![]() |
![]() | |
Jordbrukarhushållens inkomster 2014 och 2015 | JO 42 SM 1701 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Fakta om statistiken
Tabellförklaringar Tabellförklaringar
Tabellerna i detta och föregående Statistiska meddelanden
har utökats och omflyttats och skiljer sig därför ifrån tabellerna i det
Statistiska meddelandet JO 42 SM 1201 och även till viss del i Statistiska
meddelandet JO 42 SM 1301. Flera tablåer har också gjorts om till tabeller med
en något ändrad indelning. Tabellerna har placerats i så logisk följd som är
möjligt. Nedan följer förklaringar till tabellerna i detta Statistiska
meddelande: Tabell 1 – 5 Jordbrukarhushållens inkomster före och efter transfereringar
Tabell 1 - En sammanfattning av olika inkomstkomponenter som
slutligen utmynnar i variabeln hushållsinkomst
efter transfereringar. Särredovisning av heltidsjordbruk och småbruk
förekommer i tabellen. Olika delar/komponenter i denna tabell särredovisas i
följande tabeller. Tabell 2 - Taxerade inkomster, de inkomster jordbrukarhushållen
redovisar. Tabell 3 - Här redovisas alla leden med ingående komponenter
som leder fram till variabeln hushållsinkomst
före transfereringar. Tabell 4 - Från variabeln hushållsinkomst före transfereringar till variabeln hushållsinkomst efter transfereringar med
olika transfereringar däremellan. Tabell 5 - Samma variabel som i sista kolumnen i tabell 4,
innehåller även länsvis redovisning av hushållsinkomst
efter transfereringar. Särredovisning av heltidsjordbruk och småbruk. Tabell 6 - 9 Jordbrukarhushållens justerade näringsinkomster
Tabell 6 - Syftet med denna tabell är att så långt det är
möjligt redovisa inkomst av näringsverksamhet för aktuellt år med de beräknade
variablerna justerad inkomst av
näringsverksamhet och samlad inkomst
av näringsverksamhet. Tabell 7 - Hantering av underskott och överskott i
näringsverksamhet visas. Tabell 8 - Redovisning av de olika leden från variabeln nettoinkomst av näringsverksamhet till variabeln justerad inkomst av näringsverksamhet. Tabell 9 - Bruttobeloppen inom de skattetekniska
justeringarna räntefördelning, expansionsmedel och periodiseringsfond visas. Tabell 10 - 15 Förvärvsinkomster på individnivå
Tabell 10 - Redovisning av antalsuppgifter på individnivå
och hushållsnivå, även länsvis. Tabellen är könsuppdelad. Tabell 11 - Redovisning av inkomst för individer, dock ej
särredovisat för företagare respektive maka/make. Tabellen är könsuppdelad. Tabell 12 - Redovisning av antalsuppgifter på individnivå
och hushållsnivå, även länsvis. Tabellen är könsuppdelad och uppdelad på
företagare respektive maka/make till företagaren. Tabell 13 - Redovisning av inkomster för företagare.
Tabellen är könsuppdelad. Tabell 14 - Redovisning av inkomster för företagare.
Tabellen är könsuppdelad. Tabell 15 - Redovisning av inkomster för maka/make till
företagaren. Tabellen är könsuppdelad. Resultatens jämförbarhet med tidigare år
Jämförbarheten bakåt i tiden försvåras av ett antal
förändringar som har skett. Från år 2011 redovisas resultat med driftsinriktningen
småbruk. Ett jordbruksföretag som har ett arbetsbehov som är lägre än 400
standardtimmar per år definieras som småbruk. Från och med år 2010 har definitionen för vilka företag som
ingår i LBR ändrats. Detta för att ta hänsyn till EU:s avgränsningar, som inte
fullt ut stämmer överens med de svenska. Från och med 2010 är därför LBR:s
avgränsningar en sammanslagning av de gamla svenska avgränsningarna i LBR samt
EU:s avgränsningar. Detta gör att uppgifterna för år 2010 och senare inte är
fullt jämförbara med föregående års siffror. Den största skillnaden mellan den gamla svenska definitionen
av LBR och EU:s avgränsningar gäller arealer. Medan man i de gamla, svenska
avgränsningarna hade en gräns på minst 2,0 hektar åkermark har man i EU:s
avgränsningar en gräns på minst 5,0 hektar jordbruksmark. Från och med 2010
används därför en avgränsning på mer än 2,0 hektar åkermark eller minst 5,0 hektar
jordbruksmark i LBR. Med de gamla, svenska avgränsningarna innehöll LBR 68 150
företag 2010. Med den nya avgränsningen innehöll LBR 71 091 företag. Således
gör den nya avgränsningen att LBR ökade med cirka 3 000 företag för 2010. Dessa
företag återfinns i stort sett bara i storleksklassen företag med 2,0 hektar
åkermark eller mindre. Från år 2010 redovisas resultat även för heltidsjordbruk.
Ett jordbruksföretag som beräknas kräva en arbetsinsats bestående av minst
1 600 standardtimmar per år definieras som ett heltidsjordbruk. Resultat
för heltidsjordbruk visas enbart i Statistiska meddelanden från och med år
2010. Från år 2007 har den minsta klassen av företag med åkermark
utökats till att gälla intervallet 2,01–5,0 hektar åkermark. Tidigare år gällde
intervallet 2,1–5,0 hektar åkermark. Denna förändring medför att antalet
hushåll i denna storleksklass ökat något och kan därmed ha en viss inverkan på
statististiken. I samband med övergången från arealstöd till gårdsstöd år
2005 till följd av EU:s jordbruksreform ansökte betydligt fler jordbrukare än
tidigare om stöd. Det innebar att ansökningar kom från jordbrukare som tidigare
aldrig ansökt om stöd och därför inte funnits med i registret över de
arealbaserade stöden. Det ökade antalet ansökningar om arealbaserat stöd 2005
ledde till ett ökat antal företag i LBR. Den totala åkerarealen har påverkats
relativt lite, men i viss utsträckning har stöd sökts för arealer som ingen
tidigare sökt stöd för. Förändringarna jämfört med tidigare år bör därför tolkas
med försiktighet. Det innebär inte att jordbruket förändrats på motsvarande
sätt, utan är också en följd av stödreglerna. Eftersom de tillkomna företagen
var många men i regel små, innebär det för Jordbrukarhushållens inkomster att
inverkan på resultaten är störst för redovisningsgrupper där hushållen inte är
indelade efter storlek (hela riket, riksområden respektive åldersgrupper).
Effekten är att jordbruksrelaterade variabler i dessa grupper uppvisar lägre
värden 2005 än de annars skulle ha gjort, medan icke jordbruksrelaterade
variabler i regel fått ökade värden. Indelningarna efter åkerareal respektive
driftsinriktning påverkas däremot inte i någon större utsträckning. För variabeln hushållsinkomst efter transfereringar har dessa effekter till stor
del tagit ut varandra och inverkan av förändringarna i populationen är relativt
liten. Indelning av jordbruksföretag i driftsinriktningar baseras
på grödarealer och antal husdjur av olika slag vid jordbruksföretagen. Dessa
uppgifter finns för alla jordbruksföretag åren 1999, 2000, 2003, 2005, 2007,
2010 och 2013. För mellanliggande år finns uppgifter för ett urval av företag.
Vid indelning i driftsinriktning för de företag där aktuella uppgifter saknas
används senast tillgängliga uppgifter, vilket medför en viss eftersläpning i
klassificeringen, som rättas till nästa gång en totalundersökning genomförs.
Denna eftersläpning i klassificeringen under de mellanliggande åren kan
förväntas ha en viss effekt även på de redovisade ekonomiska variablerna för
dessa år. En följd av detta blir att en del av de förändringar som skett under
de mellanliggande åren kommer till uttryck först det år då aktuella
strukturuppgifter föreligger för samtliga jordbruksföretag. Beträffande förändringar för år 2000 och tidigare hänvisas
till äldre Detta omfattar statistiken
Uppgifterna i detta Statistiska meddelande -
Jordbrukarhushållens inkomster 2014 och 2015 - bygger på en sambearbetning
mellan Lantbruksregistret (LBR) och den totalräknade inkomststatistiken (IoT).
Från LBR hämtas uppgifter om vilka som var brukare vid lantbruksföretagen samt
de uppgifter som behövs för att fördela brukarna på olika redovisningsgrupper. Från IoT, som innehåller uppgifter om hela Sveriges
befolkning, hämtas uppgifter om inkomster, avdrag, skatter och sociala
ersättningar. Redovisningen i detta Statistiska meddelande omfattar brukaren
och i princip samtliga personer i dennes hushåll (se nedan). Hushåll som driver
jordbruksföretaget i aktiebolagsform ingår inte. Definitioner och förklaringar
Hushåll och hushållsmedlemmar
I redovisningar avseende inkomståren till och med 1998
ingick endast brukaren och dennes maka/make. Från och med inkomståret 1999
redovisas uppgifterna per hushåll med i princip samma definition av hushållet
som i registret över totalbefolkningen (RTB). Från och med referensår 2014 kan hushåll skapas med hjälp av
Hushålsregistret. Hushållsregistret bygger på alla personer som finns i RTB och
har skapats utifrån lägenhetsregistret där personer folkbokförts på lägenhet.
Detta gör att man exakt vet vilka som är folkbokförda på samma bostad. En stor
fördel är att man numera kan koppla ihop samboende utan barn via lägenheten.
För de personer som saknar uppgift om lägenhet i RTB har imputering skett
enligt den gamla metoden, se nedan. I RTB-hushållet ingår
personer som är gifta med varandra (även registrerat partnerskap), barn
(oavsett ålder) som bor på samma fastighet som föräldrarna, samt sammanboende
som har gemensamt barn. RTB-hushållet kan bestå av maximalt två generationer.
För sammanboende par utan gemensamma barn finns inget underlag för att skapa
korrekta hushåll, vilket leder till att andelen ensamstående hushåll
överskattas. För jordbrukarhushållen överskattas även antalet vuxna barn
som förs till samma hushåll som föräldrarna, eftersom det ofta finns mer än en
bostad på jordbruksfastigheterna. Vid bearbetningen för jordbrukarhushållens
inkomster har därför en schablon införts som innebär att barn i
jordbrukarfamiljer anses ha eget hushåll från och med det år de fyllt 30 år.
Detta är naturligtvis inte alltid fallet lika väl som en del barn under 30 år
har eget hushåll på samma fastighet som föräldrarna. Denna schablonbehandling
bedöms ändå komma närmare de faktiska förhållandena än att enbart gå på
uppgiften i RTB. Heltidsjordbruk och småbruk
Definitionerna heltidsjordbruk och småbruk bygger på den
svenska typologin för jordbruksföretag. Det innebär att företagen klassificeras
efter storlek och typ av verksamhet (driftsinriktning). Storleksindelningen
bygger på att ett standardiserat arbetsbehov räknas fram för de grödor och djur
som finns vid företaget. Arbetsbehovet per djur eller per hektar är normerat
och baseras på uppskattade genomsnittliga arbetsbehov för respektive djurslag
och grödor. Normtalen speglar alltså arbetsbehov under genomsnittliga
förhållanden. Samma normtal för en gröda eller ett djur används i hela landet.
I normtalen ingår tillägg för gemensamma arbetsmoment som underhåll av maskiner
och för bokföring. Viss ställtid mellan olika arbetsmoment ingår däremot inte i
normtalen. Heltidsjordbruk är företag där det standardiserade arbetsbehovet
är minst 1 600 timmar per år. Småbruk är företag där det standardiserade arbetsbehovet är
lägre än 400 timmar per år. Förvärvsinkomster m.m.
Inkomst av yrkesmässigt bedriven förvärvsverksamhet
(jordbruk, rörelse och fastighetsförvaltning) anses som Inkomst av näringsverksamhet om inkomsten inte räknas in under
inkomstslagen tjänst eller kapital. Innehav av näringsfastighet, dvs. fastighet
som inte utgör privatbostad, hänförs till näringsverksamhet. De flesta intäkter
och kostnader som har direkt samband med verksamheten är skattepliktiga
respektive avdragsgilla. Ett visst års inkomst av näringsverksamhet kan utgöras
av det aktuella årets överskott minskat med det underskott i näringsverksamhet
som redovisades föregående år (se nedan). Den redovisade inkomsten av
näringsverksamhet benämns därför också Redovisat
överskott av näringsverksamhet. Inkomst av tjänst
omfattar lön, förmåner (inkl. pensioner) och andra skattepliktiga ersättningar
med avdrag för kostnader för inkomsternas förvärvande. Sammanräknad
förvärvsinkomst omfattar summan av inkomst av näringsverksamhet och
inkomst av tjänst. Allmänna avdrag
omfattar avdrag för pensionsförsäkringspremier samt periodiskt understöd enligt
dom eller avtal samt under vissa förutsättningar underskott av nystartad aktiv
näringsverksamhet. Taxerad
förvärvsinkomst utgörs av sammanräknad förvärvsinkomst minskad med allmänna
avdrag. Allmän pensionsavgift
utgår på förvärvsinkomster och var 7 % inkomståren 2014 och 2015. Den som
var född 1937 eller tidigare eller hade en taxerad förvärvsinkomst under
18 823 kr år 2015 (18 781 år 2014) betalade inte allmän
pensionsavgift. På inkomster över 468 867 kr år 2015 (459 183 kr år
2014) betalade man inte heller allmän pensionsavgift. Från och med inkomståret
2006 medges skattereduktion för allmän pensionsavgift med hela avgiften. Beskattningsbar
förvärvsinkomst utgörs av den taxerade förvärvsinkomsten minskad med de
allmänna egenavgifterna och grundavdraget. Underskott som uppkommit i näringsverksamhet får inte
kvittas mot överskott av tjänst eller kapital. Kvittning får däremot ske genom
att tidigare års underskott får tas upp som en avdragspost påföljande år i den
aktuella förvärvskällan. Om även detta år ger upphov till ett underskott
adderas underskotten. Är överskottet mindre än föregående års underskott
uppkommer åter ett underskott (föregående års underskott minus årets överskott)
som får tas upp påföljande år. Är överskottet större än föregående års
underskott uppkommer överskott (årets överskott minus föregående års
underskott). Det underskott av näringsverksamhet som redovisas i deklarationen
ett visst år har därför ofta helt eller delvis uppkommit under tidigare år och
kan därför benämnas Ackumulerat underskott
av näringsverksamhet. För att bättre belysa inkomsten av näringsverksamhet för
t.ex. år 2015 har (för de aktuella personerna år 2015) det ackumulerade
underskottet för 2015 jämförts med motsvarande belopp för 2014. En ökning av
beloppet utgör Underskott (av näringsverksamhet) för år 2015. En minskning av beloppet svarar mot ett överskott som
kvittats mot underskott från tidigare år. Redovisat
överskott (av näringsverksamhet) bildar tillsammans med variabeln Överskott kvittat mot tidigare års
underskott överskottet före kvittning och benämns Totalt överskott (av
näringsverksamhet). Skillnaden
mellan Totalt överskott och Underskott bildar årets Nettoinkomst av näringsverksamhet. Eftersom en betydande del av jordbrukarnas inkomst av
näringsverksamhet ett visst år dels kan beskattas som inkomst av kapital genom
reglerna om räntefördelning, dels genom avsättning till periodiseringsfonder
och expansionsfonder kan förskjutas mellan inkomståren har variabeln Samlad inkomst av näringsverksamhet bildats
för att bättre belysa det totala
ekonomiska utfallet i näringsverksamheten det aktuella året. Variabeln räknas
fram genom att till Nettoinkomst av näringsverksamhet addera nettot av
räntefördelning samt nettot av avsättningar och uttag från expansionsfonder. Från och med inkomståret 2006 har variabeln Justerad inkomst av näringsverksamhet
bildats, där även nettot av insättningar och uttag från periodiseringsfonder
inkluderas. (För åren före 2006 saknas uppgifter om förändringar i
periodiseringsfonder i det använda registret). Kapitalinkomster m.m.
Nettoinkomst av
kapital utgör summan av inkomsträntor och utdelningar, inkomst av uthyrning
av privatbostad, positiv räntefördelning samt kapitalvinster minskat med
utgiftsräntor, avdragsgilla förvaltningskostnader, negativ räntefördelning samt
kapitalförluster. Skatter och övriga negativa transfereringar
I de negativa transfereringarna ingår allmän pensionsavgift,
statlig och kommunal inkomstskatt på förvärvsinkomster, skatt på
kapitalinkomster, fastighetsskatt, expansionsmedelsskatt netto,
skattereduktioner samt övriga negativa transfereringar (se nedan). Från och med
år 2000 ingår inte den tidigare församlingsskatten i kommunalskatten. Däremot
har begravningsavgiften inräknats i kommunalskatten. Nettoförändring av
expansionsmedel avser skillnaden mellan de avsättningar till
expansionsmedel och de återföringar av expansionsmedel som skett under
inkomståret. På avsatta belopp uttas från och med 2013 en skatt på 22 %,
för referensåren 2009–2012 var skatten på 26,73 % av det avsatta beloppet,
tidigare var skattesatsen 28 %. När belopp återförs tillgodoräknas denna skatt.
Samtliga som har expansionsmedel från tidigare år får
tillbaka dessa under 2013 och den tidigare inbetalda skatten på 26,73 % återbetalas. De
jordbrukarhushåll som väljer att återinsätta expansionsmedel betalar 22 %
skatt. Dessa jordbrukarhushåll har då
fått tillbaka 4,73 % av återinsatta expansionsmedel, vilka inte inkluderades i jordbrukarhushållens
inkomster för år 2013. Inte heller inkluderades de 1,27 % återinsatta
expansionsmedlen som jordbrukarhushållen fick tillbaka på motsvarande sätt år
2009. Om det uppstår underskott i inkomstslaget kapital kan detta
underskott inte sparas till följande år. Däremot medges skattereduktion för underskott av kapital. Övriga reduktioner i Skattereduktioner
åren 2014 och 2015 är: skattereduktion för fastighetsavgift, särskilt
grundavdrag till pensionärer, skattereduktion för sjöinkomst, skattereduktion
för allmän pensionsavgift, skattereduktion för arbetsinkomster
(jobbskatteavdrag), samt skattereduktion för husarbete i form av RUT
(rengöring, underhåll och tvätt) och ROT (reparation, ombyggnad och tillbyggnad)
samt skattereduktion för gåva. Återbetalade studiemedel och givet bidragsförskott bildar
tillsammans Övriga negativa
transfereringar. Hushållsinkomster
Hushållsinkomst före
transfereringar har räknats fram genom att nettoförändring i expansionsmedel, nettoinkomst av näringsverksamhet, inkomst av tjänst och
nettoinkomst av kapital har summerats och de allmänna avdragen har
subtraherats. Skattefria positiva
transfereringar utgörs av summan av barnbidrag, bostadsbidrag, kommunalt
bostadstillägg, socialbidrag, studiebidrag och studiepenning, skattefritt
vårdbidrag och merkostnadsersättning till värnpliktiga, handikappersättning
och bidragsförskott med flera ej skattepliktiga transfereringar. Skattepliktiga
transfereringar såsom allmän pension, sjukpenning etc. ingår i den taxerade
inkomsten. Hushållsinkomst efter
transfereringar skiljer sig från hushållsinkomsten före transfereringar
genom att alla positiva och negativa transfereringar har beaktats. Så görs statistiken
Uppgifterna till tabellerna i Jordbrukarhushållens inkomster
2014 och 2015 har erhållits genom en sambearbetning mellan Lantbruksregistret
(LBR) och den totalräknade inkomststatistiken (IoT) för respektive inkomstår. Statistikens tillförlitlighet
Eftersom LBR i princip är en totalundersökning och IoT
bygger på administrativa register och är totalräknad blir precisionen i
beloppsberäkningarna mycket hög. Bra att veta
Under de senaste åren har bland annat nedan beskrivna
förändringar av skatteregler m.m. påverkat inkomststatistiken. Förändringar av
skatteregler för åren 2000–2002 finns i korthet beskrivna i Statistiska
meddelandet JO 42 SM 0401 och för åren 1995–1999 i
JO 42 SM 0101, vilka finns publicerade på Jordbruksverkets och
SCB:s webbplatser. Inkomståret 2015
Den nedre skiktgränsen för statlig skatt på 20 % höjdes
till 430 200 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Skiktgränsen för statlig skatt på 25 % höjdes till 618 600
kr. Skattereduktion för
förnybar el tillkommer, dock har denna skattereduktion inte inkluderats. Förändringar i
egenavgifter och allmän löneavgift för de som är födda 1989 eller senare har
införts. Inkomståret 2014
Den nedre skiktgränsen för statlig skatt på 20 % höjdes
till 420 800 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Skiktgränsen för statlig skatt på 25 % höjdes till 602 600
kr. Det förhöjda
grundavdraget som gäller personer födda 1948 eller tidigare, har höjts
ytterligare. Nedsättning
(avdrag) för egenavgifter har höjts till 7,5 % av avgiftsunderlaget, avdraget
får högst bli 15 000 kr. Inkomståret 2013
Den nedre skiktgränsen för statlig skatt på 20 % höjdes
till 413 200 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Skiktgränsen för statlig skatt på 25 % höjdes till
591 600 kr. Schablonavdraget vid uthyrning av privatbostad (villa,
lägenhet och fritidshus) eller hyresrätt har höjts till 40 000 kr per
år. Fastighetsavgiften för hyreshus avseende bostadslägenheter
har sänkts till 0,3 % (hel avgift) respektive 0,15 % (halv avgift). Ett nytt så kallat investeraravdrag infördes från och med
den 1 december 2013. Det tillämpas på investeringar gjorda efter den 30
november 2013. Expansionsfondsskatt
har sänkts till 22 %. Inkomståret 2012
Skattereduktionen för gåvor har införts. Lägsta underlag för
att betala statlig inkomstskatt har höjts till 200 kr. Den nedre skiktgränsen för statlig skatt på 20 % höjdes
till 401 100 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Skiktgränsen för statlig skatt på 25 % höjdes till 574 300
kr. Avdraget för resor mellan bostaden och arbetsplatsen medges
endast för den del av kostnaderna som överstiger 10 000 kr. Schablonavdraget vid uthyrning av privatbostad (villa,
lägenhet och fritidshus) eller hyresrätt har höjts till 21 000 kr per
år. Nya regler för investeringsfonder har tillkommit, delägare i
dessa beskattas för beräknade schablonintäkter. Inkomståret 2011
Det förhöjda grundavdraget för personer födda 1945 eller
tidigare har höjts ytterligare. Schablonavdraget vid uthyrning av privatbostad (villa,
lägenhet och fritidshus) eller hyresrätt har höjts till 18 000 kr per
år. Den nedre skiktgränsen för statlig skatt på 20 % höjdes
till 383 000 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Skiktgränsen för statlig skatt på 25 % höjdes till 548 300
kr. Inkomståret 2010
Skatt tas ut på alla bostadsuppskov. Fastighetsskatten för småhus som saknar byggnadsvärde och
tomtmark för småhus som är bebyggda med småhus på ofri grund har ersatts med
fastighetsavgift. Nedsättning av egenavgifter med 5 % av aktuellt
avgiftsunderlag kan erhållas för personer födda 1945–1983 med avgiftspliktig
inkomst av näringsverksamhet överstigande 40 000 kr. Avdraget är högst
10 000 kr. Den nedre skiktgränsen för statlig skatt på 20 % höjdes
till 372 100 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Skiktgränsen för statlig skatt på 25 % höjdes till 532 700
kr. Inkomståret 2009
Nytt förhöjt grundavdrag för personer födda 1943 eller
tidigare har införts. Skattereduktion för husarbete gäller även för så kallade
ROT-arbeten. Förmånen av att för privat bruk använda en datorutrustning
som arbetsgivaren tillhandahåller (lånedator) värderas till marknadsvärdet. Om
avtal tecknats 2006 eller tidigare kan dock förmånsvärdet beräknas på annat
sätt. Avdraget för resor mellan bostaden och arbetsplatsen medges
endast för den del av kostnaderna som överstiger 9 000 kr. Schablonavdraget vid uthyrning av privatbostad (villa,
lägenhet och fritidshus) eller hyresrätt har höjts till 12 000 kr per
år. Den nedre skiktgränsen för statlig skatt på 20 % höjdes
till 367 600 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Skiktgränsen för statlig skatt på 25 % höjdes till 526 200
kr. Expansionsfondsskatt
har sänkts till 26,3 %. Inkomståret 2008
Fastighetsskatten på bostäder har avskaffats, den har
ersatts med ett nytt system för fastighetsavgift. För tomt för småhus/småhus
under uppförande gäller fastighetsskatt. Den som äger fastigheten den 1 januari
2008 ska betala avgiften eller skatten för hela kalenderåret 2008. Skattereduktion för fastighetsskatt har slopats. Den tidigare begränsningsregeln för fastighetsskatt har
avskaffats. Skattereduktion för fastighetsavgift som gäller pensionärer
(födda år 1942 eller tidigare eller för personer som under 2008 har fått sjuk-
eller aktivitetsersättning) har införts. Den skattepliktiga delen av vinsten vid försäljning av
privatbostad har höjts till 22/30. Den särskilda löneskatten på vissa förvärvsinkomster för
personer födda år 1937 eller tidigare har avskaffats. Den generella nedsättningen för egenavgifter har avskaffats. Förmånen av att för privat bruk använda en datorutrustning
som arbetsgivaren tillhandahåller (lånedator) värderas till 4 800 kr per år. Reseavdraget i egen bil har höjts till 18,50 kr per mil. Högsta avdrag för pensionssparande är 12 000 kr. Den nedre skiktgränsen för statlig skatt på 20 % höjdes
till 328 800 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Skiktgränsen för
statlig skatt på 25 % höjdes till 495 000 kr. Inkomståret 2007
Förmögenhetsskatten avskaffades och därmed också
skattereduktioner för förmögenhetsskatt. Avgifter till fackförening och arbetslöshetskassa ger inte
längre skattereduktion. Skattereduktionen för arbetsinkomster (jobbskatteavdrag)
infördes. Skattereduktion för hushållsarbete infördes. Avdrag för kostnader för resor mellan bostaden och
arbetsplatsen medges endast för den del av kostnaderna som överstiger 8 000 kr.
Avdrag för övriga avdragsgilla utgifter (än resor,
tillfälligt arbete och dubbelbosättning) medges endast för del av kostnaderna
som överstiger 5 000 kr. Underlaget för fastighetsskatt på bostäder är fryst och blir
högst samma som för inkomståret 2006. Förmånen av att för privat bruk använda en datorutrustning
som arbetsgivaren tillhandahåller (lånedator) värderas till 2 400 kr per år. Skattereduktioner för vissa miljöförbättrande installationer
i småhus (Miljö-ROT) har slopats. Skattereduktioner för virke från stormfälld skog har
slopats. Det förhöjda grundavdrag som tidigare medgavs i vissa delar
av landet har slopats. Den generella nedsättningen för egenavgifter har sänkts till
2,5 % av underlaget, dock maximalt 4 500 kr. Sänkta egenavgifter och allmän löneavgift infördes den 1
juli 2007 för personer födda 1982–1988. Den nedre skiktgränsen för statlig skatt på 20 % höjdes
till 316 700 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Skiktgränsen för statlig
skatt på 25 % höjdes till 476 700 kr. Inkomståret 2006
Avdraget för allmän pensionsavgift slopades. Istället medges
skattereduktion för allmän pensionsavgift med hela avgiften. Inom stödområdena infördes förhöjt grundavdrag. En begränsning av fastighetsskatten på markvärdet infördes
för småhus (högst 2 kr per kvadratmeter,
men aldrig högre än 5 000 kr). Skattereduktionen för bredbandsanslutning förlängdes och gäller
till och med inkomståret 2007. Skattereduktionen för utgifter för byggnadsarbeten på
bostadshus (ROT-avdrag) slopades. Skattereduktion för förmögenhetsskatt medgavs i vissa fall
även om rätt till skattereduktion för fastighetsskatt inte längre förelåg. Reseavdraget höjdes till 18 kr per mil då egen bil används
för resor till arbetet eller för tjänsteresor. Den nedre skiktgränsen för statlig skatt på 20 % höjdes
till 306 000 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Skiktgränsen för
statlig skatt på 25 % höjdes till 460 600 kr. Inkomståret 2005
Möjlighet till skattereduktion för virke från stormfälld
skog infördes för dem som den 8–9 januari 2005 drabbades av stormen Gudrun.
Avdrag medges med 50 kr per kubikmeter fast mått under bark (m3fub)
för den mängd stormvirke som under perioden 8 januari 2005–31 december 2006
avyttras eller forslas ut ur stormskog på lantbruksenhet och mäts vid
virkesmätning och som överstiger ett års tillväxt (dock minst 200 m3fub). 87,5 % av den allmänna pensionsavgiften fick dras av
som skattereduktion. Samtidigt reducerades avdraget för den allmänna
pensionsavgiften till 12,5 % av avgiften. Gränsen för förmögenhetsskatt höjdes till
3 000 000 kr för sambeskattade. Dämpningsregeln för fastighetsskatt vid höjda
taxeringsvärden utsträcktes till att gälla även småhus på lantbruk. Reseavdraget höjdes till 17 kr per mil då egen bil används
för resor till arbetet eller för tjänsteresor. Det fasta beloppet på 200 kr för kommunal inkomstskatt
slopades liksom den 2004 införda skattereduktionen på samma belopp. Den nedre skiktgränsen för statlig skatt på 20 % höjdes
till 298 600 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Skiktgränsen för
statlig skatt på 25 % höjdes till 450 500 kr. Inkomståret 2004
Särskild skattereduktion (200 kr) infördes. Dämpningsregeln för fastighetsskatt vid höjda
taxeringsvärden utsträcktes till att gälla även hyreshus. Skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer i
småhus infördes. Skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på
bostadshus (ROT-avdrag) infördes. Den nedre skiktgränsen för statlig skatt på 20 % höjdes
till 291 800 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Skiktgränsen för
statlig skatt på 25 % höjdes till 441 300 kr. Inkomståret 2003
En dämpningsregel för fastighetsskatt vid höjda taxeringsvärden
infördes för småhus. Skattereduktion för förmögenhetsskatt infördes och gäller
för de hushåll som får skattereduktion för fastighetsskatt och som också
betalar förmögenhetsskatt som avser det småhus som är hushållets permanenta
bostad. Skattereduktion på förvärvsinkomster slopades och i stället
höjdes grundavdraget. Ett nytt pensionssystem infördes 2003. Det särskilda
grundavdraget för folkpensionärer togs bort. I stället höjdes pensionen för de
pensionärer som tidigare fått särskilt grundavdrag. Som följd av detta ska från
och med 2004 års taxering även pensionärer som tidigare inte behövt deklarera
lämna deklaration och pensionärer betalar numera skatt enligt samma regler som
gäller för löntagare. Den nedre skiktgränsen för statlig skatt på 20 % höjdes
till 284 300 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Skiktgränsen för
statlig skatt på 25 % höjdes till 430 000 kr. Annan statistik
Uppgifter med den tidigare tillämpade definitionen av
familjen (brukaren inklusive maka/make) har för inkomståret 1998 redovisats i
Statistiska meddelandet JO 42 SM 0001 och uppgifter för
inkomståren 1996 och 1997 återfinns i JO 42 SM 9901. Uppgifter
för inkomståren 1999–2015 med den nya definitionen av hushållet har redovisats
i Statistiska meddelanden JO42 - senast för inkomståren 2014 och 2015 i
JO 42 SM 1701. Uppgifter om utvecklingen för lantbruksföretagens
inkomst- och lönsamhetsförhållanden enligt företagsekonomiska principer
redovisas i Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU). Vid SCB finns också två statistikprodukter som belyser
inkomstförhållanden för individer och familjer för hela befolkningen. Den ena
är den totalräknade inkomststatistiken vars uppgifter denna publikation till
stor del bygger på. Den andra är undersökningen
om Hushållens ekonomi (HEK), vars syfte är att kartlägga den disponibla
inkomstens fördelning bland olika hushåll samt belysa inkomststrukturen och den
inkomstomfördelning som sker genom skatter och bidrag. Elektronisk publicering
Detta Statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt
på Jordbruksverkets webbplats http://www.jordbruksverket.se
under Ta del av statistiken samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se under Jord- och
skogsbruk, fiske. Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en
särskild Beskrivning
av statistiken. |