![]() |
![]() | |
Jordbrukarhushållens inkomster 2013 | JO 42 SM 1501 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
Jordbrukarhushållens justerade inkomster av
näringsverksamhet I detta Statistiska meddelande presenteras
jordbrukarhushållens inkomster. Fördelning på inkomstkällorna
näringsverksamhet, tjänst och kapital redovisas också. Statistiken publiceras
årligen, vilket ger möjlighet att följa olika inkomstkomponenters utveckling
över tiden. Hushållsinkomster före och efter transfereringar
De olika variablerna för hushållsinkomster redovisas i
tabell 1 och beräknas genom: +Inkomst av tjänst –Allmänna avdrag +Överskott av
näringsverksamhet –Underskott av
näringsverksamhet +/–Nettoförändring av
expansionsmedel +Överskott av kapital –Underskott av
kapital = Hushållsinkomst före
transfereringar +Skattefria positiva
transfereringar –Negativa
transfereringar = Hushållsinkomst
efter transfereringar Den genomsnittliga inkomsten av tjänst för samtliga
jordbrukarhushåll ökade med 11 500 kr (3%) år 2013 till 356 500 kr,
nettoinkomsten av näringsverksamhet ökade med 500 kr (1 %) till 61 200 kr,
medan nettoinkomst av kapital minskade med 2 100 kr (11 %) till 15 800 kr. Inom kategorin heltidsjordbruk, jordbruksföretag som kräver
en arbetsinsats bestående av minst 1 600 standardtimmar per år, ökade den
genomsnittliga inkomsten av tjänst med 12 000 kr (5 %) till 250 800 kr. Nettoinkomster
av näringsverksamhet ökade med 2 500 kr (2 %) till 160 000 kr. Under år
2013 minskade också nettoinkomsten av kapital med 3 500 kr (11 %) till
28 000 kr. Inom driftsinriktningen småbruk, jordbruksföretag som har
ett arbetsbehov som är lägre än 400 standardtimmar per år, ökade år 2013 den
genomsnittliga inkomsten av tjänst med 7 900 kr (2 %) till 412 400 kr.
Nettoinkomsterna av näringsverksamhet minskade med 300 kr (2 %) till 19 300
kr medan inkomster av kapital ökade med 400 kr (4 %) till 10 300 kr. Den genomsnittliga
hushållsinkomsten före transfereringar för samtliga jordbrukarhushåll var 430 100
kr år 2013, vilket var 9 700 kr (2 %) högre än år 2012. Motsvarande inkomst för
heltidsjordbruk var 436 700 kr, en ökning med 10 700 kr (3 %).
Kategorin småbruk ökade sin genomsnittliga hushållsinkomst före transfereringar
med 7 700 kr (2 %) till 438 500 kr. De positiva skattefria
transfereringarna minskade år 2013 med 300 kr (3 %) till 10 100 kr och de negativa
transfereringarna ökade med 1 200 kr (1 %) i genomsnitt till 100 400 för
samtliga jordbrukarhushåll. Hushållsinkomsten efter transfereringar ökade med 8
200 kr (2 %) till 339 800 kr. Inom heltidsjordbruk var den
genomsnittliga hushållsinkomsten efter transfereringar 344 800 kr, en ökning
med 8 600 kr (3 %) jämfört med år 2012. För driftsinriktningen småbruk var
år 2013 genomsnittlig hushållsinkomst efter transfereringar 345 400 kr, en
ökning med 7 100 kr (2 %) jämfört med föregående år. Figur A.
Hushållsinkomster 2013 för samtliga jordbrukarhushåll1),
heltidsjordbruk1) och småbruk1). Tusen kronor 1)
Hushåll som driver
jordbruksföretaget i aktiebolagsform ingår inte. Hushållsinkomst efter transfereringar för olika typer av jordbrukarhushåll
I tabell 5 visas data för
hushållsinkomsten efter transfereringar för samtliga jordbrukarhushåll såväl
som för heltidsjordbruk och småbruk under åren 20112013. För såväl heltidsjordbruk som
samtliga jordbrukarhushåll har hushållsinkomsten utvecklats bäst vid blandad
husdjursskötsel. Inom driftsinriktningen småbruk har hushållsinkomsten ökat
mest vid växtodlingsföretag med arealer mellan 30,1–50,0 hektar. I tabell 5 finns också uppgifter
för riksområden, åldersgrupper och län. Skillnader i hushållsinkomster mellan länen
Hushållsinkomsten för samtliga
jordbrukarhushåll efter transfereringar var 2013 högst i Jönköpings län med 364 900 kr följt av Kronobergs
respektive Skåne län med 355 800 kr respektive 351 300 kr. Det innebär att
hushållsinkomsten efter transfereringar låg 7 % över riksgenomsnittet för
Jönköpings län, motsvarande siffror var 5 % för Kronobergs län och 3 % för
Skåne län. Stockholms län hade den största ökningen 16 800 kr (5 %) av den
genomsnittliga hushållsinkomsten efter transfereringar. I kategorin heltidsjordbruk hade
jordbrukarhushållen i Västmanlands län högst hushållsinkomst efter
transfereringar, 382 700 kr som var 10 % över riksgenomsnittet. Även Jönköpings,
Skåne och Uppsala län hade hushållsinkomster över 350 000 kr efter
transfereringar. Bland heltidsjordbruk hade Norrbottens län den största
procentuella ökningen (27 %) av den genomsnittliga hushållsinkomsten efter
transfereringar. För såväl samtliga jordbrukarhushåll som heltidsjordbruk var
hushållsinkomsten efter transfereringar lägst i Gotlands län med 286 700 respektive
262 400 kr, 16 respektive 24 % under riksgenomsnittet. I driftsinriktningen småbruk hade jordbrukarhushållen i
Kronobergs län högst hushållsinkomst efter transfereringar, 374 600 kr och
8 % över riksgenomsnittet. I övriga län ligger hushållsinkomsten efter
transfereringar relativt jämt mellan drygt 318 000 till nästan 370 000
kr. Förvärvsinkomster
Begreppet sammanräknad förvärvsinkomst är summan av taxerad
inkomst av tjänst och näringsverksamhet. I begreppet taxerad förvärvsinkomst
har den sammanräknade förvärvsinkomsten minskats med allmänna avdrag. I tabell 2 redovisas förvärvsinkomster. Vid en jämförelse
mellan samtliga jordbrukarhushåll, heltidsjordbruk och småbruk, var de
genomsnittliga totala taxerade förvärvsinkomsterna år 2013 högst för kategorin
småbruk med 439 400 kr. Motsvarande siffror för samtliga
jordbrukarhushåll samt heltidsjordbruk var 426 100 kr respektive 419 800
kr. De taxerade förvärvsinkomsterna har ökat för alla tre kategorier
jordbrukarhushåll. För samtliga jordbruksföretag och driftsinriktningen småbruk
dominerar inkomst av tjänst. För heltidsjordbruk däremot, utgör inkomst av
näringsverksamhet en större andel av förvärvsinkomsterna. För kategorin
heltidsjordbruk är ändå inkomsterna av tjänst högre än inkomsterna av
näringsverksamhet. Jordbrukarhushållens justerade inkomster av näringsverksamhet
Justeringar av taxerad inkomst av näringsverksamhet till justerad inkomst
av näringsverksamhet
Syftet med att redovisa justerade inkomster av
näringsverksamhet är att resultatreglerande poster och beskattat kapital kommer
in i den taxerade inkomsten av näringsverksamhet. För att bättre belysa det
totala ekonomiska utfallet i Variabeln ”Justerad
inkomst av näringsverksamhet” beräknas genom + Taxerad inkomst av näringsverksamhet +/– den del av årets överskott som kvittats mot äldre
underskott – underskott uppkomna under året = Årets nettoinkomst +/– expansionsmedel netto +/– räntefördelning netto
= Samlad inkomst av
näringsverksamhet +/– periodiseringsfond netto
= Justerad inkomst av
näringsverksamhet En inte obetydlig del av jordbrukarnas inkomst av näringsverksamhet
får enligt reglerna om räntefördelning föras över till beskattning enligt de
regler som gäller kapitalinkomster och ingår alltså inte i den taxerade
inkomsten av näringsverksamhet. Det innebär att den största skillnaden mellan
den beräknade variabeln samlad inkomst av
näringsverksamhet och den taxerade inkomsten av Ytterligare justeringar görs gentemot periodiseringsfond,
netto (avsättning I tabell 6 redovisas såväl samlad inkomst av
näringsverksamhet som justerad inkomst av näringsverksamhet för samtliga
jordbrukarhushåll samt heltidsjordbruk och småbruk. Justerad inkomst av näringsverksamhet för olika typer jordbrukarhushåll
I figur B visas hur den justerade inkomsten av
näringsverksamhet skiljer sig vid olika driftsinriktningar. Figur B. Justerad
inkomst av näringsverksamhet år 2013, uppdelat efter driftsinriktning. Tusen kronor Anm. Hushåll som driver
jordbruksföretaget i aktiebolagsform ingår inte. För heltidsjordbruk var den justerade inkomsten av
näringsverksamhet under 2013 störst hos företag med driftsinriktningen jordbruks-
och trädgårdsväxter med 232 700 kr. Dessutom hade heltidsjordbruk med
driftinriktningarna jordbruksväxter, mjölkkor samt nötkreatur, blandat en justerad
inkomst av näringsverksamhet över 200 000 kr. För samtliga jordbrukarhushåll låg den justerade inkomsten
av näringsverksamhet högst hos företag med mjölkkor med 210 100 kr. För
samtliga jordbrukarhushåll hade även driftsinriktningen nötkreatur, blandat en
justerad inkomst av näringsverksamhet över 200 00 kr. Störst skillnad räknat i kronor mellan den justerade
näringsinkomsten för heltidsjordbruk och samtliga jordbruk förekommer hos driftsinriktningen
jordbruksväxter medan den procentuella största skillnaden finns hos
driftsinrikt-ningen andra husdjur. Figur C. Samlad
inkomst av näringsverksamhet år 2000–2013 för samtliga jordbruk med uppdelning
på storleksgrupp, åker. Tusen kronor Vid justerad inkomst av näringsverksamhet har justering för
samtliga skattetekniska åtgärder skett. Vid samlad inkomst av näringsverksamhet
har justeringar för periodiseringsfonden utelämnats. Skillnaden mellan samlad
respektive justerad inkomst av näringsverksamhet torde vara relativt liten. För jordbrukarhushåll med stora arealer har de samlade
inkomsterna av näringsverksamhet svängt mycket mellan åren. Just för dessa jordbrukarhushåll
torde justeringar gentemot räntefördelning, expansionsmedel samt
periodiseringsfond vara av större betydelse för resultatutjämning mellan olika
år än för jordbrukarhushåll med mindre arealer. Inverkan av underskott i näringsverksamhet
Ett underskott av näringsverksamhet får inte kvittas mot
överskott i andra förvärvskällor, utan får tas upp som en avdragspost i
näringsverksamheten följande år. Det aktuella årets underskott redovisas därför
aldrig separat i deklarationerna. Genom att beräkna skillnaden mellan jordbrukarhushållens
ackumulerade Det under året 2013 uppkomna underskottet var i genomsnitt 24 400
kr för samtliga jordbrukarhushåll. Eftersom de överskott som kvittats mot äldre
underskott var betydligt lägre (12 300 kr) än de under år 2013 uppkomna
underskotten, var hushållens genomsnittliga nettoinkomst av näringsverksamhet 12 100
kr lägre än den genomsnittliga taxerade inkomsten av näringsverksamhet. I genomsnitt för samtliga hushåll var det totala överskottet
85 600 kr, vilket var 1 300 kr högre än året före. Det under året uppkomna
genomsnittliga underskottet ökade med 700 kr till 24 400 kr. Sammantaget
innebar detta att netto-inkomsten av näringsverksamhet ökade med 500 kr (1 %)
till 61 200 kr. Den taxerade inkomsten av näringsverksamhet ökade något till
73 300 kr. Räntefördelning, expansionsmedel och periodiseringsfond
I tabell 8 har samtliga inkomster som har sitt ursprung i
näringsverksamhet samlats, med undantag för nettot av insättning på och uttag
från skogskonto. I genomsnitt för samtliga hushåll var räntefördelning, netto
12 200 kr år 2013, 1 600 kr (12 %) lägre än föregående år. Eftersom
nettoinkomsten av näringsverksamhet var 61 200 kr är det alltså ungefär en femtedel
av inkomsten av näringsverksamheten som beskattas som kapitalinkomst. Av tabell
8 framgår också att andelen är ännu högre bland de arealmässigt mindre
företagen även om beloppen är mindre. Vid de arealmässigt större företagen
däremot, är beloppen för nettot av räntefördelning större medan andelen är
lägre. När det gäller heltidsjordbruk är andelen mindre än för
samtliga jordbrukarhushåll. Det genomsnittliga nettobeloppet för jordbrukarhushållens
insättningar och uttag från expansionsmedelsfond som redovisas i tabell 9 är
väsentligt lägre än beloppen för räntefördelning. Under år 2013 är de
genomsnittliga sammanräknade nettobeloppen positiva, avsättningarna har alltså
varit större än återföringarna. Detta gäller såväl heltidsjordbruk som samtliga
jordbrukarhushåll. För småbruk var avsättningarna nästintill lika stora som
återföringarna. Nettobeloppen för periodiseringsfonderna var under 2013 negativa
med högre genomsnittliga återföringar än avsättningar. Den betydelse som möjligheterna till räntefördelningen och
avsättning till expansionsmedels- och periodiseringsfonder har för jordbruket
framgår egentligen inte av enbart en redovisning av nettobeloppen. I tabell 9 redovisas
därför både positiv och negativ räntefördelning samt avsättning och återföring
från ex-pansionsmedelsfond och periodiseringsfond. I tabell 9 visas t.ex. att nettoökningen av expansionsmedel på
300 kr har uppkommit genom att det i genomsnitt gjorts avsättningar på 3 700 kr
och återföringar på 3 400 kr. Ännu större bruttobelopp redovisas för avsättning
respektive uttag från periodiseringsfond. Det genomsnittliga nettobeloppet för
samtliga hushåll på -1 700 kr har uppkommit genom att 10 200 kr har
avsatts medan Förvärvsinkomster fördelade på kvinnor och män
I tablå B presenteras förvärvsinkomster fördelade på kvinnor
och män i jordbrukarhushållen från och med år 1996. I denna tablå görs ingen
skillnad på företagare och samtaxerad maka/make. Antalet brukare som ligger
till grund för denna tablå presenteras i tabell 10. Redovisning av kvinnors och
mäns inkomster uppdelade efter fler kategorier återfinns i tabell 11. Tablå B. Taxerade
förvärvsinkomster 1996–2013 efter näringsverksamhet och tjänst samt kvinnor och
män. Kronor per person
![]() Av tablå
B, som redovisar uppgifter för åren 1996–2013, framgår att den För männen ökade såväl inkomst av
tjänst som sammanräknad förvärvsinkomst. Kvinnornas sammanräknade
förvärvsinkomst ökade också och deras inkomst av tjänst ökade något mer än
männens. Det framgår också att kvinnornas inkomst av näringsverksamhet visar en
mindre ökning än motsvarande ökning för männen sedan 1996. Kvinnornas inkomst
av tjänst har sedan 1996 mer än fördubblats och överstiger sedan 1999 männens
inkomst av tjänst. Genom männens större ökning av inkomst av näringsverksamhet
sedan 1996, var skillnaden i kronor i sammanräknad förvärvsinkomst mellan
kvinnor och män större 2013 än 1996. Figur D.
Kvinnornas inkomst i relation till männens inkomst vid jordbrukarhushåll år
1996–2013 uppdelat på näringsverksamhet, tjänst och totalt. Procent Om man uttrycker kvinnornas andel av inkomst av
näringsverksamhet som andel av männens så har denna andel minskat från 39 % år
1996 till 31 % år 2013. Motsvarande andel inkomst av tjänst har däremot ökat
från 95 % till 104 % under samma period. Detta innebär att kvinnornas
sammanräknade förvärvsinkomst som andel av männens har ökat från 82 % år 1996
till 86 % år 2013. Andelen är högst för åldersklassen där brukaren är 50–64 år
med 94 % inkomståret 2013 och lägst för ålderklassen 30–39 år med 74 %. Justerade inkomster för företagaren fördelade efter kvinnor och
män
Det finns flera sätt att redovisa inkomsterna för de
personer som ingår i jordbrukarhushållen. I tabellerna 13-14 redovisas
inkomsten för företagaren. I tabellerna redovisas alltså inkomsten för en av de
individer som finns i jordbrukarhushållet. Företagaren definieras som den
person som har det juridiska och ekonomiska ansvaret för företaget. Inom
jordbruksstatistiken finns det bara en sådan person, en företagare, per
företag. Statistik om företagare finns i SM-serien JO 34. Tabellerna är uppställda så att man kan göra jämförelser
mellan ensamstående och samtaxerade företagare och mellan män och kvinnor. I
tabell 15 redovisas inkomsten för den person som är samtaxerad med företagaren,
alltså företagarens maka/make. I tabellerna har vi utgått från justerade
inkomster av kapital och av näringsverksamhet. I tabell 12 redovisas det antal företagare uppdelat på män
och kvinnor och det antal samtaxerade personer som de justerade inkomsterna i
detta avsnitt bygger på. Antalet ensamstående företagare som är kvinnor är
t.ex. endast 15 personer i gruppen nötkreatur, blandat, medan det ingår 217
ensamstående företagare som är kvinnor i gruppen mjölkkor. Justerade inkomster för företagaren
Tabell 13 visar att det finns stora skillnader i den
justerade inkomsten av näringsverksamhet för kvinnor och män som är företagare.
Den justerade inkomsten av näringsverksamhet är i genomsnitt 16 800 kr för
ensamstående kvinnor och 56 700 kr för ensamstående män. I de fall
företagaren är samtaxerad är den justerade inkomsten för kvinnor 18 500
kr medan den justerade inkomsten för företagare som är män är 73 400 kr. I tabell 13 finns också uppdelningar av siffror för
företagen på olika storleksgrupp åkermark, heltidsjordbruk, driftsinriktningar
och åldersgrupper. Uppdelningarna visar att inkomstskillnaderna består även
efter det att olika fördelningar har gjorts. Några exempel där inkomstskillnaderna
är något mindre mellan kvinnor och män är för driftsinriktningen mjölkföretag, för
ensamstående företagare med åkerarealer över 200 hektar samt för gruppen
företagare som är äldre än 65 år. Kvinnor som är företagare har högre inkomst av tjänst än män
som är företagare. Det gäller både ensamstående och samtaxerade företagare.
Ensamstående kvinnor tjänar 219 100 kr medan ensamstående män tjänar 183 200
kr. Sam-taxerade kvinnor tjänar 205 300 kr medan samtaxerade män tjänar 199 600
kr. De justerade inkomsterna av kapital som redovisas i tabell
14 är förhållandevis låga och lägre för kvinnor jämfört med för män. Sammantaget innebär det att den sammanlagda inkomsten av näringsverksamhet,
inkomst av tjänst och kapital inte skiljer så mycket mellan kvinnor och män.
Ensamstående kvinnor som är företagare tjänar i genomsnitt 241 500 kr och
ensamstående män tjänar 248 000 kr. För samtaxerade är skillnaderna något
större. Kvinnor som är företagare tjänar 219 500 kr och män tjänar 275 300. Inkomsterna fördelade på olika grupper inom heltidsjordbruk
redovisas i Figur E. Figur E. Inkomster
för företagare i heltidsjordbruk 2013. Tusen kronor per företagare Justerade inkomster för samtaxerad maka/make
Den justerade inkomsten av näringsverksamhet är 18 200
kr för en kvinna som är samtaxerad med en företagare medan den justerade
inkomsten av näringsverksamhet är 28 800 kr för en man som är samtaxerad
med en företagare. Det innebär att inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor
är mindre för den person som är samtaxerad med företagaren än den är för
företagaren själv. De taxerade inkomsterna från tjänst är högre för män
än för kvinnor. En man som är samtaxerad med en företagare tjänar 261 500
kr, medan en kvinna som är samtaxerad med företagare tjänar 206 800 kr. Sammantaget innebär det att den sammanlagda inkomsten av
näringsverksamhet, tjänst och kapital är högre för män än för kvinnor. Den
sammanlagda inkomsten är 224 800 kr för kvinnor och 287 200 kr för män. |