Statistiken med kommentarer

Hushållsinkomster
Jordbrukarhushållens justerade inkomster av näringsverksamhet
Förvärvsinkomster fördelade på kvinnor och män

Hushållsinkomster

Hushållsinkomster före och efter transfereringar

De olika variablerna för hushållsinkomster redovisas i tabell 1 och beräknas genom:

+Inkomst av tjänst

–Allmänna avdrag

+Överkott av näringsverksamhet

–Underskott av näringsverksamhet

+/–Nettoförändring av expansionsmedel

+Överskott av kapital

–Underskott av kapital 

= Hushållsinkomst före transfereringar

+Skattefria positiva transfereringar

–Negativa transfereringar

= Hushållsinkomst efter transfereringar

Den genomsnittliga inkomsten av tjänst för samtliga jordbrukarhushåll ökade något år 2011 till 333 100 kr, medan nettoinkomsten av näringsverksamhet var i stort sett oförändrad på 65 800 kr. Nettoinkomst av kapital minskade med 2 200 kr till 19 000 kr.

Inom kategorin heltidsjordbruk ökade den genomsnittliga inkomsten av tjänst med 6 200 kr till 227 500 kr. Nettoinkomster av näringsverksamhet minskade med 9 700 kr till 163 100 kr. Under år 2011 minskade också inkomsten av kapital med 2 900 kr till 35 200 kr.

Inom driftsinriktningen småbruk ökade år 2011 den genomsnittliga inkomsten av tjänst med 6 300 kr till 391 300 kr. Nettoinkomsterna av näringsverksamhet ökade med 3 900 kr till 23 700 kr medan inkomster av kapital minskade med 2 300 kr till 9 900 kr.

Den genomsnittliga hushållsinkomsten före transfereringar var år 2011 för samtliga jordbrukarhushåll 415 200 kr, vilket var 5 800 kr (1 %) högre än år 2010. Motsvarande inkomst för heltidsjordbruk var 424 300 kr, en minskning med 4 700 kr (1 %). Kategorin småbruk ökade sin genomsnittliga hushållsinkomst före transfereringar med 8 000 kr (2 %) till 421 200 kr.

De positiva skattefria transfereringarna var år 2011 oförändrade med 10 500 kr medan de negativa transfereringarna minskade med 5 100 kr (5 %) i genomsnitt för samtliga jordbrukarhushåll. Hushållsinkomsten efter transfereringar ökade med 11 000 kr (3 %) till 328 100 kr.

Inom heltidsjordbruk var den genomsnittliga hushållsinkomsten efter transfereringar 335 000 kr, en minskning med 2 800 kr (1 %) jämfört med år 2010.

För driftsinriktningen småbruk var år 2011 genomsnittlig hushållsinkomst efter transfereringar 331 500 kr, en ökning med 15 400 kr (5 %) jämfört med föregående år.

 

Figur A. Hushållsinkomster 2011 för samtliga jordbrukshushåll¹⁾, heltidsjordbruk¹⁾ och småbruk¹⁾. Tusen kronor

1)       Hushåll som driver jordbruksföretaget i aktiebolagsform ingår inte.

 

Hushållsinkomst efter transfereringar för olika typer av jordbrukarhushåll

I tabell 5 visas data för hushållsinkomsten efter transfereringar för samtliga jordbrukarhushåll såväl som för heltidsjordbruk och småbruk.

För kategorin samtliga jordbrukarhushåll kan utvecklingen följas för några grupper av företag över åren. Det framgår att hushållsinkomsten utvecklats bäst vid företag med husdjur och vid växtodlingsföretag med arealer mellan 30 – 200 hektar.

Den genomsnittliga inkomsten för heltidsjordbruk var under 2011 störst hos växtodlingsföretag där företag med större arealer också har högre hushållsinkomst.

Inom driftsinriktningen småbruk är inkomsterna relativt jämnt fördelade mellan de olika storleksgrupperna åker.

I tabell 5 finns också uppgifter för riksområden, åldersgrupper och län.

Skillnader i hushållsinkomster mellan länen

Hushållsinkomsten för samtliga jordbrukarhushåll efter transfereringar var 2011 högst i Jönköpings län med 358 000 kr följt av Västmanlands och Kronobergs län med 343 400 kr respektive 340 400 kr. Det innebär att hushållsinkomsten efter transfereringar låg 9 % över riksgenomsnittet för Jönköpings län, motsvarande siffror var 5 % för Västmanlands län och 4 % för Kronobergs län.
Västmanlands och Norrbottens län hade den högsta procentuella ökningen (7 %) av den genomsnittliga hushållsinkomsten efter transfereringar. Se vidare tabell 5.

I kategorin heltidsjordbruk hade jordbrukarhushållen i Jönköpings län också högst hushållsinkomst efter transfereringar, 372 800 kr som var 11 % över riksgenomsnittet. Även Västerbotten, Västmanlands, Uppsala och Kronobergs län hade hushållsinkomster efter transfereringar över 350 000 kr.

För såväl samtliga som heltidsjordbruk var hushållsinkomsten efter transfereringar lägst i Gotlands län med 270 000 respektive 260 000 kr, 18 % respektive 22 % under riksgenomsnittet. Jämfört med år 2010 ligger Gotlands län sämre till i relation till riksgenomsnittet.

I driftsinriktningen småbruk hade jordbrukarhushållen i Kronobergs län högst hushållsinkomst efter transfereringar, 356 800 kr och 8 % över riksgenomsnittet. Med undantag för Gotlands län med en genomsnittlig hushållsinkomst efter transfereringar på 279 400 kr, som är 16 % under riksgenomsnittet, ligger övriga län relativt jämnt mellan 300 000 kr till strax över 350 000 kr.

Förvärvsinkomster

Begreppet sammanräknad förvärvsinkomst är summan av taxerad inkomst av tjänst och näringsverksamhet. I begreppet taxerad förvärvsinkomst har den sammanräknade förvärvsinkomsten minskats med allmänna avdrag.

I tabell 2 redovisas förvärvsinkomster. Vid en jämförelse mellan samtliga jordbrukarhushåll, heltidsjordbruk och småbruk, var de totala taxerade förvärvsinkomsterna år 2011 genomsnittligt högst för kategorin småbruk med 418 100 kr. Motsvarande siffror för samtliga jordbrukarhushåll samt heltidsjordbruk var 404 500 kr respektive 401 800 kr.

För samtliga jordbruksföretag och driftsinriktningen småbruk dominerar inkomst av tjänst. Vid en jämförelse med heltidsjordbruk, utgör inkomst av näringsverksamhet en större andel av förvärvsinkomsterna. För kategorin heltidsjordbruk är ändå inkomsterna av tjänst högre än inkomsterna av näringsverksamhet.

Jordbrukarhushållens justerade inkomster av näringsverksamhet

Justeringar av taxerad inkomst av näringsverksamhet till justerad inkomst av näringsverksamhet

Syftet med att redovisade justerade inkomster från näringsverksamhet är att resultatreglerande poster och beskattat kapital kommer in i den taxerade inkomsten av näringsverksamhet. För att bättre belysa det totala ekonomiska utfallet i näringsverksamheten det aktuella året används variabeln justerad inkomst av näringsverksamhet. Mer information finns i avsnittet Fakta om Statistiken.

Variabeln ”Justerad inkomst av näringsverksamhet” beräknas genom

+ Taxerad inkomst från näringsverksamhet

+/– den del av årets överskott som kvittats mot äldre underskott

– underskott uppkomna under året

= Årets nettoinkomst

+/– expansionsmedel netto

+/– räntefördelning netto 

= Samlad inkomst av näringsverksamhet

+/– periodiseringsfond netto 

= Justerad inkomst av näringsverksamhet

En inte obetydlig del av jordbrukarnas inkomst från näringsverksamhet får enligt reglerna om räntefördelning föras över till beskattning enligt de regler som gäller kapitalinkomster och ingår alltså inte i den taxerade inkomsten av näringsverksamhet. Det innebär att den största skillnaden mellan den beräknade variabeln samlad inkomst från näringsverksamhet och den taxerade inkomsten från näringsverksamhet utgörs av posten räntefördelning netto, även om justering även sker gentemot expansionsmedel, netto.

Ytterligare justeringar görs gentemot periodiseringsfond, netto (avsättning minus återföring) och resulterar i variabeln justerad inkomst av näringsverksamhet.

I tabell 6 redovisas såväl samlad inkomst av näringsverksamhet som justerad inkomst av näringsverksamhet för samtliga jordbrukarhushåll samt heltidsjordbruk och småbruk.

Justerad inkomst av näringsverksamhet för olika typer jordbrukarhushåll

I figur B visas hur den justerade inkomsten av näringsverksamhet skiljer sig vid olika driftsinriktningar.

Figur B. Justerad inkomst av näringsverksamhet år 2011, uppdelat efter driftsinriktning. Tusen kronor.

*) Hushåll som driver jordbruksföretaget i aktiebolagsform ingår inte.

 

För såväl samtliga som heltidsjordbruk var den justerade inkomsten av näringsverksamhet under 2011 störst hos företag med mjölkkor. Dessutom hade heltidsjordbruk med driftinriktningarna jordbruksväxter och nötkreatur, blandat en justerad inkomst av näringsverksamhet över 200 000 kr. Bland samtliga jordbruk nådde, förutom mjölkföretagen, driftsinriktningarna nötkreatur, blandat  och småbruk upp till samma nivå.

Störst skillnad i kronor mellan den samlade näringsinkomsten för heltidsjordbruk och samtliga jordbruk föreligger hos driftsinriktningen jordbruksväxter. Procentuellt sett är dock skillnaden nästan lika stor hos jordbrukarhushåll med andra husdjur.

Figur C. Samlad inkomst av näringsverksamhet år 2000–2011 för storleksgrupp, åker. Tusen kronor

Vid justerad inkomst av näringsverksamhet har justering för samtliga skattetekniska åtgärder skett. Vid samlad inkomst av näringsverksamhet har justeringar för periodiseringsfonden utelämnats. Skillnaden mellan samlad respektive justerad inkomst av näringsverksamhet torde vara relativt liten.

För jordbrukarhushåll med stora arealer har de samlade inkomsterna av näringsverksamhet svängt mycket mellan åren. Just för dessa jordbrukarhushåll torde justeringar gentemot räntefördelning, expansionsmedel samt periodiseringsfond vara av större betydelse för resultatutjämning mellan olika år än för jordbrukarhushåll med mindre arealer.

Inverkan av underskott i näringsverksamhet

Ett underskott av näringsverksamhet får inte kvittas mot överskott i andra förvärvskällor, utan får tas upp som en avdragspost i näringsverksamheten följande år. Det aktuella årets underskott redovisas därför aldrig separat i deklarationerna.

Genom att beräkna skillnaden mellan jordbrukarhushållens ackumulerade underskott för inkomståret och föregående år har det varit möjligt att beräkna dels hur stort överskott som under året kvittats mot tidigare års underskott, dels hur stort underskott av näringsverksamhet som uppkommit under året. Resultaten av dessa beräkningar visas i tabell 7. I uppställningen visas också den genomsnittliga nettoinkomsten av näringsverksamhet när samtliga under året uppkomna överskott och underskott beaktats.

Det under året 2011 uppkomna underskottet var i genomsnitt för samtliga hushåll 21 000 kr. Eftersom de överskott som kvittats mot äldre underskott var betydligt lägre (11 700 kr) än de under år 2011 uppkomna underskotten, var hushållens genomsnittliga nettoinkomst från näringsverksamhet 9 300 kr lägre än den genomsnittliga taxerade inkomsten av näringsverksamhet.

I genomsnitt för samtliga hushåll var det totala överskottet 86 900 kr, vilket var 2 900 kr högre än året före. Det under året uppkomna genomsnittliga underskottet ökade med 2 400 kr till 21 000 kr. Sammantaget innebar detta att nettoinkomsten av näringsverksamhet ökade med 500 kr eller 1 % till 65 800 kr. Den taxerade inkomsten av näringsverksamhet ökade med 3 100 kr eller 4 % till 75 100 kr.

Räntefördelning, expansionsmedel och periodiseringsfond

I tabell 8 har samtliga inkomster som har sitt ursprung i näringsverksamhet samlats, med undantag för nettot av insättning på och uttag från skogskonto.

I genomsnitt för samtliga hushåll var räntefördelning netto 15 500 kr år 2011 – ungefär i nivå med föregående år. Eftersom nettoinkomsten av näringsverksamhet var 65 800 kr är det alltså ungefär en fjärdedel av inkomsten från näringsverksamheten som beskattas som kapitalinkomst. Av tabell 8 framgår också att andelen är ännu högre bland de arealmässigt mindre företagen även om beloppen är mindre. Vid de arealmässigt större företagen däremot, är beloppen för nettot av räntefördelning större medan andelen är lägre.

När det gäller heltidsjordbruk är andelen mindre än för samtliga jordbrukarhushåll.

Det genomsnittliga nettobeloppet för jordbrukarhushållens insättningar och uttag från expansionsmedelsfond som redovisas i tabell 9 är väsentligt lägre än beloppen för räntefördelning. Under år 2011 är de genomsnittliga sammanräknade nettobeloppen positiva, avsättningarna har alltså varit större än återföringarna. Detta gäller såväl heltidsjordbruk som småbruk och samtliga jordbrukarhushåll. Även nettobeloppen för periodiseringsfonderna var under 2011 positiva med högre genomsnittliga avsättningar än återföringar.

Den betydelse som möjligheterna till räntefördelningen och avsättning till expansionsmedels- och periodiseringsfonder har för jordbruket framgår egentligen inte av enbart en redovisning av nettobeloppen. I tabell 9 redovisas därför både positiv och negativ räntefördelning samt avsättning och återföring från expansionsmedelsfond och periodiseringsfond.

Så visar det sig t.ex. att nettominskningen av expansionsmedel på 1 000 kr har uppkommit genom att det i genomsnitt gjorts avsättningar på 4 100 kr och återföringar på 3 000 kr. Ännu större bruttobelopp redovisas för avsättning respektive uttag från periodiseringsfond. Det genomsnittliga nettobeloppet för samtliga hushåll på 1 000 kr har uppkommit genom att 11 400 kr har avsatts medan 10 400 kr har återförts till beskattning.

 

Förvärvsinkomster fördelade på kvinnor och män

I tablå A presenteras förvärvsinkomster fördelade på kvinnor och män i jordbrukarhushållen från och med år 1996. I denna tablå görs ingen skillnad på företagare och samtaxerade maka/make. Antalet brukare som ligger till grund för denna tablå presenteras i tabell 10. Redovisning av kvinnors och mäns inkomster uppdelade efter fler kategorier återfinns i tabell 11.

Tablå B. Taxerade förvärvsinkomster 1996–2011 efter näringsverksamhet och tjänst samt kvinnor och män. Kronor per person

Redovisningsgrupp	Näringsverksamhet			Tjänst			Sammanräknad förvärvsinkomst
	Kvinnor	Män		Kvinnor	Män		Kvinnor	Män
Hela riket
2011	19 800	65 700		193 600	186 900		213 400	252 600
2010	18 700	62 800		188 600	183 700		207 400	246 400
2009	16 700	56 200		185 100	182 300		201 800	238 500
2008	17 600	58 700		177 700	175 900		195 300	234 500
2007	16 600	55 300		169 700	168 800		186 300	224 100
2006	15 900	51 300		162 700	161 500		178 500	212 800
2005	15 400	49 200		158 300	157 900		173 700	207 100
2004	15 700	49 800		150 500	143 600		166 200	193 400
2003	15 800	48 800		145 300	138 400		161 100	187 200
2002	15 900	47 800		136 700	133 000		152 600	180 800
2001	15 100	45 400		130 300	127 300		145 400	172 600
2000	14 300	41 500		124 200	123 000		138 500	164 400
1999	13 000	37 300		117 800	117 500		130 800	154 800
1998	13 500	36 000		110 100	112 100		123 600	148 100
1997	13 000	34 200		104 700	108 700		117 700	142 900
1996	12 300	31 400		100 100	105 700		112 300	137 100

Av tablå A, som redovisar uppgifter för åren 1996–2011, framgår att den genomsnittliga inkomsten av näringsverksamhet år 2011 ökade både för kvinnor och för män.

För männen ökade såväl inkomst av tjänst som sammanräknad förvärvsinkomst. Kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst ökade också och deras inkomst av tjänst ökade mer än männens. Det framgår också att kvinnornas inkomst av näringsverksamhet visar en relativt liten ökning sedan 1996, medan inkomst av tjänst nästan fördubblats och sedan 1999 överstiger männens inkomst av tjänst. Genom männens större ökning av inkomst av näringsverksamhet sedan 1996, var skillnaden i kronor i sammanräknad förvärvsinkomst mellan kvinnor och män större 2011 än 1996.

 

Figur D. Kvinnornas inkomst i relation till männens inkomst vid jordbrukarhushåll år 1996–2011 uppdelat på näringsverksamhet, tjänst och totalt. Procent

Om man uttrycker kvinnornas andel av inkomst av näringsverksamhet som andel av männens så har denna andel minskat från 39 % år 1996 till 30 % år 2011. Motsvarande andel inkomst av tjänst har däremot ökat från 95 % till 104 % under samma period. Detta innebär att kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst som andel av männens endast har ökat från 82 % år 1996 till 84 % år 2011 med en högsta andel på 86 % åren 2003 och 2004. Andelen är högst för åldersklassen där brukaren är 50–64 år med 92 % inkomståret 2011 och lägst för ålderklassen 30–39 år med 74 %.