![]() |
![]() | |
Jordbrukarhushållens inkomster 2009 | JO 42 SM 1101 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
Resultatens jämförbarhet med tidigare år Resultatens jämförbarhet med tidigare år
Jämförbarheten bakåt i tiden försvåras av ett antal
förändringar som skett.
Eftersom
de tillkomna företagen var många men i regel små innebär det för
Jordbrukarhushållens inkomster att inverkan på resultaten är störst för
redovisningsgrupper där hushållen inte är indelade efter storlek (hela riket,
riksområden respektive åldersgrupper). Effekten är att jordbruksrelaterade variabler
i dessa grupper uppvisar lägre värden 2005 än de annars skulle ha gjort, medan
icke jordbruksrelaterade variabler i regel fått ökade värden. Indelningarna
efter åkerareal resp. driftsinriktning påverkas däremot inte i någon större
utsträckning. För variabeln
Hushållsinkomst efter transfereringar har dessa effekter till stor del tagit ut
varandra och inverkan av förändringarna i populationen är relativt liten.
Några resultat
Hushållsinkomst före och efter transfereringar
Den genomsnittliga inkomsten av tjänst för samtliga
jordbrukarhushåll ökade år 2009 med 10 300 kr (3 %) till 324 100 kr, medan
nettoinkomsten av näringsverksamhet minskade med 8 200 kr (14 %) till 51 000
kr. Nettoinkomst av kapital minskade med 6 700 kr (25%) till 20 500 kr .Nettot
av räntefördelning, som ingår i nettoinkomst av kapital, minskade med 6 900 kr
(34 %) till 13 800 kr. Den genomsnittliga
hushållsinkomsten före transfereringar var år 2009 390 100 kr, vilket
var 8 000 kr (2 %) lägre än år 2008. De positiva skattefria
transfereringarna ökade med 200 kr (2 %) medan de negativa transfereringarna
minskade med 9 200 kr (8 %). Hushållsinkomsten efter transfereringar ökade
med 1 500 kr (1 %) till 295 800 kr. Tablå A. Inkomster och
transfereringar m.m. per hushåll för samtliga jordbrukarhushåll
![]() Hushållsinkomst efter transfereringar för olika grupper
Tablå B visar hur
hushållsinkomsten efter transfereringar utvecklats för hushållen vid några
grupper av företag. Av tablå B framgår att
hushållsinkomsten utvecklats bäst vid företag med mindre åkerareal. Vidare framgår att hushållsinkomsten mellan 2008 och 2009 utvecklats
bäst vid företag med andra husdjur och blandad husdjursskötsel. Utvecklingen för de fyra åldersklasserna har varit likartad. Uppgifterna till tablå B är
hämtade från tabell 2, som utöver uppgifter för riksområden, storleksgrupper,
driftsinriktningar och åldersgrupper också innehåller länsuppgifter. Tablå B. Hushållsinkomster
efter transfereringar
![]() Skillnader i hushållsinkomster mellan länen
Hushållsinkomsten efter
transfereringar var 2009 högst i Jönköpings län med 320 100 kr följt av
Västerbottens och Kronobergs län med 310 200 kr respek-tive 309 700 kr. Det
innebär att hushållsinkomsten efter transfereringar låg 8 % över
riksgenomsnittet för Jönköpings län och 5 % för de övriga två länen. Riksgenomsnittet var 295 800 kr. Lägst var
hushållsinkomsten efter transfereringar i Gotlands län med 250 400 kr, vilket
var 15% under riksgenomsnittet. Därefter följde Blekinge och Värmlands län som
låg 5% respektive 4 % under riksgenomsnittet. Den högsta genomsnittliga ökningen
av hushållsinkomsten efter transfereringar år 2009 uppvisade Stockholms län (17
600 kr), följt av Skåne län (8 700 kr). I flera län har hushållsinkomsten efter
transfereringar minskat, främst Kalmar län (-8 700 kr) och Uppsala län (-5 600
kr). Se vidare tabell 2. Tablå C. Taxerade inkomster
1996−2009 per person för brukare och maka/make med uppdelning på kvinnor
och män. Kronor
![]() Av tablå
C, som redovisar uppgifter för åren 1996–2009, framgår att den genomsnittliga
inkomsten av näringsverksamhet år 2009 minskade både för kvinnor (900 kr)
och män (2 500 kr), vilka är brukare eller maka/make. Männens inkomst av tjänst ökade
med 6 500 kr (4 %) till 182 300 kr, vilket innebär att deras sammanräknade
förvärvsinkomst ökade med 4 000 kr eller 2 % till 238 500 kr. För kvinnorna
ökade inkomst av tjänst med 7 400 kr (4 %) till 185 100 kr och den
sammanräknade förvärvsinkomsten med 6 500 kr eller 3 % till 201 800 kr. Det
framgår också att kvinnornas inkomst av näringsverksamhet visar en relativt
liten ökning sedan 1996 (4 400 kr) medan inkomst av tjänst ökat med 85 000 kr
och sedan 1999 överstiger männens inkomst av tjänst. Genom männens större
ökning av inkomst av näringsverksamhet sedan 1996, var skillnaden i
sammanräknad förvärvsinkomst mellan kvinnor och män större 2009 än 1996 (36 700
kr mot 24 800 kr). Figur A. Kvinnornas inkomst
som andel av männens år 1996–2009 uppdelat på näringsverksamhet, tjänst och
totalt. Procent Om man uttrycker kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst
som andel av männens så har denna andel endast ökat från 82 % år 1996 till 85 %
år 2009 med en högsta andel på 86 % åren 2003 och 2004. Andelen är högst för
åldersklassen där brukaren är 50–64 år med 92 % inkomståret 2009 och lägst
för åldersklassen 30–39 år med 74% Inverkan av underskott i näringsverksamhet
Ett underskott av näringsverksamhet får inte kvittas mot
överskott i andra förvärvskällor utan får tas upp som en avdragspost i
näringsverksamheten följande år. Det aktuella årets underskott redovisas därför
aldrig separat i deklarationerna. Genom att beräkna skillnaden mellan
jordbrukarhushållens ackumulerade underskott för
inkomståret och föregående år har det varit möjligt att beräkna dels hur stort
överskott som under året kvittats mot tidigare års underskott, dels hur stort
underskott av näringsverksamhet som uppkommit under året. Resultaten av dessa
beräkningar visas i tablå D, dels för samtliga jordbrukarhushåll för de senaste
åren, dels för storleksklasser efter åkerarealen för åren 2006–2009. I
uppställningen visas också den genomsnittliga nettoinkomsten av näringsverksamhet
när samtliga under året uppkomna överskott och underskott beaktats. Denna
beräknade nettoinkomst av näringsverksamhet har använts i stället för den
taxerade inkomsten av näringsverksamhet då hushållsinkomsten beräknas, eftersom
nettoinkomsten innefattar alla överskott och underskott uppkomna under året. Det under året 2009 uppkomna underskottet var i genomsnitt
för samtliga hushåll 21 800 kr. Eftersom de överskott som kvittats mot äldre
underskott var betydligt lägre (7 700 kr) än de under år 2009 uppkomna
underskotten, var hushållens genomsnittliga nettoinkomst från näringsverksamhet
14 100 kr lägre än den genomsnittliga taxerade inkomsten av näringsverksamhet. I genomsnitt för samtliga hushåll var det totala överskottet
72 700 kr, vilket var 4 100 kr lägre än året innan. Det under året uppkomna
genomsnittliga underskottet ökade med 4 100 kr till 21 800 kr. Sammantaget
innebar detta att nettoinkomsten av näringsverksamhet minskade med 8 200 kr
eller 14 % till 51 000 kr. Den taxerade inkomsten av näringsverksamhet minskade
med 3 000 kr eller 4 % till 65 100 kr. Tablå D. Nettoinkomst av
näringsverksamhet. Kronor
![]() 1)
Taxerad inkomst av
näringsverksamhet De samlade inkomsterna från
näringsverksamhet I tablå E har samtliga inkomster
som har sitt ursprung i näringsverksamhet samlats, med undantag för nettot av
insättning på och uttag från skogskonto. En betydande del av
jordbrukarnas inkomst från näringsverksamhet överförs enligt reglerna om
räntefördelning till beskattning enligt de regler som gäller kapitalinkomster
och ingår alltså inte i den taxerade inkomsten av näringsverksamhet. I genomsnitt för samtliga hushåll var räntefördelning netto
13 800 kr år 2009 − en minskning med 34 % sedan föregående år.
Eftersom den taxerade inkomsten av näringsverksamhet var 65 100 kr är det alltså
ungefär en fjärdedel av inkomsten från näringsverksamheten som beskattas som
kapitalinkomst. Av tablån framgår också att andelen är ännu högre bland de
arealmässigt mindre företagen även om beloppen är mindre. Vid de arealmässigt
större företagen däremot är beloppen för nettot av räntefördelning större medan
andelen är lägre. I tablå E redovisas även det genomsnittliga nettobeloppet
för jordbrukarhushållen insättningar och uttag från expansionsmedelsfond. Dessa
nettobelopp är väsentligt lägre än beloppen för räntefördelning. Under år 2009 är de genomsnittliga sammanräknade
nettobeloppen negativa, återföringarna har alltså varit större än avsättningarna.
Även nettobeloppen för periodiseringsfonderna var under 2009 negativa med högre
genomsnittliga återföringar än avsättningar. Den betydelse som möjligheterna till räntefördelning och
avsättning till expansionsmedels- och periodiseringsfonder har för jordbruket
framgår egentligen inte av enbart en redovisning av nettobeloppen. I tablå F
redovisas därför både positiv och negativ räntefördelning samt avsättning och
återföring från expansionsmedelsfond och periodiseringsfond. Så visar det sig
t.ex. att nettominskningen av expansionsmedel på 1 500 kr har uppkommit genom
att det gjorts avsättningar på i genomsnitt 2 900kr och återföringar på 4 400
kr. Ännu större bruttobelopp redovisas för avsättning respektive uttag från
periodiseringsfond. Det genomsnittliga nettobeloppet för samtliga hushåll på -4
400 kr har uppkommit genom att i genomsnitt 8 600 kr har avsatts medan 13 000
kr har återförts till beskattning. Tablå E. De samlade
inkomsterna från näringsverksamhet. Kronor
![]() Tablå F. Bruttobelopp för
räntefördelning, expansionsmedel och periodiseringsfond. Kronor
![]() Figur B. Samlad inkomst av
näringsverksamhet år 2000–2009 för storleksgrupp åker, hektar |