![]() |
![]() | |
Jordbrukarhushållens inkomster 2011 | JO 42 SM 1301 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
Hushållsinkomster Hushållsinkomster
Hushållsinkomster före och efter transfereringar
De olika variablerna för hushållsinkomster redovisas i
tabell 1 och beräknas genom: +Inkomst av tjänst –Allmänna avdrag +Överkott av
näringsverksamhet –Underskott av
näringsverksamhet +/–Nettoförändring av
expansionsmedel +Överskott av kapital –Underskott av
kapital = Hushållsinkomst före
transfereringar +Skattefria positiva
transfereringar –Negativa
transfereringar = Hushållsinkomst
efter transfereringar Den genomsnittliga inkomsten av tjänst för samtliga
jordbrukarhushåll ökade något år 2011 till 333 100 kr, medan
nettoinkomsten av näringsverksamhet var i stort sett oförändrad på 65 800
kr. Nettoinkomst av kapital minskade med 2 200 kr till 19 000 kr. Inom kategorin heltidsjordbruk ökade den genomsnittliga
inkomsten av tjänst med 6 200 kr till 227 500 kr. Nettoinkomster av
näringsverksamhet minskade med 9 700 kr till 163 100 kr. Under år
2011 minskade också inkomsten av kapital med 2 900 kr till 35 200 kr. Inom driftsinriktningen småbruk ökade år 2011 den
genomsnittliga inkomsten av tjänst med 6 300 kr till 391 300 kr.
Nettoinkomsterna av näringsverksamhet ökade med 3 900 kr till 23 700 kr
medan inkomster av kapital minskade med 2 300 kr till 9 900 kr. Den genomsnittliga
hushållsinkomsten före transfereringar var år 2011 för samtliga
jordbrukarhushåll 415 200 kr, vilket var 5 800 kr (1 %) högre än år 2010.
Motsvarande inkomst för heltidsjordbruk var 424 300 kr, en minskning med
4 700 kr (1 %). Kategorin småbruk ökade sin genomsnittliga hushållsinkomst
före transfereringar med 8 000 kr (2 %) till 421 200 kr. De positiva skattefria
transfereringarna var år 2011 oförändrade med 10 500 kr medan de negativa
transfereringarna minskade med 5 100 kr (5 %) i genomsnitt för samtliga
jordbrukarhushåll. Hushållsinkomsten efter transfereringar ökade med 11 000 kr
(3 %) till 328 100 kr. Inom heltidsjordbruk var den
genomsnittliga hushållsinkomsten efter transfereringar 335 000 kr, en minskning
med 2 800 kr (1 %) jämfört med år 2010. För driftsinriktningen småbruk var
år 2011 genomsnittlig hushållsinkomst efter transfereringar 331 500 kr, en
ökning med 15 400 kr (5 %) jämfört med föregående år. Figur A. Hushållsinkomster 2011 för samtliga
jordbrukshushåll1), heltidsjordbruk1) och småbruk1).
Tusen kronor 1)
Hushåll som driver
jordbruksföretaget i aktiebolagsform ingår inte. Hushållsinkomst efter transfereringar för olika typer av jordbrukarhushåll
I tabell 5 visas data för
hushållsinkomsten efter transfereringar för samtliga jordbrukarhushåll såväl
som för heltidsjordbruk och småbruk. För kategorin samtliga
jordbrukarhushåll kan utvecklingen följas för några grupper av företag över
åren. Det framgår att hushållsinkomsten utvecklats bäst vid företag med husdjur
och vid växtodlingsföretag med arealer mellan 30 – 200 hektar. Den genomsnittliga inkomsten för heltidsjordbruk var under
2011 störst hos växtodlingsföretag där företag med större arealer också har högre
hushållsinkomst. Inom driftsinriktningen småbruk är inkomsterna relativt
jämnt fördelade mellan de olika storleksgrupperna åker. I tabell 5 finns också uppgifter
för riksområden, åldersgrupper och län. Skillnader i hushållsinkomster mellan länen
Hushållsinkomsten för samtliga
jordbrukarhushåll efter transfereringar var 2011 högst i Jönköpings län med 358
000 kr följt av Västmanlands och Kronobergs län med 343 400 kr respektive 340 400
kr. Det innebär att hushållsinkomsten efter transfereringar låg 9 % över
riksgenomsnittet för Jönköpings län, motsvarande siffror var 5 % för
Västmanlands län och 4 % för Kronobergs län. I kategorin heltidsjordbruk hade
jordbrukarhushållen i Jönköpings län också högst hushållsinkomst efter
transfereringar, 372 800 kr som var 11 % över riksgenomsnittet. Även Västerbotten,
Västmanlands, Uppsala och Kronobergs län hade hushållsinkomster efter
transfereringar över 350 000 kr. För såväl samtliga som heltidsjordbruk var hushållsinkomsten
efter transfereringar lägst i Gotlands län med 270 000 respektive 260 000 kr, 18
% respektive 22 % under riksgenomsnittet. Jämfört med år 2010 ligger
Gotlands län sämre till i relation till riksgenomsnittet. I driftsinriktningen småbruk hade jordbrukarhushållen i
Kronobergs län högst hushållsinkomst efter transfereringar, 356 800 kr och
8 % över riksgenomsnittet. Med undantag för Gotlands län med en genomsnittlig
hushållsinkomst efter transfereringar på 279 400 kr, som är 16 % under
riksgenomsnittet, ligger övriga län relativt jämnt mellan 300 000 kr till
strax över 350 000 kr. Förvärvsinkomster
Begreppet sammanräknad förvärvsinkomst är summan av taxerad
inkomst av tjänst och näringsverksamhet. I begreppet taxerad förvärvsinkomst
har den sammanräknade förvärvsinkomsten minskats med allmänna avdrag. I tabell 2 redovisas förvärvsinkomster. Vid en jämförelse
mellan samtliga jordbrukarhushåll, heltidsjordbruk och småbruk, var de totala
taxerade förvärvsinkomsterna år 2011 genomsnittligt högst för kategorin småbruk
med 418 100 kr. Motsvarande siffror för samtliga jordbrukarhushåll
samt heltidsjordbruk var 404 500 kr respektive 401 800 kr. För samtliga jordbruksföretag och driftsinriktningen småbruk
dominerar inkomst av tjänst. Vid en jämförelse med heltidsjordbruk, utgör
inkomst av näringsverksamhet en större andel av förvärvsinkomsterna. För
kategorin heltidsjordbruk är ändå inkomsterna av tjänst högre än inkomsterna av
näringsverksamhet. Jordbrukarhushållens justerade inkomster av näringsverksamhet
Justeringar av taxerad inkomst av näringsverksamhet till justerad inkomst
av näringsverksamhet
Syftet med att redovisade justerade inkomster från
näringsverksamhet är att resultatreglerande poster och beskattat kapital kommer
in i den taxerade inkomsten av näringsverksamhet. För att bättre belysa det
totala ekonomiska utfallet i näringsverksamheten det aktuella året används variabeln
justerad inkomst av näringsverksamhet.
Mer information finns i avsnittet Fakta om Statistiken. Variabeln ”Justerad
inkomst av näringsverksamhet” beräknas genom + Taxerad inkomst från näringsverksamhet +/– den del av årets överskott som kvittats mot äldre
underskott – underskott uppkomna under året = Årets nettoinkomst +/– expansionsmedel netto +/– räntefördelning netto
= Samlad inkomst av
näringsverksamhet +/– periodiseringsfond netto
= Justerad inkomst av
näringsverksamhet En inte obetydlig del av jordbrukarnas inkomst från
näringsverksamhet får enligt reglerna om räntefördelning föras över till
beskattning enligt de regler som gäller kapitalinkomster och ingår alltså inte
i den taxerade inkomsten av näringsverksamhet. Det innebär att den största
skillnaden mellan den beräknade variabeln samlad
inkomst från näringsverksamhet och den taxerade inkomsten från
näringsverksamhet utgörs av posten räntefördelning netto, även om justering
även sker gentemot expansionsmedel, netto. Ytterligare justeringar görs gentemot periodiseringsfond,
netto (avsättning minus återföring) och resulterar i variabeln justerad inkomst av näringsverksamhet. I tabell 6 redovisas såväl samlad inkomst av
näringsverksamhet som justerad inkomst av näringsverksamhet för samtliga
jordbrukarhushåll samt heltidsjordbruk och småbruk. Justerad inkomst av näringsverksamhet för olika typer jordbrukarhushåll
I figur B visas hur den justerade inkomsten av
näringsverksamhet skiljer sig vid olika driftsinriktningar. Figur B. Justerad inkomst av näringsverksamhet år 2011,
uppdelat efter driftsinriktning. Tusen kronor. *) Hushåll som
driver jordbruksföretaget i aktiebolagsform ingår inte. För såväl samtliga som heltidsjordbruk var den justerade
inkomsten av näringsverksamhet under 2011 störst hos företag med mjölkkor.
Dessutom hade heltidsjordbruk med driftinriktningarna jordbruksväxter och
nötkreatur, blandat en justerad inkomst av näringsverksamhet över 200 000
kr. Bland samtliga jordbruk nådde, förutom mjölkföretagen, driftsinriktningarna
nötkreatur, blandat och småbruk upp till
samma nivå. Störst skillnad i kronor mellan den samlade näringsinkomsten
för heltidsjordbruk och samtliga jordbruk föreligger hos driftsinriktningen
jordbruksväxter. Procentuellt sett är dock skillnaden nästan lika stor hos
jordbrukarhushåll med andra husdjur. Figur C. Samlad inkomst av näringsverksamhet år 2000–2011
för storleksgrupp, åker. Tusen kronor Vid justerad inkomst av näringsverksamhet har justering för
samtliga skattetekniska åtgärder skett. Vid samlad inkomst av näringsverksamhet
har justeringar för periodiseringsfonden utelämnats. Skillnaden mellan samlad
respektive justerad inkomst av näringsverksamhet torde vara relativt liten. För jordbrukarhushåll med stora arealer har de samlade
inkomsterna av näringsverksamhet svängt mycket mellan åren. Just för dessa
jordbrukarhushåll torde justeringar gentemot räntefördelning, expansionsmedel samt
periodiseringsfond vara av större betydelse för resultatutjämning mellan olika
år än för jordbrukarhushåll med mindre arealer. Inverkan av underskott i näringsverksamhet
Ett underskott av näringsverksamhet får inte kvittas mot
överskott i andra förvärvskällor, utan får tas upp som en avdragspost i
näringsverksamheten följande år. Det aktuella årets underskott redovisas därför
aldrig separat i deklarationerna. Genom att beräkna skillnaden mellan jordbrukarhushållens
ackumulerade underskott för inkomståret och
föregående år har det varit möjligt att beräkna dels hur stort överskott som
under året kvittats mot tidigare års underskott, dels hur stort underskott av
näringsverksamhet som uppkommit under året. Resultaten av dessa beräkningar
visas i tabell 7. I uppställningen visas också den genomsnittliga
nettoinkomsten av näringsverksamhet när samtliga under året uppkomna överskott
och underskott beaktats. Det under året 2011 uppkomna underskottet var i genomsnitt
för samtliga hushåll 21 000 kr. Eftersom de överskott som kvittats mot äldre
underskott var betydligt lägre (11 700 kr) än de under år 2011 uppkomna
underskotten, var hushållens genomsnittliga nettoinkomst från näringsverksamhet
9 300 kr lägre än den genomsnittliga taxerade inkomsten av näringsverksamhet. I genomsnitt för samtliga hushåll var det totala överskottet
86 900 kr, vilket var 2 900 kr högre än året före. Det under året uppkomna
genomsnittliga underskottet ökade med 2 400 kr till 21 000 kr. Sammantaget
innebar detta att nettoinkomsten av näringsverksamhet ökade med 500 kr eller 1
% till 65 800 kr. Den taxerade inkomsten av näringsverksamhet ökade med 3 100
kr eller 4 % till 75 100 kr. Räntefördelning, expansionsmedel och periodiseringsfond
I tabell 8 har samtliga inkomster som har sitt ursprung i
näringsverksamhet samlats, med undantag för nettot av insättning på och uttag
från skogskonto. I genomsnitt för samtliga hushåll var räntefördelning netto
15 500 kr år 2011 – ungefär i nivå med föregående år. Eftersom nettoinkomsten
av näringsverksamhet var 65 800 kr är det alltså ungefär en fjärdedel av
inkomsten från näringsverksamheten som beskattas som kapitalinkomst. Av tabell 8
framgår också att andelen är ännu högre bland de arealmässigt mindre företagen
även om beloppen är mindre. Vid de arealmässigt större företagen däremot, är
beloppen för nettot av räntefördelning större medan andelen är lägre. När det gäller heltidsjordbruk är andelen mindre än för
samtliga jordbrukarhushåll. Det genomsnittliga nettobeloppet för jordbrukarhushållens
insättningar och uttag från expansionsmedelsfond som redovisas i tabell 9 är
väsentligt lägre än beloppen för räntefördelning. Under år 2011 är de
genomsnittliga sammanräknade nettobeloppen positiva, avsättningarna har alltså
varit större än återföringarna. Detta gäller såväl heltidsjordbruk som småbruk
och samtliga jordbrukarhushåll. Även nettobeloppen för periodiseringsfonderna
var under 2011 positiva med högre genomsnittliga avsättningar än återföringar. Den betydelse som möjligheterna till räntefördelningen och
avsättning till expansionsmedels- och periodiseringsfonder har för jordbruket
framgår egentligen inte av enbart en redovisning av nettobeloppen. I tabell 9 redovisas
därför både positiv och negativ räntefördelning samt avsättning och återföring
från expansionsmedelsfond och periodiseringsfond. Så visar det sig t.ex. att nettominskningen av
expansionsmedel på 1 000 kr har uppkommit genom att det i genomsnitt gjorts
avsättningar på 4 100 kr och återföringar på 3 000 kr. Ännu större bruttobelopp
redovisas för avsättning respektive uttag från periodiseringsfond. Det
genomsnittliga nettobeloppet för samtliga hushåll på 1 000 kr har
uppkommit genom att 11 400 kr har avsatts medan 10 400 kr har återförts till
beskattning. Förvärvsinkomster fördelade på kvinnor och män
I tablå A presenteras förvärvsinkomster fördelade på kvinnor
och män i jordbrukarhushållen från och med år 1996. I denna tablå görs ingen
skillnad på företagare och samtaxerade maka/make. Antalet brukare som ligger
till grund för denna tablå presenteras i tabell 10. Redovisning av kvinnors och
mäns inkomster uppdelade efter fler kategorier återfinns i tabell 11. Tablå B. Taxerade förvärvsinkomster 1996–2011 efter
näringsverksamhet och tjänst samt kvinnor och män. Kronor per person
![]() Av tablå
A, som redovisar uppgifter för åren 1996–2011, framgår att den genomsnittliga
inkomsten av näringsverksamhet år 2011 ökade både för kvinnor och för män. För männen ökade såväl inkomst av
tjänst som sammanräknad förvärvsinkomst. Kvinnornas sammanräknade
förvärvsinkomst ökade också och deras inkomst av tjänst ökade mer än männens. Det
framgår också att kvinnornas inkomst av näringsverksamhet visar en relativt liten
ökning sedan 1996, medan inkomst av tjänst nästan fördubblats och sedan 1999
överstiger männens inkomst av tjänst. Genom männens större ökning av inkomst av
näringsverksamhet sedan 1996, var skillnaden i kronor i sammanräknad
förvärvsinkomst mellan kvinnor och män större 2011 än 1996. Figur D. Kvinnornas inkomst i relation till männens
inkomst vid jordbrukarhushåll år 1996–2011 uppdelat på näringsverksamhet,
tjänst och totalt. Procent Om man uttrycker kvinnornas andel av inkomst av näringsverksamhet
som andel av männens så har denna andel minskat från 39 % år 1996 till 30 % år
2011. Motsvarande andel inkomst av tjänst har däremot ökat från 95 % till 104 %
under samma period. Detta innebär att kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst som
andel av männens endast har ökat från 82 % år 1996 till 84 % år 2011 med en
högsta andel på 86 % åren 2003 och 2004. Andelen är högst för åldersklassen där
brukaren är 50–64 år med 92 % inkomståret 2011 och lägst för ålderklassen 30–39
år med 74 %. |