Statistiken med kommentarer

Jordbrukarhushållens justerade inkomster av näringsverksamhet
Förvärvsinkomster fördelade på kvinnor och män
Justerade inkomster för företagaren fördelade efter kvinnor och män

Hushållsinkomster före och efter transfereringar

De olika variablerna för hushållsinkomster redovisas i tabell 1 och beräknas genom:

+Inkomst av tjänst

–Allmänna avdrag

+Överkott av näringsverksamhet

–Underskott av näringsverksamhet

+/–Nettoförändring av expansionsmedel

+Överskott av kapital

–Underskott av kapital 

= Hushållsinkomst före transfereringar

+Skattefria positiva transfereringar

–Negativa transfereringar

= Hushållsinkomst efter transfereringar

Den genomsnittliga inkomsten av tjänst för samtliga jordbrukarhushåll ökade med 11 900 kr (4%) år 2012 till 344 900 kr, medan nettoinkomsten av näringsverksamhet minskade med 5 100 kr (8 %) till 60 700 kr, nettoinkomst av kapital minskade med 1 100 kr (6 %) till 17 900 kr.

Inom kategorin heltidsjordbruk ökade den genomsnittliga inkomsten av tjänst med 11 300 kr (5 %) till 238 800 kr. Nettoinkomster av näringsverksamhet minskade med 5 700 kr (3 %) till 157 400 kr. Under år 2012 minskade också inkomsten av kapital med 3 700 kr (11 %) till 31 500 kr.

Inom driftsinriktningen småbruk ökade år 2012 den genomsnittliga inkomsten av tjänst med 13 300 kr (3 %) till 404 500 kr. Nettoinkomsterna av näringsverksamhet minskade med 4 100 kr (17 %) till 19 600 kr medan inkomster av kapital var oförändrade på 9 900 kr.

Den genomsnittliga hushållsinkomsten före transfereringar för samtliga jordbrukarhushåll var 420 400 kr år 2012, vilket var 5 200 kr (1 %) högre än år 2011. Motsvarande inkomst för heltidsjordbruk var 426 000 kr, en liten ökning med 1 700 kr. Kategorin småbruk ökade sin genomsnittliga hushållsinkomst före transfereringar med 9 600 kr (2 %) till 430 800 kr.

De positiva skattefria transfereringarna förblev år 2012 i stort sett oförändrat 10 400 kr medan de negativa transfereringarna ökade med 1 500 kr (2 %) i genomsnitt till 99 100 för samtliga jordbrukarhushåll. Hushållsinkomsten efter transfereringar ökade med 3 600 kr (1 %) till 331 700 kr.

Inom heltidsjordbruk var den genomsnittliga hushållsinkomsten efter transfereringar 336 200 kr, en liten ökning med 1 200 kr jämfört med år 2011.

För driftsinriktningen småbruk var år 2012 genomsnittlig hushållsinkomst efter transfereringar 338 300 kr, en ökning med 6 800 kr (2 %) jämfört med föregående år.

 

Figur A. Hushållsinkomster 2012 för samtliga jordbrukarhushåll¹⁾, heltidsjordbruk¹⁾ och småbruk¹⁾. Tusen kronor

1)     Hushåll som driver jordbruksföretaget i aktiebolagsform ingår inte.

 

Hushållsinkomst efter transfereringar för olika typer av jordbrukarhushåll

I tabell 5 visas data för hushållsinkomsten efter transfereringar för samtliga jordbrukarhushåll såväl som för heltidsjordbruk och småbruk.

För kategorin samtliga jordbrukarhushåll har hushållsinkomsten utvecklats bäst vid företag med andra husdjur och vid växtodlingsföretag med arealer över 200 ha. Detsamma gäller heltidsjordbruk, där även jordbruksföretag med de minsta arealerna utvecklats bra.

Inom driftsinriktningen småbruk är inkomsterna relativt jämnt fördelade mellan de olika storleksgrupperna åker, bäst utveckling av hushållsinkomsten har skett vid arealer mellan 20,1 - 30,0 ha.

I tabell 5 finns också uppgifter för riksområden, åldersgrupper och län.

Skillnader i hushållsinkomster mellan länen

Hushållsinkomsten för samtliga jordbrukarhushåll efter transfereringar var 2012 högst i Jönköpings län med 355 900 kr följt av Kronobergs respektive Skåne län med 347 500 kr respektive 345 900 kr. Det innebär att hushållsinkomsten efter transfereringar låg 7 % över riksgenomsnittet för Jönköpings län, motsvarande siffror var 5 % för Kronobergs län och 4 % för Skåne län. Gotlands län hade den högsta procentuella ökningen (7 %) av den genomsnittliga hushållsinkomsten efter transfereringar.

I kategorin heltidsjordbruk hade jordbrukarhushållen i Uppsala län högst hushållsinkomst efter transfereringar, 379 300 kr som var 13 % över riksgenomsnittet. Även Jönköpings, Skåne och Västmanlands län hade hushållsinkomster över 350 000 kr efter transfereringar. Bland heltidsjordbruk hade Jämtlands län den högsta procentuella ökningen (21 %) av den genomsnittliga hushållsinkomsten efter transfereringar.

För samtliga jordbruksföretag var hushållsinkomsten efter transfereringar lägst i Gotlands län med 289 600 kr, 13 % under riksgenomsnittet. Bland heltidsjordbruken var hushållsinkomsten efter transfereringar lägst i Norrbottens län med 267 000 kr, 21 % under riskgenomsnittet.

I driftsinriktningen småbruk hade jordbrukarhushållen i Kronobergs län högst hushållsinkomst efter transfereringar, 371 100 kr och 10 % över riksgenomsnittet. I övriga län ligger hushållsinkomst efter transfereringar relativt jämt mellan drygt 300 000 till nästan 360 000 kr.

Förvärvsinkomster

Begreppet sammanräknad förvärvsinkomst är summan av taxerad inkomst av tjänst och näringsverksamhet. I begreppet taxerad förvärvsinkomst har den sammanräknade förvärvsinkomsten minskats med allmänna avdrag.

I tabell 2 redovisas förvärvsinkomster. Vid en jämförelse mellan samtliga jordbrukarhushåll, heltidsjordbruk och småbruk, var de genomsnittliga totala taxerade förvärvsinkomsterna år 2012 högst för kategorin småbruk med 430 600 kr. Motsvarande siffror för samtliga jordbrukarhushåll samt heltidsjordbruk var 414 400 kr respektive 408 500 kr. De taxerade förvärvsinkomsterna har ökat för alla tre kategorier jordbrukarhushåll.

För samtliga jordbruksföretag och driftsinriktningen småbruk dominerar inkomst av tjänst. För heltidsjordbruk däremot, utgör inkomst av näringsverksamhet en större andel av förvärvsinkomsterna. För kategorin heltidsjordbruk är ändå inkomsterna av tjänst högre än inkomsterna av näringsverksamhet.

Jordbrukarhushållens justerade inkomster av näringsverksamhet

Justeringar av taxerad inkomst av näringsverksamhet till justerad inkomst av näringsverksamhet

Syftet med att redovisade justerade inkomster av näringsverksamhet är att resultatreglerande poster och beskattat kapital kommer in i den taxerade inkomsten av näringsverksamhet. För att bättre belysa det totala ekonomiska utfallet i näringsverksamheten det aktuella året används variabeln justerad inkomst av näringsverksamhet. Mer information finns i avsnittet Fakta om Statistiken.

Variabeln ”Justerad inkomst av näringsverksamhet” beräknas genom

+ Taxerad inkomst av näringsverksamhet

+/– den del av årets överskott som kvittats mot äldre underskott

– underskott uppkomna under året

= Årets nettoinkomst

+/– expansionsmedel netto

+/– räntefördelning netto 

= Samlad inkomst av näringsverksamhet

+/– periodiseringsfond netto 

= Justerad inkomst av näringsverksamhet

En inte obetydlig del av jordbrukarnas inkomst av näringsverksamhet får enligt reglerna om räntefördelning föras över till beskattning enligt de regler som gäller kapitalinkomster och ingår alltså inte i den taxerade inkomsten av näringsverksamhet. Det innebär att den största skillnaden mellan den beräknade variabeln samlad inkomst av näringsverksamhet och den taxerade inkomsten av näringsverksamhet utgörs av posten räntefördelning, netto, även om justering även sker gentemot expansionsmedel, netto.

Ytterligare justeringar görs gentemot periodiseringsfond, netto (avsättning minus återföring) och resulterar i variabeln justerad inkomst av näringsverksamhet.

I tabell 6 redovisas såväl samlad inkomst av näringsverksamhet som justerad inkomst av näringsverksamhet för samtliga jordbrukarhushåll samt heltidsjordbruk och småbruk.

Justerad inkomst av näringsverksamhet för olika typer jordbrukarhushåll

I figur B visas hur den justerade inkomsten av näringsverksamhet skiljer sig vid olika driftsinriktningar.

Figur B. Justerad inkomst av näringsverksamhet år 2012, uppdelat efter driftsinriktning. Tusen kronor.

Anm.) Hushåll som driver jordbruksföretaget i aktiebolagsform ingår inte.

För heltidsjordbruk var den justerade inkomsten av näringsverksamhet under 2012 störst hos företag med driftsinriktningen jordbruksväxter med 245 300 kr. Dessutom hade heltidsjordbruk med driftinriktningarna jordbruksväxter och trädgårdsväxter samt andra husdjur en justerad inkomst av näringsverksamhet över 200 000 kr.

För samtliga jordbrukarhushåll låg den justerade inkomsten av näringsverksamhet högst hos företag med jordbruks- och trädgårdsväxter med 177 600 kr.

Störst skillnad, såväl i kronor som procentuellt, mellan den samlade näringsinkomsten för heltidsjordbruk och samtliga jordbruk föreligger hos driftsinriktningen andra husdjur.

Figur C. Samlad inkomst av näringsverksamhet år 2000–2012 för samtliga jordbruk med uppdelning på storleksgrupp, åker. Tusen kronor

Vid justerad inkomst av näringsverksamhet har justering för samtliga skattetekniska åtgärder skett. Vid samlad inkomst av näringsverksamhet har justeringar för periodiseringsfonden utelämnats. Skillnaden mellan samlad respektive justerad inkomst av näringsverksamhet torde vara relativt liten.

För jordbrukarhushåll med stora arealer har de samlade inkomsterna av näringsverksamhet svängt mycket mellan åren. Just för dessa jordbrukarhushåll torde justeringar gentemot räntefördelning, expansionsmedel samt periodiseringsfond vara av större betydelse för resultatutjämning mellan olika år än för jordbrukarhushåll med mindre arealer.

Inverkan av underskott i näringsverksamhet

Ett underskott av näringsverksamhet får inte kvittas mot överskott i andra förvärvskällor, utan får tas upp som en avdragspost i näringsverksamheten följande år. Det aktuella årets underskott redovisas därför aldrig separat i deklarationerna.

Genom att beräkna skillnaden mellan jordbrukarhushållens ackumulerade underskott för inkomståret och föregående år har det varit möjligt att beräkna dels hur stort överskott som under året kvittats mot tidigare års underskott, dels hur stort underskott av näringsverksamhet som uppkommit under året. Resultaten av dessa beräkningar visas i tabell 7. I uppställningen visas också den genomsnittliga nettoinkomsten av näringsverksamhet när samtliga under året uppkomna överskott och underskott beaktats.

Det under året 2012 uppkomna underskottet var i genomsnitt 23 600 kr för samtliga jordbrukarhushåll. Eftersom de överskott som kvittats mot äldre underskott var betydligt lägre (11 200 kr) än de under år 2012 uppkomna underskotten, var hushållens genomsnittliga nettoinkomst av näringsverksamhet 12 500 kr lägre än den genomsnittliga taxerade inkomsten av näringsverksamhet.

I genomsnitt för samtliga hushåll var det totala överskottet 84 400 kr, vilket var 2 500 kr lägre än året före. Det under året uppkomna genomsnittliga underskottet ökade med 2 600 kr till 23 600 kr. Sammantaget innebar detta att nettoinkomsten av näringsverksamhet minskade med 5 100 kr (8 %) till 60 700 kr. Den taxerade inkomsten av näringsverksamhet minskade med 2 000 kr (3 %) till 73 200 kr.

Räntefördelning, expansionsmedel och periodiseringsfond

I tabell 8 har samtliga inkomster som har sitt ursprung i näringsverksamhet samlats, med undantag för nettot av insättning på och uttag från skogskonto.

I genomsnitt för samtliga hushåll var räntefördelning, netto 13 800 kr år 2012, 1 700 kr (11 %) lägre än föregående år. Eftersom nettoinkomsten av näringsverksamhet var 60 700 kr är det alltså ungefär en fjärdedel av inkomsten av näringsverksamheten som beskattas som kapitalinkomst. Av tabell 8 framgår också att andelen är ännu högre bland de arealmässigt mindre företagen även om beloppen är mindre. Vid de arealmässigt större företagen däremot, är beloppen för nettot av räntefördelning större medan andelen är lägre.

När det gäller heltidsjordbruk är andelen mindre än för samtliga jordbrukarhushåll.

Det genomsnittliga nettobeloppet för jordbrukarhushållens insättningar och uttag från expansionsmedelsfond som redovisas i tabell 9 är väsentligt lägre än beloppen för räntefördelning. Under år 2012 är de genomsnittliga sammanräknade nettobeloppen positiva, avsättningarna har alltså varit större än återföringarna. Detta gäller såväl heltidsjordbruk som småbruk och samtliga jordbrukarhushåll. Nettobeloppen för periodiseringsfonderna var under 2012 negativa med högre genomsnittliga återföringar än avsättningar.

Den betydelse som möjligheterna till räntefördelningen och avsättning till expansionsmedels- och periodiseringsfonder har för jordbruket framgår egentligen inte av enbart en redovisning av nettobeloppen. I tabell 9 redovisas därför både positiv och negativ räntefördelning samt avsättning och återföring från expansionsmedelsfond och periodiseringsfond.

I tabell 9 visas t.ex. att nettoökningen av expansionsmedel på 600 kr har uppkommit genom att det i genomsnitt gjorts avsättningar på 3 700 kr och återföringar på 3 200 kr. Ännu större bruttobelopp redovisas för avsättning respektive uttag från periodiseringsfond. Det genomsnittliga nettobeloppet för samtliga hushåll på -1 000 kr har uppkommit genom att 10 600 kr har avsatts medan
11 600 kr har återförts till beskattning.

 

Förvärvsinkomster fördelade på kvinnor och män

I tablå B presenteras förvärvsinkomster fördelade på kvinnor och män i jordbrukarhushållen från och med år 1996. I denna tablå görs ingen skillnad på företagare och samtaxerade maka/make. Antalet brukare som ligger till grund för denna tablå presenteras i tabell 10. Redovisning av kvinnors och mäns inkomster uppdelade efter fler kategorier återfinns i tabell 11.

Tablå B. Taxerade förvärvsinkomster 1996–2012 efter näringsverksamhet och tjänst samt kvinnor och män. Kronor per person

Redovisningsgrupp	Näringsverksamhet			Tjänst			Sammanräknad förvärvsinkomst
	Kvinnor	Män		Kvinnor	Män		Kvinnor	Män
Hela riket
2012	19 300	64 300		201 400	194 200		220 700	258 500
2011	19 800	65 700		193 600	186 894		213 401	252 619
2010	18 700	62 800		188 600	183 700		207 400	246 400
2009	16 700	56 200		185 100	182 300		201 800	238 500
2008	17 600	58 700		177 700	175 900		195 300	234 500
2007	16 600	55 300		169 700	168 800		186 300	224 100
2006	15 900	51 300		162 700	161 500		178 500	212 800
2005	15 400	49 200		158 300	157 900		173 700	207 100
2004	15 700	49 800		150 500	143 600		166 200	193 400
2003	15 800	48 800		145 300	138 400		161 100	187 200
2002	15 900	47 800		136 700	133 000		152 600	180 800
2001	15 100	45 400		130 300	127 300		145 400	172 600
2000	14 300	41 500		124 200	123 000		138 500	164 400
1999	13 000	37 300		117 800	117 500		130 800	154 800
1998	13 500	36 000		110 100	112 100		123 600	148 100
1997	13 000	34 200		104 700	108 700		117 700	142 900
1996	12 300	31 400		100 100	105 700		112 300	137 100

Av tablå B, som redovisar uppgifter för åren 1996–2012, framgår att den genomsnittliga inkomsten av näringsverksamhet år 2012 minskade både för kvinnor och för män.

För männen ökade såväl inkomst av tjänst som sammanräknad förvärvsinkomst. Kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst ökade också och deras inkomst av tjänst ökade mer än männens. Det framgår också att kvinnornas inkomst av näringsverksamhet visar en relativt liten ökning sedan 1996, medan inkomst av tjänst fördubblats och sedan 1999 överstiger männens inkomst av tjänst. Genom männens större ökning av inkomst av näringsverksamhet sedan 1996, var skillnaden i kronor i sammanräknad förvärvsinkomst mellan kvinnor och män större 2012 än 1996.

 

Figur D. Kvinnornas inkomst i relation till männens inkomst vid jordbrukarhushåll år 1996–2012 uppdelat på näringsverksamhet, tjänst och totalt. Procent

Om man uttrycker kvinnornas andel av inkomst av näringsverksamhet som andel av männens så har denna andel minskat från 39 % år 1996 till 30 % år 2012. Motsvarande andel inkomst av tjänst har däremot ökat från 95 % till 104 % under samma period. Detta innebär att kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst som andel av männens har ökat från 82 % år 1996 till 85 % år 2012 med en högsta andel på 86 % åren 2003 och 2004. Andelen är högst för åldersklassen där brukaren är 50–64 år med 93 % inkomståret 2012 och lägst för ålderklassen 30–39 år med 74 %.

Justerade inkomster för företagaren fördelade efter kvinnor och män

Det finns flera sätt att redovisa inkomsterna för de personer som ingår i jordbrukarhushållen. I tabellerna 13-14 redovisas inkomsten för företagaren. I tabellerna redovisas alltså inkomsten för en av de individer som finns i jordbrukarhushållet. Företagaren definieras som den person som har det juridiska och ekonomiska ansvaret för företaget. Inom jordbruksstatistiken finns det bara en sådan person, en företagare, per företag. Statistik om företagare finns i SM-serien JO 34.

Tabellerna är uppställda så att man kan göra jämförelser mellan ensamstående och samtaxerade företagare och mellan män och kvinnor. I tabell 15 redovisas inkomsten för den person som är samtaxerad med företagaren, alltså företagarens maka/make. I tabellerna har vi utgått från justerade inkomster av kapital och av näringsverksamhet.

I tabell 12 redovisas det antal företagare uppdelat på män och kvinnor och det antal samtaxerade personer som de justerade inkomsterna i detta avsnitt bygger på. Antalet ensamstående företagare som är kvinnor är t.ex. endast 14 personer i gruppen nötkreatur, blandat, medan det ingår 305 ensamstående företagare som är kvinnor i gruppen mjölkkor.

Justerade inkomster för företagaren

Tabell 13 visar att det finns stora skillnader i den justerade inkomsten av näringsverksamhet för kvinnor och män som är företagare. Den justerade inkomsten av näringsverksamhet är i genomsnitt 16 600 kr för ensamstående kvinnor och 60 700 kr för ensamstående män. I de fall företagaren är samtaxerad är den justerade inkomsten för kvinnor 16 200 kr medan den justerade inkomsten för företagare som är män är 75 400 kr.

I tabell 13 finns också uppdelningar av siffror för företagen på olika storleksgrupp åkermark, heltidsjordbruk, driftsinriktningar och åldersgrupper. Uppdelningarna visar att löneskillnaderna består även efter det att olika fördelningar har gjorts. Några exempel där löneskillnaderna är något mindre mellan kvinnor och män är för driftsinriktningen mjölkföretag, för ensamstående företagare som är kvinnor och äldre än 65 år och för företag med mindre än 2 hektar åker.   

Kvinnor som är företagare har högre inkomst av tjänst än män som är företagare. Det gäller både ensamstående och samtaxerade företagare. Ensamstående kvinnor tjänar 214 500 kr medan ensamstående män tjänar 177 000 kr. Samtaxerade kvinnor tjänar 198 200 kr medan samtaxerade män tjänar 193 200 kr.

De justerade inkomsterna av kapital som redovisas i tabell 14 är förhållandevis låga men är något lägre för kvinnor jämfört med för män.

Sammantaget innebär det att den sammanlagda inkomsten av näringsverksamhet, inkomst av tjänst och kapital inte skiljer så mycket mellan kvinnor och män. Ensamstående kvinnor som är företagare tjänar i genomsnitt 234 100 kr och ensamstående män tjänar 246 700 kr. För samtaxerade är skillnaderna något större. Kvinnor som är företagare tjänar 210 700 kr och män tjänar 270 500.

Inkomsterna fördelade på olika grupper inom heltidsjordbruk redovisas i Figur E.

Figur E. Inkomster för företagare i heltidsjordbruk 2012. Tusen kronor per företagare

Justerade inkomster för samtaxerad maka/make

Den justerade inkomsten av näringsverksamhet är 18 400 kr för en kvinna som är samtaxerad med en företagare medan den justerade inkomsten av näringsverksamhet är 30 500 kr för en man som är samtaxerad med en företagare. Det innebär att löneskillnaderna mellan män och kvinnor är mindre för den person som är samtaxerad med företagaren än den är för företagaren själv.  De taxerade inkomsterna från tjänst är högre för män än för kvinnor. En man som är samtaxerad med en företagare tjänar 252 800 kr, medan en kvinna som är samtaxerad med företagare tjänar 199 500 kr.

Sammantaget innebär det att den sammanlagda inkomsten av näringsverksamhet, inkomst och kapital är högre för män än för kvinnor. Den sammanlagda inkomsten är 218 100 kr för kvinnor och 280 200 kr för män.