Statistiken med kommentarer

Jordbrukarhushållens justerade inkomster av näringsverksamhet
Förvärvsinkomster fördelade på kvinnor och män
Justerade inkomster för företagaren fördelade efter kvinnor och män

I detta Statistiska meddelande presenteras jordbrukarhushållens inkomster. Fördelning på inkomstkällorna näringsverksamhet, tjänst och kapital redovisas också. Statistiken publiceras årligen, vilket ger möjlighet att följa olika inkomstkomponenters utveckling över tiden.

Hushållsinkomster före och efter transfereringar

De olika variablerna för hushållsinkomster redovisas i tabell 1 och beräknas genom:

+Inkomst av tjänst

–Allmänna avdrag

+Överskott av näringsverksamhet

–Underskott av näringsverksamhet

+/–Nettoförändring av expansionsmedel

+Överskott av kapital

–Underskott av kapital

= Hushållsinkomst före transfereringar

+Skattefria positiva transfereringar

–Negativa transfereringar

= Hushållsinkomst efter transfereringar

Den genomsnittliga inkomsten av tjänst för samtliga jordbrukarhushåll ökade med 11 500 kr (3%) år 2013 till 356 500 kr, nettoinkomsten av näringsverksamhet ökade med 500 kr (1 %) till 61 200 kr, medan nettoinkomst av kapital minskade med 2 100 kr (11 %) till 15 800 kr.

Inom kategorin heltidsjordbruk, jordbruksföretag som kräver en arbetsinsats bestående av minst 1 600 standardtimmar per år, ökade den genomsnittliga inkomsten av tjänst med 12 000 kr (5 %) till 250 800 kr. Nettoinkomster av näringsverksamhet ökade med 2 500 kr (2 %) till 160 000 kr. Under år 2013 minskade också nettoinkomsten av kapital med 3 500 kr (11 %) till 28 000 kr.

Inom driftsinriktningen småbruk, jordbruksföretag som har ett arbetsbehov som är lägre än 400 standardtimmar per år, ökade år 2013 den genomsnittliga inkomsten av tjänst med 7 900 kr (2 %) till 412 400 kr. Nettoinkomsterna av näringsverksamhet minskade med 300 kr (2 %) till 19 300 kr medan inkomster av kapital ökade med 400 kr (4 %) till 10 300 kr.

Den genomsnittliga hushållsinkomsten före transfereringar för samtliga jordbrukarhushåll var 430 100 kr år 2013, vilket var 9 700 kr (2 %) högre än år 2012. Motsvarande inkomst för heltidsjordbruk var 436 700 kr, en ökning med 10 700 kr (3 %). Kategorin småbruk ökade sin genomsnittliga hushållsinkomst före transfereringar med 7 700 kr (2 %) till 438 500 kr.

De positiva skattefria transfereringarna minskade år 2013 med 300 kr (3 %) till 10 100 kr och de negativa transfereringarna ökade med 1 200 kr (1 %) i genomsnitt till 100 400 för samtliga jordbrukarhushåll. Hushållsinkomsten efter transfereringar ökade med 8 200 kr (2 %) till 339 800 kr.

Inom heltidsjordbruk var den genomsnittliga hushållsinkomsten efter transfereringar 344 800 kr, en ökning med 8 600 kr (3 %) jämfört med år 2012.

För driftsinriktningen småbruk var år 2013 genomsnittlig hushållsinkomst efter transfereringar 345 400 kr, en ökning med 7 100 kr (2 %) jämfört med föregående år.

Figur A. Hushållsinkomster 2013 för samtliga jordbrukarhushåll¹⁾, heltidsjordbruk¹⁾ ochsmåbruk¹⁾. Tusen kronor

1) Hushåll som driver jordbruksföretaget i aktiebolagsform ingår inte.

Hushållsinkomst efter transfereringar för olika typer av jordbrukarhushåll

I tabell 5 visas data för hushållsinkomsten efter transfereringar för samtliga jordbrukarhushåll såväl som för heltidsjordbruk och småbruk under åren 20112013.

För såväl heltidsjordbruk som samtliga jordbrukarhushåll har hushållsinkomsten utvecklats bäst vid blandad husdjursskötsel.

Inom driftsinriktningen småbruk har hushållsinkomsten ökat mest vid växtodlingsföretag med arealer mellan 30,1–50,0 hektar.

I tabell 5 finns också uppgifter för riksområden, åldersgrupper och län.

Skillnader i hushållsinkomster mellan länen

Hushållsinkomsten för samtliga jordbrukarhushåll efter transfereringar var 2013 högst i Jönköpings län med 364 900 kr följt av Kronobergs respektive Skåne län med 355 800 kr respektive 351 300 kr. Det innebär att hushållsinkomsten efter transfereringar låg 7 % över riksgenomsnittet för Jönköpings län, motsvarande siffror var 5 % för Kronobergs län och 3 % för Skåne län. Stockholms län hade den största ökningen 16 800 kr (5 %) av den genomsnittliga hushållsinkomsten efter transfereringar.

I kategorin heltidsjordbruk hade jordbrukarhushållen i Västmanlands län högst hushållsinkomst efter transfereringar, 382 700 kr som var 10 % över riksgenomsnittet. Även Jönköpings, Skåne och Uppsala län hade hushållsinkomster över 350 000 kr efter transfereringar. Bland heltidsjordbruk hade Norrbottens län den största procentuella ökningen (27 %) av den genomsnittliga hushållsinkomsten efter transfereringar.

För såväl samtliga jordbrukarhushåll som heltidsjordbruk var hushållsinkomsten efter transfereringar lägst i Gotlands län med 286 700 respektive 262 400 kr, 16 respektive 24 % under riksgenomsnittet.

I driftsinriktningen småbruk hade jordbrukarhushållen i Kronobergs län högst hushållsinkomst efter transfereringar, 374 600 kr och 8 % över riksgenomsnittet. I övriga län ligger hushållsinkomsten efter transfereringar relativt jämt mellan drygt 318 000 till nästan 370 000 kr.

Förvärvsinkomster

Begreppet sammanräknad förvärvsinkomst är summan av taxerad inkomst av tjänst och näringsverksamhet. I begreppet taxerad förvärvsinkomst har den sammanräknade förvärvsinkomsten minskats med allmänna avdrag.

I tabell 2 redovisas förvärvsinkomster. Vid en jämförelse mellan samtliga jordbrukarhushåll, heltidsjordbruk och småbruk, var de genomsnittliga totala taxerade förvärvsinkomsterna år 2013 högst för kategorin småbruk med 439 400 kr. Motsvarande siffror för samtliga jordbrukarhushåll samt heltidsjordbruk var 426 100 kr respektive 419 800 kr. De taxerade förvärvsinkomsterna har ökat för alla tre kategorier jordbrukarhushåll.

För samtliga jordbruksföretag och driftsinriktningen småbruk dominerar inkomst av tjänst. För heltidsjordbruk däremot, utgör inkomst av näringsverksamhet en större andel av förvärvsinkomsterna. För kategorin heltidsjordbruk är ändå inkomsterna av tjänst högre än inkomsterna av näringsverksamhet.

Jordbrukarhushållens justerade inkomster av näringsverksamhet

Justeringar av taxerad inkomst av näringsverksamhet till justerad inkomst av näringsverksamhet

Syftet med att redovisa justerade inkomster av näringsverksamhet är att resultatreglerande poster och beskattat kapital kommer in i den taxerade inkomsten av näringsverksamhet. För att bättre belysa det totala ekonomiska utfallet i
näringsverksamheten det aktuella året används variabeln justerad inkomst av näringsverksamhet. Mer information finns i avsnittet Fakta om Statistiken.

Variabeln ”Justerad inkomst av näringsverksamhet” beräknas genom

+ Taxerad inkomst av näringsverksamhet

+/– den del av årets överskott som kvittats mot äldre underskott

– underskott uppkomna under året

= Årets nettoinkomst

+/– expansionsmedel netto

+/– räntefördelning netto

= Samlad inkomst av näringsverksamhet

+/– periodiseringsfond netto

= Justerad inkomst av näringsverksamhet

En inte obetydlig del av jordbrukarnas inkomst av näringsverksamhet får enligt reglerna om räntefördelning föras över till beskattning enligt de regler som gäller kapitalinkomster och ingår alltså inte i den taxerade inkomsten av näringsverksamhet. Det innebär att den största skillnaden mellan den beräknade variabeln samlad inkomst av näringsverksamhet och den taxerade inkomsten av
näringsverksamhet utgörs av posten räntefördelning, netto, även om justering även sker gentemot expansionsmedel, netto.

Ytterligare justeringar görs gentemot periodiseringsfond, netto (avsättning
minus återföring) och resulterar i variabeln justerad inkomst av näringsverksamhet.

I tabell 6 redovisas såväl samlad inkomst av näringsverksamhet som justerad inkomst av näringsverksamhet för samtliga jordbrukarhushåll samt heltidsjordbruk och småbruk.

Justerad inkomst av näringsverksamhet för olika typer jordbrukarhushåll

I figur B visas hur den justerade inkomsten av näringsverksamhet skiljer sig vid olika driftsinriktningar.

Figur B. Justerad inkomst av näringsverksamhet år 2013, uppdelat efter driftsinriktning. Tusen kronor

Anm. Hushåll som driver jordbruksföretaget i aktiebolagsform ingår inte.

För heltidsjordbruk var den justerade inkomsten av näringsverksamhet under 2013 störst hos företag med driftsinriktningen jordbruks- och trädgårdsväxter med 232 700 kr. Dessutom hade heltidsjordbruk med driftinriktningarna jordbruksväxter, mjölkkor samt nötkreatur, blandat en justerad inkomst av näringsverksamhet över 200 000 kr.

För samtliga jordbrukarhushåll låg den justerade inkomsten av näringsverksamhet högst hos företag med mjölkkor med 210 100 kr. För samtliga jordbrukarhushåll hade även driftsinriktningen nötkreatur, blandat en justerad inkomst av näringsverksamhet över 200 00 kr.

Störst skillnad räknat i kronor mellan den justerade näringsinkomsten för heltidsjordbruk och samtliga jordbruk förekommer hos driftsinriktningen jordbruksväxter medan den procentuella största skillnaden finns hos driftsinrikt-ningen andra husdjur.

Figur C. Samlad inkomst av näringsverksamhet år 2000–2013 för samtliga jordbruk med uppdelning på storleksgrupp, åker. Tusen kronor

Vid justerad inkomst av näringsverksamhet har justering för samtliga skattetekniska åtgärder skett. Vid samlad inkomst av näringsverksamhet har justeringar för periodiseringsfonden utelämnats. Skillnaden mellan samlad respektive justerad inkomst av näringsverksamhet torde vara relativt liten.

För jordbrukarhushåll med stora arealer har de samlade inkomsterna av näringsverksamhet svängt mycket mellan åren. Just för dessa jordbrukarhushåll torde justeringar gentemot räntefördelning, expansionsmedel samt periodiseringsfond vara av större betydelse för resultatutjämning mellan olika år än för jordbrukarhushåll med mindre arealer.

Inverkan av underskott i näringsverksamhet

Ett underskott av näringsverksamhet får inte kvittas mot överskott i andra förvärvskällor, utan får tas upp som en avdragspost i näringsverksamheten följande år. Det aktuella årets underskott redovisas därför aldrig separat i deklarationerna.

Genom att beräkna skillnaden mellan jordbrukarhushållens ackumulerade
underskott för inkomståret och föregående år har det varit möjligt att beräkna dels hur stort överskott som under året kvittats mot tidigare års underskott, dels hur stort underskott av näringsverksamhet som uppkommit under året. Resultaten av dessa beräkningar visas i tabell 7. I uppställningen visas också den
genomsnittliga nettoinkomsten av näringsverksamhet när samtliga under året uppkomna överskott och underskott beaktats.

Det under året 2013 uppkomna underskottet var i genomsnitt 24 400 kr för samtliga jordbrukarhushåll. Eftersom de överskott som kvittats mot äldre underskott var betydligt lägre (12 300 kr) än de under år 2013 uppkomna underskotten, var hushållens genomsnittliga nettoinkomst av näringsverksamhet 12 100 kr lägre än den genomsnittliga taxerade inkomsten av näringsverksamhet.

I genomsnitt för samtliga hushåll var det totala överskottet 85 600 kr, vilket var 1 300 kr högre än året före. Det under året uppkomna genomsnittliga underskottet ökade med 700 kr till 24 400 kr. Sammantaget innebar detta att netto-inkomsten av näringsverksamhet ökade med 500 kr (1 %) till 61 200 kr. Den taxerade inkomsten av näringsverksamhet ökade något till 73 300 kr.

Räntefördelning, expansionsmedel och periodiseringsfond

I tabell 8 har samtliga inkomster som har sitt ursprung i näringsverksamhet samlats, med undantag för nettot av insättning på och uttag från skogskonto.

I genomsnitt för samtliga hushåll var räntefördelning, netto 12 200 kr år 2013, 1 600 kr (12 %) lägre än föregående år. Eftersom nettoinkomsten av näringsverksamhet var 61 200 kr är det alltså ungefär en femtedel av inkomsten av näringsverksamheten som beskattas som kapitalinkomst. Av tabell 8 framgår också att andelen är ännu högre bland de arealmässigt mindre företagen även om beloppen är mindre. Vid de arealmässigt större företagen däremot, är beloppen för nettot av räntefördelning större medan andelen är lägre.

När det gäller heltidsjordbruk är andelen mindre än för samtliga jordbrukarhushåll.

Det genomsnittliga nettobeloppet för jordbrukarhushållens insättningar och uttag från expansionsmedelsfond som redovisas i tabell 9 är väsentligt lägre än beloppen för räntefördelning. Under år 2013 är de genomsnittliga sammanräknade nettobeloppen positiva, avsättningarna har alltså varit större än återföringarna. Detta gäller såväl heltidsjordbruk som samtliga jordbrukarhushåll. För småbruk var avsättningarna nästintill lika stora som återföringarna. Nettobeloppen för periodiseringsfonderna var under 2013 negativa med högre genomsnittliga återföringar än avsättningar.

Den betydelse som möjligheterna till räntefördelningen och avsättning till expansionsmedels- och periodiseringsfonder har för jordbruket framgår egentligen inte av enbart en redovisning av nettobeloppen. I tabell 9 redovisas därför både positiv och negativ räntefördelning samt avsättning och återföring från ex-pansionsmedelsfond och periodiseringsfond.

I tabell 9 visas t.ex. att nettoökningen av expansionsmedel på 300 kr har uppkommit genom att det i genomsnitt gjorts avsättningar på 3 700 kr och återföringar på 3 400 kr. Ännu större bruttobelopp redovisas för avsättning respektive uttag från periodiseringsfond. Det genomsnittliga nettobeloppet för samtliga hushåll på -1 700 kr har uppkommit genom att 10 200 kr har avsatts medan
11 900 kr har återförts till beskattning.

Förvärvsinkomster fördelade på kvinnor och män

I tablå B presenteras förvärvsinkomster fördelade på kvinnor och män i jordbrukarhushållen från och med år 1996. I denna tablå görs ingen skillnad på företagare och samtaxerad maka/make. Antalet brukare som ligger till grund för denna tablå presenteras i tabell 10. Redovisning av kvinnors och mäns inkomster uppdelade efter fler kategorier återfinns i tabell 11.

Tablå B. Taxerade förvärvsinkomster 1996–2013 efter näringsverksamhet och tjänst samt kvinnor och män. Kronor per person

Redovisnings-grupp	Näringsverksamhet		Tjänst		Sammanräknad förvärvsinkomst
	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män
Hela riket
2013	19 600	63 900	208 200	200 900	227 800	264 800
2012	19 300	64 300	201 400	194 200	220 700	258 500
2011	19 800	65 700	193 600	186 894	213 401	252 619
2010	18 700	62 800	188 600	183 700	207 400	246 400
2009	16 700	56 200	185 100	182 300	201 800	238 500
2008	17 600	58 700	177 700	175 900	195 300	234 500
2007	16 600	55 300	169 700	168 800	186 300	224 100
2006	15 900	51 300	162 700	161 500	178 500	212 800
2005	15 400	49 200	158 300	157 900	173 700	207 100
2004	15 700	49 800	150 500	143 600	166 200	193 400
2003	15 800	48 800	145 300	138 400	161 100	187 200
2002	15 900	47 800	136 700	133 000	152 600	180 800
2001	15 100	45 400	130 300	127 300	145 400	172 600
2000	14 300	41 500	124 200	123 000	138 500	164 400
1999	13 000	37 300	117 800	117 500	130 800	154 800
1998	13 500	36 000	110 100	112 100	123 600	148 100
1997	13 000	34 200	104 700	108 700	117 700	142 900
1996	12 300	31 400	100 100	105 700	112 300	137 100

Av tablå B, som redovisar uppgifter för åren 1996–2013, framgår att den
genomsnittliga inkomsten av näringsverksamhet år 2013 minskade för män men ökade något för kvinnor.

För männen ökade såväl inkomst av tjänst som sammanräknad förvärvsinkomst. Kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst ökade också och deras inkomst av tjänst ökade något mer än männens. Det framgår också att kvinnornas inkomst av näringsverksamhet visar en mindre ökning än motsvarande ökning för männen sedan 1996. Kvinnornas inkomst av tjänst har sedan 1996 mer än fördubblats och överstiger sedan 1999 männens inkomst av tjänst. Genom männens större ökning av inkomst av näringsverksamhet sedan 1996, var skillnaden i kronor i sammanräknad förvärvsinkomst mellan kvinnor och män större 2013 än 1996.

Figur D. Kvinnornas inkomst i relation till männens inkomst vid jordbrukarhushåll år 1996–2013 uppdelat på näringsverksamhet, tjänst och totalt. Procent

Om man uttrycker kvinnornas andel av inkomst av näringsverksamhet som andel av männens så har denna andel minskat från 39 % år 1996 till 31 % år 2013. Motsvarande andel inkomst av tjänst har däremot ökat från 95 % till 104 % under samma period. Detta innebär att kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst som andel av männens har ökat från 82 % år 1996 till 86 % år 2013. Andelen är högst för åldersklassen där brukaren är 50–64 år med 94 % inkomståret 2013 och lägst för ålderklassen 30–39 år med 74 %.

Justerade inkomster för företagaren fördelade efter kvinnor och män

Det finns flera sätt att redovisa inkomsterna för de personer som ingår i jordbrukarhushållen. I tabellerna 13-14 redovisas inkomsten för företagaren. I tabellerna redovisas alltså inkomsten för en av de individer som finns i jordbrukarhushållet. Företagaren definieras som den person som har det juridiska och ekonomiska ansvaret för företaget. Inom jordbruksstatistiken finns det bara en sådan person, en företagare, per företag. Statistik om företagare finns i SM-serien JO 34.

Tabellerna är uppställda så att man kan göra jämförelser mellan ensamstående och samtaxerade företagare och mellan män och kvinnor. I tabell 15 redovisas inkomsten för den person som är samtaxerad med företagaren, alltså företagarens maka/make. I tabellerna har vi utgått från justerade inkomster av kapital och av näringsverksamhet.

I tabell 12 redovisas det antal företagare uppdelat på män och kvinnor och det antal samtaxerade personer som de justerade inkomsterna i detta avsnitt bygger på. Antalet ensamstående företagare som är kvinnor är t.ex. endast 15 personer i gruppen nötkreatur, blandat, medan det ingår 217 ensamstående företagare som är kvinnor i gruppen mjölkkor.

Justerade inkomster för företagaren

Tabell 13 visar att det finns stora skillnader i den justerade inkomsten av näringsverksamhet för kvinnor och män som är företagare. Den justerade inkomsten av näringsverksamhet är i genomsnitt 16 800 kr för ensamstående kvinnor och 56 700 kr för ensamstående män. I de fall företagaren är samtaxerad är den justerade inkomsten för kvinnor 18 500 kr medan den justerade inkomsten för företagare som är män är 73 400 kr.

I tabell 13 finns också uppdelningar av siffror för företagen på olika storleksgrupp åkermark, heltidsjordbruk, driftsinriktningar och åldersgrupper. Uppdelningarna visar att inkomstskillnaderna består även efter det att olika fördelningar har gjorts. Några exempel där inkomstskillnaderna är något mindre mellan kvinnor och män är för driftsinriktningen mjölkföretag, för ensamstående företagare med åkerarealer över 200 hektar samt för gruppen företagare som är äldre än 65 år.

Kvinnor som är företagare har högre inkomst av tjänst än män som är företagare. Det gäller både ensamstående och samtaxerade företagare. Ensamstående kvinnor tjänar 219 100 kr medan ensamstående män tjänar 183 200 kr. Sam-taxerade kvinnor tjänar 205 300 kr medan samtaxerade män tjänar 199 600 kr.

De justerade inkomsterna av kapital som redovisas i tabell 14 är förhållandevis låga och lägre för kvinnor jämfört med för män.

Sammantaget innebär det att den sammanlagda inkomsten av näringsverksamhet, inkomst av tjänst och kapital inte skiljer så mycket mellan kvinnor och män. Ensamstående kvinnor som är företagare tjänar i genomsnitt 241 500 kr och ensamstående män tjänar 248 000 kr. För samtaxerade är skillnaderna något större. Kvinnor som är företagare tjänar 219 500 kr och män tjänar 275 300.

Inkomsterna fördelade på olika grupper inom heltidsjordbruk redovisas i Figur E.

Figur E. Inkomster för företagare i heltidsjordbruk 2013. Tusen kronor per företagare

Justerade inkomster för samtaxerad maka/make

Den justerade inkomsten av näringsverksamhet är 18 200 kr för en kvinna som är samtaxerad med en företagare medan den justerade inkomsten av näringsverksamhet är 28 800 kr för en man som är samtaxerad med en företagare. Det innebär att inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor är mindre för den person som är samtaxerad med företagaren än den är för företagaren själv. De taxerade inkomsterna från tjänst är högre för män än för kvinnor. En man som är samtaxerad med en företagare tjänar 261 500 kr, medan en kvinna som är samtaxerad med företagare tjänar 206 800 kr.

Sammantaget innebär det att den sammanlagda inkomsten av näringsverksamhet, tjänst och kapital är högre för män än för kvinnor. Den sammanlagda inkomsten är 224 800 kr för kvinnor och 287 200 kr för män.