Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Jordbrukarhushållens inkomster 2018

JO 42 SM 2001

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Fakta om statistiken

Tabellförklaringar
Detta omfattar statistiken
Så görs statistiken
Statistikens tillförlitlighet
Bra att veta
Annan statistik
      

Tabellförklaringar

Nedan följer förklaringar till tabellerna i detta Statistiska meddelande:

Tabell 1 - 5 Jordbrukarhushållens inkomster före och efter transfereringar

Tabell 1 - En sammanställning av olika inkomstkomponenter redovisas. Posterna summeras till hushållsinkomster efter transfereringar.

Inkomsterna särredovisas på heltidsjordbruk och småbruk. Olika delar/komponenter i denna tabell särredovisas i följande tabeller.

Tabell 2 - Taxerade inkomster av näringsverksamhet och inkomst av tjänst som jordbrukarhushållen redovisar i deklarationen till Skatteverket.

Tabell 3 - Här redovisas alla leden med ingående komponenter som leder fram till Hushållsinkomster före transfereringar.

Tabell 4 - Från variabeln hushållsinkomst före transfereringar till variabeln hushållsinkomst efter transfereringar med olika transfereringar däremellan.

Tabell 5 - Länsvis redovisning av hushållsinkomst efter transfereringar. Särredovisning av heltidsjordbruk och småbruk.

Tabell 6 - 9 Jordbrukarhushållens justerade näringsinkomster

Tabell 6 - Syftet med denna tabell är att så långt det är möjligt redovisa inkomst av näringsverksamhet för aktuellt år med de beräknade variablerna justerad inkomst av näringsverksamhet och samlad inkomst av näringsverksamhet.

Tabell 7 - Hantering av underskott och överskott i näringsverksamhet visas.

Tabell 8 - Redovisning av de olika leden från variabeln nettoinkomst av näringsverksamhet till variabeln justerad inkomst av näringsverksamhet.

Tabell 9 - Bruttobeloppen inom de skattetekniska justeringarna räntefördelning, expansionsmedel och periodiseringsfond visas.

 

Tabell 10 - 15 Förvärvsinkomster på individnivå

Tabell 10 - Redovisning av antalsuppgifter på individnivå och hushållsnivå, även länsvis. Tabellen är könsuppdelad.

Tabell 11 - Redovisning av inkomst för individer, dock ej särredovisat för företagare respektive maka/make/sambo. Tabellen är könsuppdelad.

Tabell 12 - Redovisning av antalsuppgifter på individnivå och hushållsnivå, även länsvis. Tabellen är könsuppdelad och uppdelad på företagare respektive maka/make till   företagaren.

Tabell 13 - Redovisning av justerad inkomst av näringsverksamhet och taxerad inkomst av tjänst för ensamstående och samtaxerade (gift/sambo) företagare. Tabellen är könsuppdelad.

Tabell 14 - Redovisning av justerad inkomst av kapital och totalt för samtliga inkomstslag för ensamstående och samtaxerade (gift/sambo) företagare. Tabellen är könsuppdelad.

Tabell 15 - Redovisning av inkomster för maka/make/sambo till företagaren. Tabellen är könsuppdelad.

Resultatens jämförbarhet med tidigare år

Jämförbarheten bakåt i tiden försvåras av ett antal förändringar som har skett. Om detta kan du läsa om i kvalitetsdeklarationen.  

Detta omfattar statistiken

Uppgifterna i detta Statistiska meddelande - Jordbrukarhushållens inkomster 2018 - bygger på en sambearbetning mellan Lantbruksregistret (LBR) och den totalräknade inkomststatistiken (IoT). Från LBR hämtas uppgifter om vilka som var brukare vid lantbruksföretagen samt de uppgifter som behövs för att fördela brukarna på olika redovisningsgrupper.

Från IoT, som innehåller uppgifter om hela Sveriges befolkning, hämtas uppgifter om inkomster, avdrag, skatter och sociala ersättningar. Redovisningen i detta Statistiska meddelande omfattar brukaren och i princip samtliga personer i dennes hushåll (se nedan). Hushåll som driver jordbruksföretaget i aktiebolagsform ingår inte.

Definitioner och förklaringar

Hushåll och hushållsmedlemmar

I hushållen ingår från och med 2014:

·         Företagaren/brukaren dvs den person som har det juridiska och ekonomiska ansvaret för företaget. Inom jordbruksstatistiken finns det bara en sådan person, en företagare, per företag.

·         Person gift eller sambo med företagaren.

·         Barn under 30 år som är folkbokförda på samma bostad som föräldrarna.

I redovisningar avseende inkomståren till och med 1998 ingick endast brukaren och dennes maka/make. Från och med inkomståret 1999 redovisas uppgifterna per hushåll med i princip samma definition av hushållet som i registret över totalbefolkningen (RTB).

Från och med referensår 2014 kan hushåll skapas med hjälp av Hushållsregistret. Hushållsregistret bygger på alla personer som finns i RTB och har skapats utifrån lägenhetsregistret där personer folkbokförts på lägenhet. Detta gör att man exakt vet vilka som är folkbokförda på samma bostad. En stor fördel är att man numera kan koppla ihop samboende utan barn via lägenheten. För de personer som saknar uppgift om lägenhet i RTB har imputering skett enligt den tidigare metoden, se nedan.

I RTB-hushållet ingår personer som är gifta med varandra (även registrerat partnerskap), barn (oavsett ålder) som bor på samma fastighet som föräldrarna, samt sammanboende som har gemensamt barn. RTB-hushållet kan bestå av maximalt två generationer. För sammanboende par utan gemensamma barn finns inget underlag för att skapa korrekta hushåll, vilket leder till att andelen ensamstående hushåll överskattas.

För jordbrukarhushållen överskattas även antalet vuxna barn som förs till samma hushåll som föräldrarna, eftersom det ofta finns mer än en bostad på jordbruksfastigheterna. Vid bearbetningen för jordbrukarhushållens inkomster har därför en schablon införts som innebär att barn i jordbrukarfamiljer anses ha eget hushåll från och med det år de fyllt 30 år. Detta är naturligtvis inte alltid fallet lika väl som en del barn under 30 år har eget hushåll på samma fastighet som föräldrarna. Denna schablonbehandling bedöms ändå komma närmare de faktiska förhållandena än att enbart gå på uppgiften i RTB.

Samtliga, heltidsjordbruk och småbruk

Definitionerna heltidsjordbruk och småbruk bygger på den svenska typologin för jordbruksföretag. Det innebär att företagen klassificeras efter storlek och typ av verksamhet (driftsinriktning).

Storleksordningen bygger på att ett standardiserat arbetsbehov räknas fram för de grödor och djur som finns i företaget. Arbetsbehovet per djur eller per hektar är normerat och baseras på uppskattade genomsnittliga arbetsbehov för respektive djurslag och grödor.

Normtalen speglar alltså arbetsbehov under genomsnittliga förhållanden. Samma normtal för en gröda eller ett djur används i hela landet. I normtalen ingår tillägg för gemensamma arbetsmoment som underhåll av maskiner och för bokföring. Viss ställtid mellan olika arbetsmoment ingår däremot inte i normtalen.

Heltidsjordbruk är företag där det standardiserade arbetsbehovet är minst 1 600 timmar per år. Det behöver inte vara en person som arbetar heltid på jordbruksföretaget. Det kan lika gärna vara flera personer som arbetar deltid, så länge som det standardiserade arbetsbehovet är minst 1 600 timmar.

Småbruk är företag där det standardiserade arbetsbehovet är lägre än 400 timmar per år.

Samtliga är alla företag som finns lantbruksregistret.

Företagare och samtaxerad

Företagaren/brukaren är den person som har det juridiska och ekonomiska ansvaret för företaget. Inom jordbruksstatistiken finns det bara en sådan person, en företagare, per företag.

Samtaxerad företagare är företagare som är gift eller sambo

Samtaxerad är den person som är gift eller sambo med företagaren

Inkomster och transfereringar m.m.

Taxerad inkomst av tjänst är lön, förmåner (inkl pensioner) och andra skattepliktiga ersättningar med avdrag för exempelvis resor m.m.

Taxerad inkomst av näringsverksamhet är inkomst av yrkesmässig bedriven förvärvsinkomst dvs. inte enbart jordbruk utan också annan rörelseverksamhet och fastighetsförvaltning om inkomsten inte räknas in under inkomstslagen tjänst och kapital. Innehav av näringsfastighet, dvs. fastighet som inte utgör privatbostad, hänförs till näringsverksamhet.

Summa förvärvsinkomst är summan av taxerad inkomst av tjänst och taxerad inkomst av näringsverksamhet.

Allmänna avdrag omfattar avdrag för tjänst samt periodiskt understöd enligt dom eller avtal samt under vissa förutsättningar underskott av nystartad aktiv näringsverksamhet.

Taxerad förvärvsinkomst/fastställd förvärvsinkomst utgörs av summa förvärvsinkomst minskad med allmänna avdrag.

Allmän pensionsavgift är en form av socialavgift och används för att finansiera den allmänna pensionen. Avgiften betalas av alla som är obegränsat skattskyldiga och som omfattas av svensk socialförsäkring. Avgiften beräknas på förvärvsinkomster och var 7 % inkomståret 2018. Den som var född 1938 eller tidigare eller hade en taxerad förvärvsinkomst under 20 008 kr betalade inte allmän pensionsavgift. På inkomster över 539 076 kr betalade man inte heller allmän pensionsavgift. Från och med inkomståret 2006 medges skattereduktion för allmän pensionsavgift med hela avgiften.

Beskattningsbar förvärvsinkomst utgörs av den taxerade förvärvsinkomsten minskad med de allmänna egenavgifterna och grundavdraget.

Nettoinkomst av näringsverksamhet är taxerad inkomst av näringsverksamhet ökat med tidigare års underskott och minskat med årets underskott.

Underskott i näringsverksamhet får inte kvittas mot inkomstslagen tjänst eller kapital. Däremot får underskott dras av nästa år i samma näringsverksamhet. Om näringsverksamheten efter avdrag av tidigare års underskott åter visar underskott, får detta tas med till nästa år och så vidare. Någon tidsbegränsning för underskottsavdrag finns inte. Underskottet kan tas med så länge näringsverksamheten finns kvar.

Det underskott av näringsverksamhet som redovisas i deklarationen ett visst år har därför ofta helt eller delvis uppkommit under tidigare år och kan därför benämnas Ackumulerat underskott av näringsverksamhet.

För att bättre belysa inkomsten av näringsverksamhet för t.ex. år 2018 har (för de aktuella personerna år 2018) har det ackumulerade underskottet för 2018 jämförts med motsvarande belopp för 2017.

·         En ökning av ackumulerat underskott visar på ett underskott av näringsverksamhet för år 2018.

·         En minskning av ackumulerat underskott svarar mot ett överskott 2018 som kvittats mot underskott från tidigare år.

Redovisat överskott i näringsverksamhet för inkomståret 2018 och överskott 2018 som kvittats mot underskott tidigare år bildar tillsammans överskottet före kvittning, Totalt överskott.

 

 

Samlad inkomst av näringsverksamhet räknas fram genom att till nettoinkomst av näringsverksamhet addera nettot av räntefördelning samt nettot av avsättningar och uttag från expansionsfonder.

Eftersom en betydande del av jordbrukarnas inkomst av näringsverksamhet ett visst år dels kan beskattas som inkomst av kapital genom reglerna om räntefördelning, dels genom avsättning till periodiseringsfonder och expansionsfonder kan förskjutas mellan inkomståren, har variabeln Samlad inkomst av näringsverksamhet skapats för att bättre belysa det totala ekonomiska utfallet i näringsverksamheten det aktuella året.

Justerad inkomst av näringsverksamhet är samlad inkomst av näringsverksamhet ökat/minskat med nettoförändringen av periodiseringsfond.

Från och med inkomståret 2006 har variabeln Justerad inkomst av näringsverksamhet skapats, där även nettot av insättningar och uttag från periodiseringsfonder inkluderas. (För åren före 2006 saknas uppgifter om förändringar i periodiseringsfonder i det använda registret).

Kapitalinkomster m.m.

Nettoinkomst av kapital utgör summan av inkomsträntor och utdelningar, inkomst av uthyrning av privatbostad, positiv räntefördelning samt kapitalvinster minskat med utgiftsräntor, avdragsgilla förvaltningskostnader, negativ räntefördelning samt kapitalförluster.

Justerad inkomst av kapital är nettoinkomst av kapital ökat med avdrag för negativ räntefördelning och minskning för positiv räntefördelning.

Skatter och övriga negativa transfereringar

Negativa transfereringar består av allmän pensionsavgift, statlig och kommunal inkomstskatt på förvärvsinkomster, skatt på kapitalinkomster, fastighetsskatt, expansionsmedelsskatt netto, skattereduktioner samt övriga negativa transfereringar (se nedan). Från och med år 2000 ingår inte den tidigare församlingsskatten i kommunalskatten. Däremot har begravningsavgiften inräknats i kommunalskatten.

Skattereduktioner består av skattereduktion för fastighetsavgift, särskilt grundavdrag till pensionärer, skattereduktion för sjöinkomst, skattereduktion för allmän pensionsavgift, skattereduktion för arbetsinkomster (jobbskatteavdrag), samt skattereduktion för husarbete i form av RUT (rengöring, underhåll och tvätt) och ROT (reparation, ombyggnad och tillbyggnad), skattereduktion för förnybar el samt skattereduktion för underskott av kapital. Om det uppstår underskott i inkomstslaget kapital kan detta underskott inte sparas till följande år. Däremot medges skattereduktion för underskott av kapital.

Övriga negativa transfereringar är summan av återbetalade studiemedel och givet bidragsförskott.

Nettoförändring av expansionsmedel avser skillnaden mellan de avsättningar till expansionsmedel och de återföringar av expansionsmedel som skett under inkomståret.

På avsatta belopp uttas från och med 2013 en skatt på 22 %.  För referensåren 2009–2012 var skatten på 26,73 % av det avsatta beloppet:  Tidigare var skattesatsen 28 %. När belopp återförs tillgodoräknas denna skatt.

Samtliga som har expansionsmedel från tidigare år har fått tillbaka dessa under 2013 och den tidigare inbetalda skatten på 26,73 % återbetalades. De jordbrukarhushåll som valde att återinsätta expansionsmedel betalar 22 % skatt. Dessa jordbrukarhushåll fick då tillbaka 4,73 % av återinsatta expansionsmedel, vilka inte inkluderades i jordbrukarhushållens inkomster för år 2013. Inte heller inkluderades de 1,27 % återinsatta expansionsmedlen som jordbrukarhushållen fick tillbaka på motsvarande sätt år 2009.

Hushållsinkomster

Hushållsinkomst före transfereringar har räknats fram genom att nettoförändring i expansionsmedel, nettoinkomst av näringsverksamhet, inkomst av tjänst och nettoinkomst av kapital har summerats och de allmänna avdragen har subtraherats.

Skattefria positiva transfereringar är av summan av barnbidrag, bostadsbidrag, kommunalt bostadstillägg, socialbidrag, studiebidrag och studiepenning, skattefritt vårdbidrag och merkostnadsersättning till värnpliktiga, handikappersättning och bidragsförskott med flera ej skattepliktiga transfereringar. Skattepliktiga transfereringar såsom allmän pension, sjukpenning etc. ingår i den taxerade inkomsten av tjänst.

Hushållsinkomst efter transfereringar skiljer sig från hushållsinkomsten före transfereringar genom att alla positiva och negativa transfereringar har tagits med.

 

Så görs statistiken

Uppgifterna till tabellerna i Jordbrukarhushållens inkomster 2018 är en sambearbetning mellan Lantbruksregistret (LBR) och den totalräknade inkomststatistiken (IoT) för respektive inkomstår.

Statistikens tillförlitlighet

Lantbruksregistret (LBR) är i princip en totalundersökning och Inkomst och taxeringsregistret (IoT) bygger på administrativa register. Precisionen i beloppsberäkningarna blir därför mycket hög.

Bra att veta

Under de senaste åren har bland annat nedan beskrivna förändringar av skatteregler m.m. påverkat inkomststatistiken. Förändringar av skatteregler för åren 2003-2013 finns i korthet beskrivna i Statistiska meddelandet JO 42 SM 1901, 2000–2002 finns i JO 42 SM 0401, och för åren 1995–1999 i JO 42 SM 0101, vilka finns publicerade på Jordbruksverkets och SCB:s webbplatser.

Inkomståret 2018

Den nedre skiktgränsen för statlig skatt på 20 % höjdes till 455 300 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Skiktgränsen för statlig skatt på 25 % höjdes till 662 300 kr.

Fastighetsskatten för vattenkraftverk har sänkts från 2,2 % till 1,6 %.

Skattereduktion för fackföreningsavgift har införts för medlemsavgifter som är betalda från den 1 juli 2018 till den 31 december 2018. Variabeln är inte med i beräkningen av hushållsinkomsterna 2018.

 Skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning har införts. Variabeln är inte med i beräkningen av hushållsinkomsterna 2018.

Inkomståret 2017

Den nedre skiktgränsen för statlig skatt på 20 % höjdes till 438 900 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Skiktgränsen för statlig skatt på 25 % höjdes till 638 500 kr.

Avdrag för resor till och från arbetet har höjts från 10 000 kr till 11 000 kr.

Fastighetsskatten för vattenkraftverk har sänkts från 2,8 % till 2,2 %.

Inkomståret 2016

Den nedre skiktgränsen för statlig skatt på 20 % höjdes till 430 200 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Skiktgränsen för statlig skatt på 25 % höjdes till 625 800 kr.

Allmänt avdrag för pensionssparande har slopats.

Skattereduktionen för gåvor har avskaffats och regler för skattereduktion för ROT- och RUT-arbete har ändrats.

En ny särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster för äldre har införts.

Inkomståret 2015

Den nedre skiktgränsen för statlig skatt på 20 % höjdes till 430 200 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Skiktgränsen för statlig skatt på 25 % höjdes till 616 600 kr.

Skattereduktion för förnybar el tillkommer, dock har denna skattereduktion inkluderats först från och med inkomstår 2016.

Förändringar i egenavgifter och allmän löneavgift för de som är födda 1989 eller senare har införts.

Inkomståret 2014

Den nedre skiktgränsen för statlig skatt på 20 % höjdes till 420 800 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Skiktgränsen för statlig skatt på 25 % höjdes till 602 600 kr.

Det förhöjda grundavdraget som gäller personer födda 1948 eller tidigare har höjts ytterligare.

Nedsättning (avdrag) för egenavgifter har höjts till 7,5 % av avgiftsunderlaget. Avdraget får högst bli 15 000 kr.

Annan statistik

Uppgifter med den tidigare tillämpade definitionen av familjen (brukaren inklusive maka/make) har för inkomståret 1998 redovisats i Statistiska meddelandet JO 42 SM 0001 och uppgifter för inkomståren 1996 och 1997 återfinns i JO 42 SM 9901. Uppgifter för inkomståren 1999–2018 med den nya definitionen av hushållet har redovisats i Statistiska meddelanden JO42 - senast för inkomståret 2017 i JO 42 SM 1901. Uppgifter om utvecklingen för lantbruksföretagens inkomst- och lönsamhetsförhållanden enligt företagsekonomiska principer redovisas i Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU).

Vid SCB finns också två statistikprodukter som belyser inkomstförhållanden för individer och familjer för hela befolkningen. Den ena är den totalräknade inkomststatistiken vars uppgifter denna publikation till stor del bygger på. Den andra är undersökningen om Hushållens ekonomi (HEK), vars syfte är att kartlägga den disponibla inkomstens fördelning bland olika hushåll samt belysa inkomststrukturen och den inkomstomfördelning som sker genom skatter och bidrag.

Elektronisk publicering

Detta Statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats http://www.jordbruksverket.se under Ta del av statistiken samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se under Jord- och skogsbruk, fiske.

Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Kvalitetsdeklaration.