![]() |
![]() | |
Jordbrukarhushållens inkomster 2014 och 2015 | JO 42 SM 1701 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
Jordbrukarhushållens justerade inkomster av
näringsverksamhet I detta Statistiska meddelande presenteras
jordbrukarhushållens inkomster. Fördelning på inkomstkällorna
näringsverksamhet, tjänst och kapital redovisas också. Statistiken redovisas
för två år, åren 2014 och 2015. I avsnittet fakta om statistiken redovisas hur beräkningarna
gjorts. Hushållsinkomster före och efter transfereringar
De olika variablerna för hushållsinkomster redovisas i
tabell 1 och i Figur A nedan. De beräknas genom: +Inkomst av tjänst –Allmänna avdrag +Överskott av
näringsverksamhet –Underskott av
näringsverksamhet +/–Nettoförändring av
expansionsmedel +Överskott av kapital –Underskott av
kapital = Hushållsinkomst före
transfereringar +Skattefria positiva
transfereringar –Negativa transfereringar = Hushållsinkomst
efter transfereringar Figur A. Hushållsinkomster 2015 för samtliga
jordbrukarhushåll, heltidsjordbruk och småbruk. Tusen kronor I tabell 5 visas data för
hushållsinkomsten efter transfereringar för samtliga jordbrukarhushåll såväl
som för heltidsjordbruk och småbruk under åren 20132015. I tabell 5 finns också
uppgifter för riksområden, åldersgrupper och län. Förvärvsinkomster
Begreppet sammanräknad förvärvsinkomst är summan av taxerad
inkomst av tjänst och näringsverksamhet. I begreppet taxerad förvärvsinkomst
har den sammanräknade förvärvsinkomsten minskats med allmänna avdrag.
Förvärvsinkomster redovisas i tabell 2. För samtliga jordbruksföretag och driftsinriktningen småbruk
dominerar inkomst av tjänst. För heltidsjordbruk däremot, utgör inkomst av
näringsverksamhet en större andel av förvärvsinkomsterna. För kategorin
heltidsjordbruk är ändå inkomsterna av tjänst högre än inkomsterna av
näringsverksamhet. Jordbrukarhushållens justerade inkomster av näringsverksamhet
Justeringar av taxerad inkomst av näringsverksamhet till justerad inkomst
av näringsverksamhet
Syftet med att redovisa justerade inkomster av
näringsverksamhet är att resultatreglerande poster och beskattat kapital kommer
in i den taxerade inkomsten av näringsverksamhet. För att bättre belysa det
totala ekonomiska utfallet i Variabeln ”Justerad
inkomst av näringsverksamhet” beräknas genom + Taxerad inkomst av näringsverksamhet +/– den del av årets överskott som kvittats mot äldre
underskott – underskott uppkomna under året = Årets nettoinkomst +/– expansionsmedel netto +/– räntefördelning netto
= Samlad inkomst av
näringsverksamhet +/– periodiseringsfond netto
= Justerad inkomst av
näringsverksamhet En inte obetydlig del av jordbrukarnas inkomst av
näringsverksamhet får enligt reglerna om räntefördelning föras över till
beskattning enligt de regler som gäller kapitalinkomster och ingår alltså inte
i den taxerade inkomsten av näringsverksamhet. Det innebär att den största
skillnaden mellan den beräknade variabeln samlad
inkomst av näringsverksamhet och den taxerade inkomsten av Ytterligare justeringar görs gentemot periodiseringsfond,
netto (avsättning I tabell 6 redovisas såväl samlad inkomst av
näringsverksamhet som justerad inkomst av näringsverksamhet för samtliga
jordbrukarhushåll samt heltidsjordbruk och småbruk. Justerad inkomst av näringsverksamhet för olika typer jordbrukarhushåll
I figur B visas hur den justerade inkomsten av
näringsverksamhet skiljer sig vid olika driftsinriktningar. Figur B. Justerad inkomst av näringsverksamhet år 2015,
uppdelat efter driftsinriktning för heltidsjordbruk och samtliga jordbruk.
Tusen kronor För samtliga jordbrukarhushåll var den justerade inkomsten
av näringsverksamhet högst i företagen i grupperna Mjölkkor samt Nötkreatur
blandat. För heltidsjordbruk var den justerade inkomsten av näringsverksamhet
störst för Andra husdjur, vilket inkluderar specialiserade företag med grisar
och höns. Störst skillnad räknat i kronor mellan den justerade
näringsinkomsten för heltidsjordbruk och samtliga jordbruk förekommer hos driftsinriktningen
Andra husdjur. Figur C. Samlad inkomst av näringsverksamhet år
2000–2015 för samtliga jordbruk med uppdelning på storleksgrupp, åker. Tusen
kronor Vid justerad inkomst av näringsverksamhet har justering för
samtliga skattetekniska åtgärder skett. Vid samlad inkomst av näringsverksamhet
har justeringar för periodiseringsfonden utelämnats. Skillnaden mellan samlad
respektive justerad inkomst av näringsverksamhet torde vara relativt liten. För jordbrukarhushåll med stora arealer har de samlade
inkomsterna av näringsverksamhet svängt mycket mellan åren. Just för dessa
jordbrukarhushåll torde justeringar gentemot räntefördelning, expansionsmedel
samt periodiseringsfond vara av större betydelse för resultatutjämning mellan
olika år än för jordbrukarhushåll med mindre arealer. Inverkan av underskott i näringsverksamhet
Ett underskott av näringsverksamhet får inte kvittas mot
överskott i andra förvärvskällor, utan får tas upp som en avdragspost i
näringsverksamheten följande år. Det aktuella årets underskott redovisas därför
aldrig separat i deklarationerna. Genom att beräkna skillnaden mellan jordbrukarhushållens
ackumulerade Räntefördelning, expansionsmedel och periodiseringsfond
I tabell 8 har samtliga inkomster som har sitt ursprung i
näringsverksamhet samlats, med undantag för nettot av insättning på och uttag
från skogskonto. Det genomsnittliga nettobeloppet för jordbrukarhushållens
insättningar och uttag från expansionsmedelsfond som redovisas i tabell 9 är
väsentligt lägre än beloppen för räntefördelning. Förvärvsinkomster fördelade på kvinnor och män
I tablå B presenteras förvärvsinkomster fördelade på kvinnor
och män i jordbrukarhushållen från och med år 1996. I denna tablå görs ingen
skillnad på företagare och samtaxerad maka/make. Antalet brukare som ligger
till grund för denna tablå presenteras i tabell 10. Redovisning av kvinnors och
mäns inkomster uppdelade efter fler kategorier återfinns i tabell 11. Tablå B. Taxerade förvärvsinkomster 1996–2015 efter
näringsverksamhet och tjänst samt kvinnor och män. Kronor per person
![]() Av tablå
B, som redovisar uppgifter för åren 1996–2015, framgår att den Figur C. Kvinnornas inkomst i relation till männens
inkomst vid jordbrukshushåll år 1996–2015 uppdelat på näringsverksamhet, tjänst
och totalt. Procent Om man uttrycker kvinnornas andel av inkomst av
näringsverksamhet som andel av männens så har denna andel minskat från 39 % år
1996 till 32 % år 2015. Motsvarande andel inkomst av tjänst har däremot ökat
från 95 % till 105 % under samma period. Justerade inkomster för företagaren fördelade efter kvinnor och
män
Det finns flera sätt att redovisa inkomsterna för de
personer som ingår i jordbrukarhushållen. I tabellerna 13-14 redovisas
inkomsten för företagaren. I tabellerna redovisas alltså inkomsten för en av de
individer som finns i jordbrukarhushållet. Företagaren definieras som den
person som har det juridiska och ekonomiska ansvaret för företaget. Inom
jordbruksstatistiken finns det bara en sådan person, en företagare, per
företag. Statistik om företagare finns i SM-serien JO 34. Tabellerna är uppställda så att man kan göra jämförelser
mellan ensamstående och samtaxerade företagare och mellan män och kvinnor. I
tabell 15 redovisas inkomsten för den person som är samtaxerad med företagaren,
alltså företagarens maka/make. I tabellerna har vi utgått från justerade
inkomster av kapital och av näringsverksamhet. I tabell 12 redovisas det antal företagare uppdelat på män
och kvinnor och det antal samtaxerade personer som de justerade inkomsterna i
detta avsnitt bygger på. Antalet ensamstående företagare som är kvinnor är
t.ex. endast 26 personer i gruppen blandad jordbruks- och trädgårdsskötsel,
medan det ingår 255 ensamstående företagare som är kvinnor i gruppen mjölkkor. Justerade inkomster för företagaren
Tabell 13 visar att det finns stora skillnader i den
justerade inkomsten av näringsverksamhet för kvinnor och män som är företagare.
Den justerade inkomsten av näringsverksamhet är i genomsnitt 14 754 kr för
ensamstående kvinnor och 63 068 kr för ensamstående män. I de fall företagaren
är samtaxerad är den justerade inkomsten för kvinnor 17 147 kr medan den
justerade inkomsten för företagare som är män är 80 310 kr. I tabell 13 finns också uppdelningar av siffror för
företagen på olika storleksgrupp åkermark, heltidsjordbruk, driftsinriktningar
och åldersgrupper. Uppdelningarna visar att inkomstskillnaderna består även
efter det att olika fördelningar har gjorts. Några exempel där inkomstskillnaderna
är något mindre mellan kvinnor och män är för driftsinriktningen mjölkföretag, och
för gruppen företagare som är äldre än 65 år. Kvinnor som är företagare har högre inkomst av tjänst än män
som är företagare. Det gäller både ensamstående och samtaxerade företagare.
Ensamstående kvinnor tjänar 235 900 kr medan ensamstående män tjänar 195 500 kr
år 2015. Samtaxerade kvinnor tjänar 215 900 kr medan samtaxerade män tjänar 207 200 kr.
De justerade inkomsterna av kapital som redovisas i tabell
14 är förhållandevis låga och lägre för kvinnor jämfört med för män. Sammantaget innebär det att den sammanlagda inkomsten av
näringsverksamhet, inkomst av tjänst och kapital inte skiljer så mycket mellan
kvinnor och män. Ensamstående kvinnor som är företagare tjänar i genomsnitt 259
000 kr och ensamstående män tjänar 272 200 kr. För samtaxerade är skillnaderna
något större. Kvinnor som är företagare tjänar 233 300 kr och män tjänar 294 200
kr år 2015. Inkomsterna fördelade på olika grupper redovisas i Figur D. Figur D. Inkomster för företagare samtliga jordbruk och heltidsjordbruk 2015. Tusen kronor per
företagare Justerade inkomster för samtaxerad maka/make
Den justerade inkomsten av näringsverksamhet är 19 830 kr
för en kvinna som är samtaxerad med en företagare medan den justerade inkomsten
av näringsverksamhet är 29 600 kr för en man som är samtaxerad med en
företagare. Det innebär att skillnaderna i inkomst av näringsverksamhet mellan
män och kvinnor är mindre för den person som är samtaxerad med företagaren än
den är för företagaren själv. De taxerade inkomsterna från tjänst är högre
för män än för kvinnor. En man som är samtaxerad med en företagare tjänar
264 200 kr, medan en kvinna som är samtaxerad med företagare tjänar
218 200 kr. Sammantaget innebär det att den sammanlagda inkomsten av
näringsverksamhet, tjänst och kapital är högre för män än för kvinnor. Den
sammanlagda inkomsten är 240 100 kr för kvinnor och 297 700 kr för män. |