Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Jordbrukarhushållens inkomster 2018

JO 42 SM 2001

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Jordbrukarhushållens justerade inkomster av näringsverksamhet
Förvärvsinkomster fördelade på kvinnor och män
Justerade inkomster för företagaren fördelade efter kvinnor och män

I detta Statistiska meddelande presenterar vi jordbrukarhushållens inkomster. Vi redovisar också fördelning på inkomstkällorna tjänst, kapital och näringsverksamhet. Statistiken publiceras årligen.

Uppgifterna till statistiken bygger på en sambearbetning mellan Lantbruksregistret (LBR) och den totalräknade inkomststatistikens (IoT) uppgifter, där merparten hämtas från Skatteverkets deklarationsuppgifter.

Från LBR hämtas uppgifter om vilka som var brukare vid lantbruksföretagen samt de uppgifter som behövs för att fördela brukarna på olika redovisningsgrupper.

Redovisningen i detta Statistiska meddelande omfattar brukaren och i princip samtliga personer i dennes hushåll. Hushåll som driver jordbruksföretaget i aktiebolagsform ingår inte.

Hushållsinkomster före och efter transfereringar

Nedan redovisar vi hur hushållsinkomster före och efter transfereringar beräknas.

+ Inkomst av tjänst

- Allmänna avdrag

+ Överskott av näringsverksamhet

- Underskott av näringsverksamhet

+/- Nettoförändring av expansionsmedel

+ Överskott av kapital

- Underskott av kapital = Hushållsinkomst före transfereringar

+ Skattefria positiva transfereringar ( ex barnbidrag )

- Negativa transfereringar (ex skatter)

= Hushållsinkomst efter transfereringar

I avsnittet ”Fakta om statistiken” hittar du mer information om samtliga variablerna.

I tabell 1 redovisar vi resultatet för variablerna för inkomståren 2016, 2017 och 2018.

För samtliga jordbrukarhushåll förändrades de genomsnittliga inkomsterna mellan inkomståren 2017 och 2018 enligt följande:

·         Inkomst av tjänst minskat med allmänna avdrag ökade med 7 900 kr (+ 2 %)  till 398 300 kr.

·         Nettoinkomsten av näringsverksamhet minskade med 7 900 kr (- 10 %) till 71 400 kr.

·         Nettoinkomsten av kapital ökade med 300 kr (+ 1 %) till 27 600 kr och nettoförändringen expansionsfond minskade med 600 kr (- 20 %) till 2 400 kr.

·         Hushållsinkomsten före transfereringar minskade med 300 kr till 499 800 kr.

·         De positiva transfereringarna ökade med 900 kr (+ 9 %) till 10 800 kr och de negativa transfereringarna minskade med 3 200 kr (- 3 %) till 111 300 kr.

·         Hushållsinkomsten efter transfereringar ökade med 3 800 kr (+ 1 %) till 399 300 kr.

För heltidsjordbruk, jordbruksföretag som kräver en arbetsinsats av minst 1 600 standardtimmar per år, förändrades de genomsnittliga inkomsterna mellan inkomståren 2018 och 2017 enligt följande.

·         Inkomst av tjänst minskat med allmänna avdrag ökade med 9 700 kr (+ 3 %) till 296 500 kr.

·         Nettoinkomsten av näringsverksamhet minskade med 24 400 kr (- 12 %) till 182 000 kr.

·         Nettoinkomsten av kapital minskade med 3 000 kr (- 7 %) till 42 400 kr och nettoförändringen expansionsfond minskade med 2 300 kr (- 12 %) till 7 100kr.

·         Hushållsinkomsten före transfereringar minskade med 20 000 kr (- 4 %) till 527 900 kr.

·         De positiva transfereringarna ökade med 1 200 kr (+ 10 %) till 13 600 kr och de negativa transfereringarna minskade med 3 000 kr (-2 %) till 124 400 kr.

·         Hushållsinkomsten efter transfereringar minskade med 15 800 kr (- 4 %) till 417 100 kr.

För Småbruk, jordbruksföretag där arbetsbehovet är lägre än 400 standardtimmar per år, förändrades de genomsnittliga inkomsterna mellan inkomståren 2018 och 2017 enligt följande:

·         Inkomst av tjänst minskat med allmänna avdrag  ökade med 8 400 kr (+ 2 %)  till 456 100  kr.

·         Nettoinkomsten av näringsverksamhet minskade med 1 400 kr (- 6 %) till 21 200 kr.

·         Nettoinkomsten av kapital ökade med 700 kr (+ 4 %) till 20 300 kr och nettoförändringen expansionsfond ökade 200 kr (+ 27 %) till 900 kr.

·         .Hushållsinkomsten före transfereringar ökade med 7 900 kr (+ 2 %) till 498 500 kr.

·         De positiva transfereringarna ökade med 700 kr (+ 8 %) till 9 500 kr och de negativa transfereringarna minskade med 3 400 kr (- 3 %) till 109 300 kr.

·         Hushållsinkomsten efter transfereringar ökade med 12 000 kr (+ 3 %) till 398 700 kr.

 

Figur A. Hushållsinkomster 2018 för samtliga jordbrukarhushåll, heltidsjordbruk och småbruk. Tusen kronor

Anm. Hushåll som driver jordbruksföretaget i aktiebolagsform ingår inte.

 

 

Hushållsinkomster efter transfereringar för olika jordbrukarhushåll

I tabell 5 visas data för den genomsnittliga hushållsinkomsten efter transfereringar för samtliga jordbrukarhushåll såväl som för heltidsjordbruk och småbruk under åren 2016 -2018.

I tabell 5 finns också uppgifter för riksområden, åldersgrupper och län.

 

Skillnader i hushållsinkomster efter transfereringar mellan länen

Den genomsnittliga hushållsinkomsten efter transfereringar för samtliga jordbrukarhushåll var 2018 högst i Jönköpings län, 432 300 kr, följt av Västmanlands län, Östergötlands län och Kalmar län med 414 800 kr, 411 400 kr och 410 900 kr. Det innebär att de genomsnittliga hushållsinkomsterna efter transfereringar låg på 8,3 % över riksgenomsnittet om 399 300 kr för Jönköpings län, motsvarande siffror var 3,9 % för Västmanlands län, 3 % för Östergötlands län och 2,9 % för Kalmar län.

I kategorin heltidsjordbruk hade jordbrukarhushållen i Västra Götalands län högst genomsnittlig hushållsinkomst efter transfereringar med 452 600 kr som var 8,5 % över riksgenomsnittet om 432 900 kr för heltidsjordbruk. Även Jönköpings län hade hushållsinkomster efter transfereringar på över 440 000 kr.

För samtliga jordbrukarhushåll och heltidsjordbruk var den genomsnittliga hushållsinkomsten efter transfereringar lägst i Gotlands län med 343 100 kr respekive 339 500  kr, 14,1 % respektive 18,6 % under riksgenomsnittet.

I driftsinriktningen småbruk hade jordbrukarhushållen i Jönköpings län högst hushållsinkomster efter transfereringar, 422 300 kr och 6 % över riksgenomsnittet för småbruk.om 369 800 kr. Även Kronobergs-, Kalmar-, Östergötlands- och Blekinge län hade över 410 000 kr i genomsnittlig hushållsinkomster efter transfereringar. I övriga län ligger hushållsinkomster efter transfereringar mellan 354 400 till 407 100 kr.

 

Förvärvsinkomster

Begreppet sammanräknad förvärvsinkomst är summan av taxerad inkomst av tjänst och näringsverksamhet. I begreppet taxerad förvärvsinkomst har den sammanräknade förvärvsinkomsten minskats med allmänna avdrag.

I tabell 2 hittar du en sammanställning över förvärvsinkomsterna.

Vid en jämförelse mellan samtliga jordbrukarhushåll, heltidsjordbruk och småbruk, var de genomsnittliga totala taxerade förvärvsinkomsterna år 2018 högst för småbruk med 490 000 kr. Motsvarande siffror för samtliga jordbrukarhushåll och heltidsjordbruk var 481 900 kr respektive 489 500 kr.

Inkomst av tjänst är en stor del av förvärvsinkomster för samtliga jordbruksföretag, heltidsjordbruk och småbruk. För heltidsjordbruk var taxerad näringsinkomst 2018 i genomsnitt 39 % av förvärvsinkomsten.

Jordbrukarhushållens justerade inkomster av näringsverksamhet

För att bättre belysa det ekonomiska utfallet i näringsverksamheten justerar vi inkomst av näringsverksamhet med resultatreglerande poster. Detta gör vi genom räkna fram variabeln justerad inkomst av näringsverksamhet. Mer information om nedanstående variabler hittar du under ”Fakta om Statistiken”.

Nedan redovisar vi hur Justerad inkomst av näringsverksamhet beräknas.

+ Taxerad inkomst av näringsverksamhet

+/– den del av årets överskott som kvittats mot äldre underskott

– underskott uppkomna under året

= Årets nettoinkomst

+/– expansionsmedel netto

+/– räntefördelning netto 

= Samlad inkomst av näringsverksamhet

+/– periodiseringsfond netto 

= Justerad inkomst av näringsverksamhet

En inte obetydlig del av jordbrukarnas inkomst av näringsverksamhet får enligt reglerna om räntefördelning föras över till beskattning enligt de regler som gäller kapitalinkomster och ingår alltså inte i den taxerade inkomsten av näringsverksamhet. Det innebär att den största skillnaden mellan den beräknade variabeln samlad inkomst av näringsverksamhet och den taxerade inkomsten av näringsverksamhet utgörs av posten räntefördelning, netto, även om justering även sker gentemot expansionsmedel, netto.

Ytterligare justeringar görs gentemot periodiseringsfond, netto (avsättning
minus återföring) och resulterar i variabeln justerad inkomst av näringsverksamhet.

I tabell 6 redovisas samlad och justerad inkomst av näringsverksamhet för samtliga jordbrukarhushåll, heltidsjordbruk och småbruk

Justerad inkomst av näringsverksamhet för jordbrukarhushåll med olika driftsinriktningar

I figur B visas hur den justerade inkomsten av näringsverksamhet skiljer sig vid olika driftsinriktningar.

 

Figur B. Justerad inkomst av näringsverksamhet år 2018, uppdelat efter driftsinriktning. Tusen kronor

Anm. Hushåll som driver jordbruksföretaget i aktiebolagsform ingår inte.

 

För heltidsjordbruk var den genomsnittliga justerade inkomsten av näringsverksamhet under 2018 störst hos företag med driftsinriktningen mjölkkor med 300 900 kr.

För samtliga jordbrukarhushåll låg den genomsnittliga justerade inkomsten av näringsverksamhet högst hos företag med mjölkkor med 299 400 kr.

Skillnaden mellan den genomsnittliga justerade näringsinkomsten för heltidsjordbruk och samtliga jordbruk var störst för driftsinriktningen andra lantbruksdjur.

 

Figur C. Samlad inkomst av näringsverksamhet år 2000–2018 för samtliga jordbruk med uppdelning på storleksgrupp åker. Tusen kronor

Vid justerad inkomst av näringsverksamhet har justering för samtliga skattetekniska åtgärder skett. Vid samlad inkomst av näringsverksamhet har justeringar för periodiseringsfonden utelämnats. Skillnaden mellan samlad respektive justerad inkomst av näringsverksamhet bör vara relativt liten.

För jordbrukarhushåll med stora arealer har de samlade inkomsterna av näringsverksamhet svängt mycket mellan åren 2000-2018. Just för dessa jordbrukarhushåll bör justeringar gentemot räntefördelning, expansionsmedel samt periodiseringsfond vara av större betydelse för resultatutjämning mellan olika år än för jordbrukarhushåll med mindre arealer.

 

Inverkan av underskott i näringsverksamhet

Ett underskott av näringsverksamhet får inte kvittas mot överskott i andra förvärvskällor, utan får tas upp som en avdragspost i näringsverksamheten följande år. Det aktuella årets underskott redovisas därför aldrig separat i deklarationerna.

Genom att beräkna skillnaden mellan jordbrukarhushållens ackumulerade underskott för inkomståret och föregående år har det varit möjligt att beräkna dels hur stort överskott som under året kvittats mot tidigare års underskott, dels hur stort underskott av näringsverksamhet som uppkommit under året. Resultaten av dessa beräkningar visas i tabell 7. I tabellen visas också den genomsnittliga nettoinkomsten av näringsverksamhet när samtliga under året uppkomna överskott och underskott beaktats.

Det under året 2018 uppkomna underskottet var i genomsnitt 26 200 kr för samtliga jordbrukarhushåll. Eftersom de överskott som kvittats mot äldre underskott var lägre (14 000 kr) än de under år 2018 uppkomna underskotten, var hushållens genomsnittliga nettoinkomst av näringsverksamhet 12 200 kr lägre än den genomsnittliga taxerade inkomsten av näringsverksamhet.

Det totala genomsnittliga överskottet var för samtliga hushåll i genomsnitt 97 500 kr, vilket är 3 700 kr lägre än året före. Det under året uppkomna genomsnittliga underskottet ökade med 4 200 kr till 26 200 kr. Sammantaget innebar detta att den genomsnittliga nettoinkomsten av näringsverksamhet minskade med 7 900 kr (- 10 %) till 71 400 kr. Den genomsnittliga taxerade inkomsten av näringsverksamhet minskade med 800 kr (- 1 %) till 83 500 kr.

Räntefördelning, expansionsmedel och periodiseringsfond

I tabell 8 hittar du samtliga inkomster som har sitt ursprung i näringsverksamhet, med undantag för nettot av insättning på och uttag från skogskonto.

Räntefördelning, netto var för samtliga hushåll i genomsnitt 16 300 kr år 2018, 300 kr (-  2 %) mindre än föregående år.

Av den genomsnittliga justerade inkomsten som var 91 100 kr är det 18 % som avser nettoförändringen av räntefördelning dvs. som beskattas som kapitalinkomst. Av tabell 8 framgår också att andelen är ännu högre bland småbruk där andelen är 30 %. För heltidsjordbruk är andelen 14 %.

Det genomsnittliga nettobeloppet för jordbrukarhushållens insättningar och uttag från expansionsmedelsfond som redovisas i tabell 9 är väsentligt lägre än nettobeloppet för räntefördelning. Under år 2018 är de genomsnittliga sammanräknade nettobeloppen positiva; avsättningarna har alltså varit större än återföringarna. Detta gäller samtliga jordbrukarhushåll, heltidsjordbruk och småbruk. Nettobeloppen för periodiseringsfonderna var under 2018 positiva för samtliga jordbrukarhushåll, heltidsjordbruk och småbruk.

Den betydelse som möjligheterna till räntefördelning och avsättning till expansions- medels- och periodiseringsfonder har för jordbruket framgår egentligen inte av enbart en redovisning av nettobeloppen. I tabell 9 redovisas därför både positiv och negativ räntefördelning samt avsättning och återföring från expansionsmedelsfond och periodiseringsfond.

I tabell 9 visas t.ex. att nettoökningen av periodiseringsfond på 1 000 kr har uppkommit genom att 12 800 kr har avsatts medan 11 800 kr har återförts till beskattning.

Förvärvsinkomster fördelade på kvinnor och män

I tablå B presenteras förvärvsinkomster fördelade på kvinnor och män i jordbrukarhushållen från och med år 1998. I denna tablå görs ingen skillnad på företagare och företagarens make/maka eller sambo.

Antalet brukare som ligger till grund för denna tablå presenteras i tabell 10. Redovisning av kvinnors och mäns inkomster uppdelade efter fler kategorier hittar du i tabell 11.

Tablå B. Förvärvsinkomster 1998-2018 efter taxerad inkomst av näringsinkomst och tjänst uppdelat på kvinnor och män. Kronor per person

Redovisningsgrupp

Näringsverksamhet

Tjänst

Sammanräknad förvärvsinkomst

 

Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Hela riket

2018

23 600

73 500

242 300

228 400

265 900

301 900

2017

23 800

73 800

235 700

222 300

259 500

296 000

2016

22 000

69 100

228 400

215 600

250 300

284 600

2015

21 300

67 400

220 600

210 300

242 000

277 800

2014

21 100

67 600

214 200

204 200

235 300

271 800

2013

19 600

63 900

208 200

200 900

227 800

264 800

2012

19 300

64 300

201 400

194 200

220 700

258 500

2011

19 800

65 700

193 600

186 900

213 400

252 600

2010

18 700

62 800

188 600

183 700

207 400

246 400

2007

16 600

55 300

169 700

168 800

186 300

224 100

2005

15 400

49 200

158 300

157 900

173 700

207 100

2003

15 800

48 800

145 300

138 400

161 100

187 200

2000

14 300

41 500

124 200

123 000

138 500

164 400

1998

13 500

36 000

110 100

112 100

123 600

148 100


 

 

I tablå B redovisas  förvärvsinkomster för åren 1998-2018. Den genomsnittliga inkomsten av näringsverksamhet 2018 minskade något medan inkomst av tjänst ökade för både kvinnor och män.

Sedan 1998  har såväl inkomst av tjänst som inkomst av näringsverksamhet ökat för både kvinnor och män. Det framgår också att kvinnornas inkomst av näringsverksamhet visar en mindre ökning än motsvarande ökning för männen sedan 1998. Kvinnors inkomst av tjänst har sedan 1998 mer än fördubblats och överstiger sedan 1999 männens inkomst av tjänst. Genom männens större ökning av inkomst av näringsverksamhet sedan 1998 var skillnaden i kronor i sammanräknad förvärvsinkomst mellan kvinnor och män större 2018 än 1998.

 

Figur D. Kvinnors inkomst i relation till männens inkomst vid jordbrukarhushåll år 1998-2018 uppdelat på taxerad inkomst av näringsverksamhet, tjänst och totalt. Procent

 

Om man uttrycker kvinnornas andel av inkomst av näringsverksamhet som andel av männens så har denna andel minskat från 38 % år 1998 till 32 % år 2018. Motsvarande andel inkomst av tjänst har däremot ökat från 98 % till 106 % under samma period. Detta innebär att kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst som andel av männens har ökat från 83 % år 1998 till 88 % år 2018. Andelen var år 2018 högst för åldersklassen där företagaren är 50–64 år med 96 % och lägst för åldersklasserna -29 år och 30–39 år med 76 %.

Justerade inkomster för företagaren fördelade efter kvinnor och män

Det finns flera sätt att redovisa inkomsterna för de personer som ingår i jordbrukarhushållen. I tabellerna 13-14 redovisas inkomsten för företagaren och i tabell 15 för företagarens maka/make/sambo. Företagaren definieras som den person som har det juridiska och ekonomiska ansvaret för företaget. Inom jordbruksstatistiken finns det bara en sådan person, en företagare, per företag. Statistik om företagare finns i SM-serien JO 34.

Tabellerna är uppställda så att man kan göra jämförelser mellan ensamstående och samtaxerade (gift/sambo) företagare och mellan män och kvinnor. I tabell 15 redovisas inkomsten för den person som är samtaxerad med företagaren. I tabellerna har vi utgått från justerade inkomster av kapital och av näringsverksamhet.

I tabell 12 redovisas det antal företagare uppdelat på män och kvinnor och det antal samtaxerade personer som de justerade inkomsterna i detta avsnitt bygger på. Antalet ensamstående företagare som är kvinnor är t.ex. endast 24 personer i driftsinriktningen nötkreatur, blandat, medan det ingår 3 116 ensamstående kvinnor bland småbruk.

Tabell 13 visar att det finns stora skillnader i den genomsnittliga justerade inkomsten av näringsverksamhet för kvinnor och män som är företagare. Den genomsnittliga justerade inkomsten av näringsverksamhet är i genomsnitt 21 300 kr för ensamstående kvinnor och 78 300 kr för ensamstående män. I de fall företagaren är samtaxerad (gift/sambo)är den genomsnittliga justerade inkomsten för kvinnor 26 300 kr medan den genomsnittliga justerade inkomsten för företagare som är män är 95 500 kr.

I tabell 13 finns också uppdelningar av justerad inkomst av näringsverksamhet samt texerad inkomst av tjänst för företagare på olika storleksgrupper åkermark, heltidsjordbruk, driftsinriktningar och åldersgrupper. Uppdelningarna visar att inkomstskillnaderna oftast består även efter det att olika fördelningar har gjorts.

Kvinnliga företagare har högre genomsnittlig inkomst av tjänst än män som är företagare. Det gäller både ensamstående och samtaxerade (gift/sambo) företagare. Ensamstående kvinnor tjänar i genomsnitt 260 700 kr medan ensamstående män i genomsnitt tjänar 213 400 kr. Samtaxerade kvinnor tjänar i genomsnitt 236 500 kr medan samtaxerade män i genomsnitt tjänar 224 100 kr.

De genomsnittliga justerade inkomsterna av kapital som redovisas i tabell 14 är förhållandevis låga och lägre för kvinnor jämfört med för män.

Detta innebär att den sammanlagda inkomsten av näringsverksamhet, inkomst av tjänst och kapital inte skiljer så mycket mellan kvinnor och män. Ensamstående kvinnor som är företagare tjänar i genomsnitt 292 100 kr och ensamstående män tjänar 308 100 kr. För samtaxerade (gifta/sambos) är skillnaderna större. Kvinnor som är företagare tjänar i genomsnitt 264 400 kr och män tjänar i genomsnitt 326 000 kr.

Inkomsterna könsfördelade på ensamstående respektive samtaxerade företagare vid samtliga jordbrukarhushåll och heltidsjordbruk redovisas i figur E.

Figur E. Inkomster för företagare i samtliga jordbrukarhushåll och heltidsjordbruk. Tusen kronor.

 

 

Justerade inkomster för företagarens maka/make/sambo  

Den justerade inkomsten av näringsverksamhet är i genomsnitt 23 000 kr för en kvinna som är samtaxerad med en företagare medan den justerade inkomsten av näringsverksamhet i genomsnitt är 33 000 kr för en man som är samtaxerad med en företagare. Det innebär att inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor är mindre för den person som är samtaxerad med företagaren än den är för företagaren själv. De taxerade inkomsterna från tjänst är högre för män än för kvinnor. Män som är samtaxerade med en företagare tjänar i genomsnitt 287 800 kr, medan kvinnor som är samtaxerade med företagare i genomsnitt tjänar 239 400 kr.

Den sammanlagda inkomsten av näringsverksamhet, tjänst och kapital är högre för män än för kvinnor. Den sammanlagda genomsnittliga inkomsten är 264 500 kr för kvinnor och 324 900 kr för män.