20 700	81 800		3 400	85 200
2007	59 300	3 500	21 700	84 500		2 000	86 500
2006	56 600	1 400	20 500	78 500		900	79 400
2005	52 900	1 600	19 500	74 000		..	..
2004	52 600	300	19 100	72 000		..	..
2003	49 600	200	18 000	67 700		..	..
2002	52 400	0	19 700	72 100		..	..
2001	51 200	1 200	19 700	72 000		..	..
2000	45 900	1 700	18 600	66 200		..	..
Åker, ha
2,1–5,0
2009	9 900	-400	6 000	15 500		-800	14 700
2008	13 800	300	8 100	22 200		500	22 700
2007	13 900	800	8 200	23 000		500	23 500
5,1–10,0
2009	12 900	-600	8 000	20 300		-900	19 400
2008	18 700	400	10 800	29 900		0	29 900
2007	17 800	1 300	12 300	31 400		100	31 500
10,1–20,0
2009	26 100	-700	10 500	35 900		-1 100	34 800
2008	30 300	700	15 300	46 300		1 000	47 300
2007	29 700	1 900	15 800	47 400		500	47 900
20,1–30,0
2009	48 700	-1 700	14 300	61 200		-3 100	58 100
2008	54 500	700	22 000	77 200		500	77 700
2007	52 800	2 400	22 400	77 700		100	77 800
30,1–50,0
2009	73 900	-3 100	19 400	90 200		-7 100	83 100
2008	88 600	1 000	28 500	118 100		2 600	120 700
2007	85 500	2 200	31 700	119 500		700	120 200
50,1–100,0
2009	126 900	-3 600	24 500	147 900		-13 100	134 800
2008	143 000	3 800	39 800	186 600		9 300	195 900
2007	142 300	6 300	40 600	189 200		5 100	194 300
100,1–200,0
2009	161 900	-2 600	28 500	187 800		-15 000	172 700
2008	178 600	9 300	46 100	233 900		18 400	252 300
2007	188 700	16 700	47 600	252 900		12 700	265 700
200,1–
2009	171 100	800	36 600	208 600		-12 300	196 300
2008	188 600	27 100	56 800	272 400		33 900	306 400
2007	235 100	32 100	58 200	325 500		22 900	348 400

 

Tablå F. Bruttobelopp för räntefördelning, expansionsmedel och periodiseringsfond. Kronor

Redovis-	Räntefördelning		Expansionsmedel		Periodiseringsfond
ningsgrupp	Positiv	Negativ	Avsättning	Återföring	Avsättning	Återföring
Hela riket
2009	14 900	1 200	2 900	4 400	8 600	13 000
2008	22 100	1 400	5 000	3 100	13 000	9 600
2007	22 900	1 200	5 500	2 000	10 900	8 900
2006	21 500	1 000	3 500	2 100	10 600	9 700
2005	20 700	1 200	3 400	1 800	..	..
2004	20 500	1 400	2 700	2 300	..	..
2003	19 300	1 300	2 300	2 900	..	..
2002	20 800	1 100	..	..	..	..
2001	20 700	1 000	..	..	..	..
2000	19 600	1 000	..	..	..	..
Åker, ha
2,01–5,0
2009	6 400	400	1 300	1 700	2 600	3 500
2008	8 600	500	1 900	1 600	3 300	2 800
2007	8 600	400	1 900	1 000	3 100	2 600
5,1–10,0
2009	8 400	400	1 800	2 500	3 400	4 300
2008	11 300	500	2 300	1 900	4 100	4 100
2007	12 700	400	2 600	1 300	3 600	3 500
10,1–20,0
2009	11 200	700	2 300	3 000	5 000	6 000
2008	16 000	800	3 200	2 400	5 900	4 900
2007	16 400	600	3 500	1 500	5 200	4 700
20,1–30,0
2009	15 200	900	2 200	3 900	6 900	10 000
2008	23 000	1 000	3 300	2 600	9 500	9 000
2007	23 300	900	4 400	2 000	8 100	8 000
30,1–50,0
2009	20 900	1 400	2 300	5 400	9 900	17 100
2008	30 100	1 600	5 000	4 000	15 900	13 300
2007	33 100	1 300	5 000	2 800	13 100	12 400
50,1–100,0
2009	26 900	2 400	3 800	7 400	17 300	30 300
2008	42 800	3 000	8 800	5 100	29 900	20 600
2007	43 100	2 500	9 600	3 400	24 200	19 000
100,1–200,0
2009	32 400	3 900	9 200	11 800	30 200	45 300
2008	50 900	4 800	17 200	7 900	47 800	29 400
2007	51 800	4 300	20 400	3 700	40 400	27 700
200,1–
2009	44 200	7 500	21 100	20 300	44 200	56 500
2008	64 600	7 800	38 100	11 000	70 900	37 000
2007	65 500	7 200	36 800	4 700	60 900	38 000

 

 

Figur B. Samlad inkomst av näringsverksamhet år 2000–2009 för storleksgrupp åker, hektar