Statistiken med kommentarer

Jordbrukarhushållens justerade inkomster av näringsverksamhet
Förvärvsinkomster fördelade på kvinnor och män
Justerade inkomster för företagaren fördelade efter kvinnor och män

I detta Statistiska meddelande presenteras jordbrukarhushållens inkomster. Fördelning på inkomstkällorna näringsverksamhet, tjänst och kapital redovisas också. Statistiken publiceras årligen, vilket ger möjlighet att följa olika inkomstkomponenters utveckling över tiden.

Hushållsinkomster före och efter transfereringar

De olika variablerna för hushållsinkomster redovisas i tabell 1 och beräknas genom:

+Inkomst av tjänst

–Allmänna avdrag

+Överskott av näringsverksamhet

–Underskott av näringsverksamhet

+/–Nettoförändring av expansionsmedel

+Överskott av kapital

–Underskott av kapital 

= Hushållsinkomst före transfereringar

+Skattefria positiva transfereringar

–Negativa transfereringar

= Hushållsinkomst efter transfereringar

Den genomsnittliga inkomsten av tjänst för samtliga jordbrukarhushåll ökade med 10 100 kr (3 %) år 2016 till 382 700 kr, nettoinkomsten av näringsverksamhet minskade med 900 kr (1 %) till 63 800 kr, medan nettoinkomst av kapital minskade med 400 kr (2 %) till 22 900 kr.

Inom kategorin heltidsjordbruk, jordbruksföretag som kräver en arbetsinsats bestående av minst 1 600 standardtimmar per år, ökade den genomsnittliga inkomsten av tjänst med 12 400 kr (5 %) till 282 200 kr. Nettoinkomster av näringsverksamhet minskade med 900 kr (1 %) till 172 500 kr. Under år 2016 ökade nettoinkomsten av kapital med 1 100 kr (3 %) till 36 000 kr.

Inom driftsinriktningen småbruk, jordbruksföretag som har ett arbetsbehov som är lägre än 400 standardtimmar per år, ökade år 2016 den genomsnittliga inkomsten av tjänst med 10 000 kr (2 %) till 440 700 kr. Nettoinkomsterna av näringsverksamhet minskade med 4 800 kr (26 %) till 13 700 kr medan inkomster av kapital var i stort sett oförändrade med 17 200 kr.

Den genomsnittliga hushållsinkomsten före transfereringar för samtliga jordbrukarhushåll var 469 300 kr år 2016, vilket var 10 800 kr (2 %) högre än år 2015. Motsvarande inkomst för heltidsjordbruk var 492 500 kr, en ökning med 16 400 kr (3 %). Kategorin småbruk ökade sin genomsnittliga hushållsinkomst före transfereringar med 6 500 kr (1 %) till 471 000 kr.

De positiva skattefria transfereringarna minskade år 2016 med 200 kr (2 %) till 10 100 kr och de negativa transfereringarna ökade med 6 500 kr (6 %) i genomsnitt till 109 600 kr för samtliga jordbrukarhushåll. Hushållsinkomsten efter transfereringar ökade med 4 200 kr (1 %) till 369 800 kr.

Inom heltidsjordbruk var den genomsnittliga hushållsinkomsten efter transfereringar 386 700 kr, en ökning med 6 800 kr (2 %) jämfört med år 2015.

För driftsinriktningen småbruk var år 2016 genomsnittlig hushållsinkomst efter transfereringar 369 800 kr, en liten ökning med 600 kr jämfört med föregående år.

 

Figur A. Hushållsinkomster 2016 för samtliga jordbrukarhushåll¹⁾, heltidsjordbruk¹⁾ och småbruk¹⁾. Tusen kronor

1)    Hushåll som driver jordbruksföretaget i aktiebolagsform ingår inte.

Hushållsinkomst efter transfereringar för olika typer av jordbrukarhushåll

I tabell 5 visas data för hushållsinkomsten efter transfereringar för samtliga jordbrukarhushåll såväl som för heltidsjordbruk och småbruk under åren 2014-2016.

För samtliga jordbrukarhushåll har hushållsinkomsten utvecklats bäst vid blandat jordbruk med mestadels husdjur. Vid heltidsjordbruk har hushållsinkomsten driftsinriktningen andra husdjur utvecklats bäst.

Inom driftsinriktningen småbruk har hushållsinkomsten ökat mest vid växtodlingsföretag med arealer mellan 50,1–100,0 hektar.

I tabell 5 finns också uppgifter för riksområden, åldersgrupper och län.

Skillnader i hushållsinkomster mellan länen

Hushållsinkomsten för samtliga jordbrukarhushåll efter transfereringar var 2016 högst i Jönköpings län med 393 100 kr följt av Västmanlands respektive Hallands län med 387 200 kr respektive 386 100 kr. Det innebär att hushållsinkomsten efter transfereringar låg 6 % över riksgenomsnittet för Jönköpings län, motsvarande siffror var 5 % för Västmanlands län och 4 % för Hallands län. Jämtlands län hade den största ökningen 16 300 kr (5 %) av den genomsnittliga hushållsinkomsten efter transfereringar jämfört med 2015.

I kategorin heltidsjordbruk hade jordbrukarhushållen i Västmanlands län högst inkomst efter transfereringar med 444 400 kr som var 14 % över riksgenomsnittet. Även        Jönköpings och Värmlands län hade hushållsinkomster över 400 000 kr efter transfereringar. Bland heltidsjordbruk var det Värmlands län som hade den största ökningen med 71 800 kr (21 %) av den genomsnittliga hushållsinkomsten efter transfereringar.

För såväl samtliga jordbrukarhushåll som heltidsjordbruk var hushållsinkomsten efter transfereringar lägst i Gotlands län med 309 000 respektive 290 200 kr, 16 respektive 25 % under riksgenomsnittet.

I driftsinriktningen småbruk hade jordbrukarhushållen i Östergötlands län högst hushållsinkomst efter transfereringar, 403 800 kr och 9 % över riksgenomsnittet. Även i     Kronobergs län har driftsinriktningen småbruk i genomsnitt över 400 000 kr i hushållsinkomst efter transfereringar. I övriga län ligger hushållsinkomsten efter transfereringar relativt jämt mellan 340 000 till 396 000 kr.

Förvärvsinkomster

Begreppet sammanräknad förvärvsinkomst är summan av taxerad inkomst av tjänst och näringsverksamhet. I begreppet taxerad förvärvsinkomst har den sammanräknade förvärvsinkomsten minskats med allmänna avdrag.

I tabell 2 redovisas förvärvsinkomster. Vid en jämförelse mellan samtliga jordbrukarhushåll, heltidsjordbruk och småbruk, var de genomsnittliga totala taxerade förvärvsinkomsterna år 2016 högst för kategorin småbruk med 473 400 kr. Motsvarande siffror för samtliga jordbrukarhushåll samt heltidsjordbruk var 461 800 kr respektive 464 400 kr. De taxerade förvärvsinkomsterna har ökat för dessa tre kategorier jordbrukarhushåll.

För samtliga jordbruksföretag, heltidsjordbruk och småbruk utgör inkomst av tjänst en större andel av förvärvsinkomsterna. För kategorin heltidsjordbruk utgjorde inkomsterna av näringsverksamhet i genomsnitt 39 % av sammanräknade förvärvsinkomster år 2016.

Jordbrukarhushållens justerade inkomster av näringsverksamhet

Justeringar av taxerad inkomst av näringsverksamhet till justerad inkomst av näringsverksamhet

Syftet med att redovisa justerade inkomster av näringsverksamhet är att resultatreglerande poster och beskattat kapital kommer in i den taxerade inkomsten av näringsverksamhet. För att bättre belysa det totala ekonomiska utfallet i
näringsverksamheten det aktuella året används variabeln Justerad inkomst av näringsverksamhet. Mer information finns i avsnittet Fakta om Statistiken.

Variabeln ”Justerad inkomst av näringsverksamhet” beräknas genom

+ Taxerad inkomst av näringsverksamhet

+/– den del av årets överskott som kvittats mot äldre underskott

– underskott uppkomna under året

= Årets nettoinkomst

+/– expansionsmedel netto

+/– räntefördelning netto 

= Samlad inkomst av näringsverksamhet

+/– periodiseringsfond netto 

= Justerad inkomst av näringsverksamhet

En inte obetydlig del av jordbrukarnas inkomst av näringsverksamhet får enligt reglerna om räntefördelning föras över till beskattning enligt de regler som gäller kapitalinkomster och ingår alltså inte i den taxerade inkomsten av näringsverksamhet. Det innebär att den största skillnaden mellan den beräknade variabeln samlad inkomst av näringsverksamhet och den taxerade inkomsten av näringsverksamhet utgörs av posten räntefördelning, netto, även om justering även sker gentemot expansionsmedel, netto.

Ytterligare justeringar görs gentemot periodiseringsfond, netto (avsättning
minus återföring) och resulterar i variabeln justerad inkomst av näringsverksamhet.

I tabell 6 redovisas såväl samlad inkomst av näringsverksamhet som justerad inkomst av näringsverksamhet för samtliga jordbrukarhushåll samt heltidsjordbruk och småbruk.

Justerad inkomst av näringsverksamhet för olika typer jordbrukarhushåll

I figur B visas hur den justerade inkomsten av näringsverksamhet skiljer sig vid olika driftsinriktningar.

Figur B. Justerad inkomst av näringsverksamhet år 2016, uppdelat efter driftsinriktning. Tusen kronor

Anm. Hushåll som driver jordbruksföretaget i aktiebolagsform ingår inte.

För heltidsjordbruk var den justerade inkomsten av näringsverksamhet under 2016 störst hos företag med driftsinriktningen andra husdjur med 285 400 kr. Dessutom hade heltidsjordbruk med driftinriktningarna, mjölkkor, nötkreatur, blandat samt blandat jordbruk, mest husdjur en justerad inkomst av näringsverksamhet över 200 000 kr.

För samtliga jordbrukarhushåll låg den justerade inkomsten av näringsverksamhet högst hos företag med mjölkkor med 241 400 kr. För samtliga jordbrukarhushåll hade även driftsinriktningen nötkreatur, blandat en justerad inkomst av näringsverksamhet över 200 000 kr.

Störst skillnad mellan den justerade näringsinkomsten för heltidsjordbruk och samtliga jordbruk förekommer hos driftsinriktningen andra husdjur.

 

Figur C. Samlad inkomst av näringsverksamhet år 2000–2016 för samtliga jordbruk med uppdelning på storleksgrupp, åker. Tusen kronor

Vid justerad inkomst av näringsverksamhet har justering för samtliga skattetekniska åtgärder skett. Vid samlad inkomst av näringsverksamhet har justeringar för periodiseringsfonden utelämnats. Skillnaden mellan samlad respektive justerad inkomst av näringsverksamhet torde vara relativt liten.

För jordbrukarhushåll med stora arealer har de samlade inkomsterna av näringsverksamhet svängt mycket mellan åren. Just för dessa jordbrukarhushåll torde justeringar gentemot räntefördelning, expansionsmedel samt periodiseringsfond vara av större betydelse för resultatutjämning mellan olika år än för jordbrukarhushåll med mindre arealer.

Inverkan av underskott i näringsverksamhet

Ett underskott av näringsverksamhet får inte kvittas mot överskott i andra förvärvskällor, utan får tas upp som en avdragspost i näringsverksamheten följande år. Det aktuella årets underskott redovisas därför aldrig separat i deklarationerna.

Genom att beräkna skillnaden mellan jordbrukarhushållens ackumulerade underskott för inkomståret och föregående år har det varit möjligt att beräkna dels hur stort överskott som under året kvittats mot tidigare års underskott, dels hur stort underskott av näringsverksamhet som uppkommit under året. Resultaten av dessa beräkningar visas i tabell 7. I uppställningen visas också den genomsnittliga nettoinkomsten av näringsverksamhet när samtliga under året uppkomna överskott och underskott beaktats.

Det under året 2016 uppkomna underskottet var i genomsnitt 29 100 kr för samtliga jordbrukarhushåll. Eftersom de överskott som kvittats mot äldre underskott var betydligt lägre (13 100 kr) än de under år 2016 uppkomna underskotten, var hushållens genomsnittliga nettoinkomst av näringsverksamhet 16 000 kr lägre än den genomsnittliga taxerade inkomsten av näringsverksamhet.

I genomsnitt för samtliga hushåll var det totala överskottet 92 900 kr, vilket var 500 kr högre än året före. Det under året uppkomna genomsnittliga underskottet ökade med 1 400 kr till 29 100 kr. Sammantaget innebar detta att nettoinkomsten av näringsverksamhet minskade med 900 kr (1 %) till 63 800 kr. Den taxerade inkomsten av näringsverksamhet ökade med 2 100 kr (3 %) till 79 800 kr.

Räntefördelning, expansionsmedel och periodiseringsfond

I tabell 8 har samtliga inkomster som har sitt ursprung i näringsverksamhet samlats, med undantag för nettot av insättning på och uttag från skogskonto.

I genomsnitt för samtliga hushåll var räntefördelning, netto 14 700 kr år 2016, 1 100 [MS1] kr (13 %) högre än föregående år. Eftersom nettoinkomsten av näringsverksamhet var 63 800 kr är det alltså ungefär en fjärdedel av inkomsten av näringsverksamheten som beskattas som kapitalinkomst. Av tabell 8 framgår också att andelen är ännu högre bland de arealmässigt mindre företagen även om beloppen är mindre. Vid de areal-mässigt större företagen däremot, är beloppen för nettot av räntefördelning större medan andelen är lägre.

När det gäller heltidsjordbruk är andelen mindre än för samtliga jordbrukarhushåll.

Det genomsnittliga nettobeloppet för jordbrukarhushållens insättningar och uttag från expansionsmedelsfond som redovisas i tabell 9 är väsentligt lägre än beloppen för räntefördelning. Under år 2016 är de genomsnittliga sammanräknade nettobeloppen positiva, avsättningarna har alltså varit större än återföringarna. Detta gäller heltidsjordbruk, samtliga jordbrukarhushåll och småbruk.  Nettobeloppen för periodiseringsfonderna var under 2016 positiva för samtliga jordbrukarhushåll och heltidsjordbruk. För småbruk däremot var de negativa, det förekom högre genomsnittliga återföringar än avsättningar.

Den betydelse som möjligheterna till räntefördelning och avsättning till expansions- medels- och periodiseringsfonder har för jordbruket framgår egentligen inte av enbart en redovisning av nettobeloppen. I tabell 9 redovisas därför både positiv och negativ räntefördelning samt avsättning och återföring från expansionsmedelsfond och periodiseringsfond.

I tabell 9 visas t.ex. att nettoökningen av expansionsmedel på 600 kr har uppkommit genom att det i genomsnitt gjorts avsättningar på 3 800 kr och återföringar på 3 200 kr. Ännu större bruttobelopp redovisas för avsättning respektive uttag från periodiseringsfond. Det genomsnittliga nettobeloppet för samtliga hushåll på 400 kr har uppkommit genom att 11 500 kr har avsatts medan 11 100 kr har återförts till beskattning.

Förvärvsinkomster fördelade på kvinnor och män

I tablå B presenteras förvärvsinkomster fördelade på kvinnor och män i jordbrukarhushållen från och med år 1996. I denna tablå görs ingen skillnad på företagare och samtaxerad maka/make. Antalet brukare som ligger till grund för denna tablå presenteras i tabell 10. Redovisning av kvinnors och mäns inkomster uppdelade efter fler kategorier återfinns i tabell 11.

 

Tablå B. Taxerade förvärvsinkomster 1996–2016 efter näringsverksamhet och tjänst samt kvinnor och män. Kronor per person

Redovisningsgrupp	Näringsverksamhet			Tjänst			Sammanräknad förvärvsinkomst
	Kvinnor	Män		Kvinnor	Män		Kvinnor	Män
Hela riket
2016	22 000	69 100		228 400	215 600		250 300	284 600
2015	21 300	67 400		220 600	210 300		242 000	277 800
2014	21 100	67 600		214 200	204 200		235 300	271 800
2013	19 600	63 900		208 200	200 900		227 800	264 800
2012	19 300	64 300		201 400	194 200		220 700	258 500
2011	19 800	65 700		193 600	186 900		213 400	252 600
2010	18 700	62 800		188 600	183 700		207 400	246 400
2009	16 700	56 200		185 100	182 300		201 800	238 500
2008	17 600	58 700		177 700	175 900		195 300	234 500
2007	16 600	55 300		169 700	168 800		186 300	224 100
2006	15 900	51 300		162 700	161 500		178 500	212 800
2005	15 400	49 200		158 300	157 900		173 700	207 100
2004	15 700	49 800		150 500	143 600		166 200	193 400
2003	15 800	48 800		145 300	138 400		161 100	187 200
2002	15 900	47 800		136 700	133 000		152 600	180 800
2001	15 100	45 400		130 300	127 300		145 400	172 600
2000	14 300	41 500		124 200	123 000		138 500	164 400
1999	13 000	37 300		117 800	117 500		130 800	154 800
1998	13 500	36 000		110 100	112 100		123 600	148 100
1997	13 000	34 200		104 700	108 700		117 700	142 900
1996	12 300	31 400		100 100	105 700		112 300	137 100

Av tablå B, som redovisar uppgifter för åren 1996–2016, framgår att den genomsnittliga inkomsten av näringsverksamhet år 2016 ökade något för såväl kvinnor som män.

För männen ökade såväl inkomst av tjänst som sammanräknad förvärvsinkomst. Kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst ökade också och deras inkomst av tjänst ökade något mer än männens. Det framgår också att kvinnornas inkomst av näringsverksamhet visar en mindre ökning än motsvarande ökning för männen sedan 1996. Kvinnornas inkomst av tjänst har sedan 1996 mer än fördubblats och överstiger sedan 1999 männens inkomst av tjänst. Genom männens större ökning av inkomst av näringsverksamhet sedan 1996, var skillnaden i kronor i sammanräknad förvärvsinkomst mellan kvinnor och män större 2016 än 1996.

 

Figur D. Kvinnornas inkomst i relation till männens inkomst vid jordbrukarhushåll år 1996–2016 uppdelat på näringsverksamhet, tjänst och totalt Procent

Om man uttrycker kvinnornas andel av inkomst av näringsverksamhet som andel av männens så har denna andel minskat från 39 % år 1996 till 32 % år 2016. Motsvarande andel inkomst av tjänst har däremot ökat från 95 % till 106 % under samma period. Detta innebär att kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst som andel av männens har ökat från 82 % år 1996 till 88 % år 2016. Andelen var år 2016 högst för åldersklassen där brukaren är 50–64 år med 96 % och lägst för åldersklassen 30–39 år med 76 %.

Justerade inkomster för företagaren fördelade efter kvinnor och män

Det finns flera sätt att redovisa inkomsterna för de personer som ingår i jordbrukarhushållen. I tabellerna 13-14 redovisas inkomsten för företagaren. I tabellerna redovisas alltså inkomsten för en av de individer som finns i jordbrukarhushållet. Företagaren definieras som den person som har det juridiska och ekonomiska ansvaret för företaget. Inom jordbruksstatistiken finns det bara en sådan person, en företagare, per företag. Statistik om företagare finns i SM-serien JO 34.

Tabellerna är uppställda så att man kan göra jämförelser mellan ensamstående och samtaxerade företagare och mellan män och kvinnor. I tabell 15 redovisas inkomsten för den person som är samtaxerad med företagaren, alltså företagarens maka/make. I tabellerna har vi utgått från justerade inkomster av kapital och av näringsverksamhet.

I tabell 12 redovisas det antal företagare uppdelat på män och kvinnor och det antal samtaxerade personer som de justerade inkomsterna i detta avsnitt bygger på. Antalet ensamstående företagare som är kvinnor är t.ex. endast 22 personer i driftsinriktningen nötkreatur, blandat, medan det ingår 2 767 ensamstående kvinnor bland småbruk.

Justerade inkomster för företagaren

Tabell 13 visar att det finns stora skillnader i den justerade inkomsten av näringsverksamhet för kvinnor och män som är företagare. Den justerade inkomsten av näringsverksamhet är i genomsnitt 16 900 kr för ensamstående kvinnor och 66 400 kr för ensamstående män. I de fall företagaren är samtaxerad är den justerade inkomsten för kvinnor 21 000 kr medan den justerade inkomsten för företagare som är män är 83 300 kr.

I tabell 13 finns också uppdelningar av siffror för företagen på olika storleksgrupper åkermark, heltidsjordbruk, driftsinriktningar och åldersgrupper. Uppdelningarna visar att inkomstskillnaderna oftast består även efter det att olika fördelningar har gjorts. Vid driftsinriktningen trädgårdsväxter är den justerade inkomsten av näringsverksamhet högre för ensamstående kvinnliga företagare jämfört med ensamstående manliga företagare.

Kvinnor som är företagare har högre inkomst av tjänst än män som är företagare. Det gäller både ensamstående och samtaxerade företagare. Ensamstående kvinnor tjänar 242 200 kr medan ensamstående män tjänar 200 900 kr. Samtaxerade kvinnor tjänar 223 300 kr medan samtaxerade män tjänar 212 300 kr.

De justerade inkomsterna av kapital som redovisas i tabell 14 är förhållandevis låga och lägre för kvinnor jämfört med för män.

Sammantaget innebär det att den sammanlagda inkomsten av näringsverksamhet, inkomst av tjänst och kapital, inte skiljer så mycket mellan kvinnor och män. Ensam-    stående kvinnor som är företagare tjänar i genomsnitt 267 700 kr och ensamstående män tjänar 279 400 kr. För samtaxerade är skillnaderna något större. Kvinnor som är före-tagare tjänar 244 300 kr och män tjänar 301 000 kr.

Inkomsterna könsfördelade på ensamstående respektive samtaxerade företagare vid samtliga jordbrukarhushåll och heltidsjordbruk redovisas i Figur E.

Figur E. Inkomster för företagare i samtliga jordbrukarhushåll och heltidsjordbruk 2016. Tusen kronor per företagare

Justerade inkomster för samtaxerad maka/make

Den justerade inkomsten av näringsverksamhet är 19 300 kr för en kvinna som är samtaxerad med en företagare medan den justerade inkomsten av näringsverksamhet är 25 100 kr för en man som är samtaxerad med en företagare. Det innebär att inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor är mindre för den person som är samtaxerad med företagaren än den är för företagaren själv. De taxerade inkomsterna från tjänst är högre för män än för kvinnor. En man som är samtaxerad med en företagare tjänar 269 900 kr, medan en kvinna som är samtaxerad med företagare tjänar 226 200 kr.

Sammantaget innebär det att den sammanlagda inkomsten av näringsverksamhet, tjänst och kapital är högre för män än för kvinnor. Den sammanlagda inkomsten är 246 500 kr för kvinnor och 296 900 kr för män.