Statistiken med kommentarer

EAA (Economic Accounts for Agriculture) är en ekonomisk kalkyl för jordbruket som beräknas inom alla EU-länder. Denna statistik regleras sedan 2004 av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 138/2004 av den 5 dec 2003 om räkenskaper för jordbruket i gemenskapen. Medlemsländerna beräknar och översänder EAA till EUs statistikmyndighet Eurostat enligt fastställd tidsplan.

Den svenska kalkylen görs av Jordbruksverket och beräkningar t.o.m. 2004 har nu levererats till Eurostat.

Jordbrukets ekonomiska resultat enligt EAA framgår av tablå A. Produktionsvärdet redovisas till baspriser vilket innebär att s.k. produktrelaterade direktersättningar (produktsubventioner) enligt den gemensamma jordbrukspolitiken ingår i värdet för resp. produkt. Övriga direktersättningar benämns produktionsrelaterade direktersättningar (produktionssubventioner) och utgörs av bl.a miljöersättningar, extensifieringsbidrag, kompensationsbidrag och ersättning för uttagen areal.

Tablå A Jordbrukets ekonomiska resultat 1997 - 2004, milj kr

	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004

Vegetabilieproduktionens värde	18 100	18 409	17 244	18 288	19 095	18 385	18 918	18 850
Animalieproduktionens värde	21 556	20 705	20 019	20 431	21 540	21 449	21 086	21 409
Intäkter från jordbrukstjänster	749	812	875	938	999	1 062	1 100	1140
Intäkter från sekundära icke- jordbruksaktiviteter	1 159	1 260	1 362	1 463	1 719	2 116	2 200	2200
*Totalt produktionsvärde*	*41 565*	*41 187*	*39 500*	*41 119*	*43 353*	*43 012*	*43 305*	*43 599*
- Kostnader för insatsvaror och tjänster	26 445	26 552	26 916	27 510	29 128	28 612	28 645	29 227
*Förädlingsvärde brutto* *till baspris*	*15 120*	*14 634*	*12 584*	*13 609*	*14 226*	*14 399*	*14 659*	*14 372*
- Kapitalförslitning	5 796	5 792	5 847	5 888	5 921	6 143	5 931	5 952
*Förädlingsvärde netto* *till baspris*	*9 324*	*8 842*	*6 738*	*7 721*	*8 304*	*8 256*	*8 729*	*8 421*
+ Övriga produktionssubventio- ner	2 957	3 254	3 502	3 421	3 916	4 098	3 810	3 686
*Faktorinkomst*	*12 281*	*12 096*	*10 239*	*11 142*	*12 220*	*12 354*	*12 539*	*12 107*
- Löner och kollektiva avgifter	1 792	2 135	1 790	1 841	1 978	2 058	2 050	2 075
*Driftsöverskott netto*	*10 489*	*9 961*	*8 450*	*9 301*	*10 243*	*10 296*	*10 489*	*10 032*
- Arrende- och hyreskostnader	1 163	1 204	1 233	1 259	1 385	1 426	1 436	1 448
- Nettoräntekostnader	2 616	3 183	2 956	2 887	2 904	2 833	2 799	2 725
*Företagsinkomst*	*6 710*	*5 574*	*4 261*	*5 155*	*5 954*	*6 038*	*6 254*	*5 859*

Efter ökningar under 2000 och 2001 sjönk jordbrukssektorns produktionsvärde i löpande baspriser svagt mellan 2001 och 2002. År 2003 steg produktionsvärdet åter något och under 2004 noterades en fortsatt marginell ökning (+0,7 %).

Värdet av vegetabilieproduktionen sjönk svagt huvudsakligen som en följd av prisutvecklingen. Den totala spannmålsproduktionen var under 2004 något större än under 2003 och genomsnittet de senaste fem åren. Spannmålsarealen minskade jämfört med 2003, men detta uppvägdes av ökade hektarskördar. Priserna sjönk dock relativt kraftigt för flertalet grödor och produktionsvärdet minskade.

Den totala skörden av oljeväxter ökade mycket kraftigt 2004 och var den största sedan 1995. Detta var en följd av både ökad odling och högre hektarskördar. Priserna sjönk från en relativt hög nivå men produktionsvärdet ökade med mer än 50 %. Matpotatisskörden ökade också, liksom arealen, medan priserna minskade kraftigt.

För animalier ökade produktionsvärdet med 1,5 % mellan 2003 och 2004. Den viktigaste orsaken var ökade slaktvolymer. Även mjölk- och ägginvägningen ökade något. Dessutom ökade avräkningsprisena för svin 2004 efter en kraftig nedgång 2003. Avräkningspriserna för övriga animalier sjönk eller var oförändrade 2004.

I motsats till producentpriserna fortsatte priserna för jordbrukets produktionsmedel stiga mellan 2003 och 2004, vilket var den främsta orsaken till att jordbrukets driftsöverskott minskade.

Utvecklingen av jordbrukssektorns totala produktionsvärde från 1990 i löpande priser visas i figur 1. År 1990 var produktionsvärdet ovanligt högt. Goda skördar i kombination med höga avräkningspriser var en orsak till detta. Produktionsvärdet sjönk sedan åren 1991 och 1992. Därefter var trenden för produktionsvärdet till baspris i huvudsak stigande fram till 2001. Efter 2001 har förändringarna i produktionsvärdet varit små. Efter EU-inträdet 1995 var det de ökade direktersättningarna som gav upphov till en ökning, medan utvecklingen av produktionsvärdet till producentpris legat nästan stilla. I produktionsvärdet till producentpris ingår inte värdet av några direktersättningar till jordbruket.

Produktionsvärdet för animalier till baspris har haft en sjunkande trend under hela 1990-talet, vilket bl.a. beror på att många direktersättningar är riktade till animalieproduktion utan att avse en viss produkt, t.ex. olika ersättningar till vall och betesmark samt extensifieringsbidrag. Dessa ersättningar ingår därför inte i produktionsvärdet till baspris.

Figur 1 Jordbrukssektorns produktionsvärde 1990-2004, milj kr

Värdet av vegetabilieproduktionen till baspriser har under senare år varit drygt 10 % lägre än värdet av animalieproduktionen till baspriser. Av figur 2 framgår att vegetabilieproduktionen värdemässigt domineras av spannmål och foderväxter (främst hö och halm), som tillsammans svarar för två tredjedelar av vegeta-bilieproduktionen. Vidare framgår att på animaliesidan svarar mjölk för närmare hälften av produktionsvärdet. Tillsammans har dessa tre produktionsgrenar under senare år svarat för drygt 50 % av produktionen inom jordbrukssektorn till baspriser.

Figur 2 Jordbrukssektorns produktionsvärden till baspris år 2004, milj kr

Direktersättningarna till jordbruket enligt den gemensamma jordbrukspolitiken uppgick år 2004 till 9,1 miljarder kr. Sedan EU-inträdet har dessa ersättningar ökat från 6,6 till nivåer runt 8,5 - 9 miljarder kr medan de för åren före EU-inträdet låg på nivån 3 - 4 miljarder kr. Det är framförallt produktionsrelaterade direktersättningar som har ökat under perioden.

De produktrelaterade direktersättningarna - som ingår i produktionsvärdet till baspris - har under senare hälften av 1990-talet uppgått till ca 4 miljarder kr men ökade från och med 2001 till nivåer närmare 5 miljarder kr. Det var framför allt arealersättning och djurbidrag som ökade och det berodde dels på att beloppen i euro höjdes i enlighet med Agenda 2000, dels på valutakursens utveckling.

Figur 3 Direktersättningar till jordbruket 1990-2004, milj kr

Av figur 4 framgår att djurfoder utgör en tredjedel av kostnaderna för insatsvaror och tjänster i jordbrukssektorn. Det bör dock påpekas att här ingår värdet av det foder som produceras och används inom samma företag - ca 2,7 miljarder kr 2004. Posten andra varor och tjänster innehåller bl.a. värdet av den halm som produceras och konsumeras inom samma företag (ca 750 milj kr 2004).

Figur 4 Jordbrukets produktionskostnader till baspris år 2004, milj kr

Sysselsättningen inom jordbrukssektorn har liksom tidigare under en följd av år fortsatt att sjunka under 1990-talet. Omräknat till antal årsverken har sysselsättningen enligt avgränsningarna i EAA beräknats sjunka från ca 99 600 år 1990 till ca 73 300 år 2004, en minskning med i genomsnitt drygt 2 % per år.

Inkomstutvecklingen enligt indikatorerna A, B och C återfinns i figur 5. Indikatorerna visar utvecklingen av real faktorinkomst per årsverke, real företagsinkomst per obetalt årsverke samt utvecklingen av real företagsinkomst. Indikatorerna har i huvudsak visat en positiv trend sedan 1992, men under de senaste åren har utvecklingen varit svag och under 2004 negativ.

Figur 5 Indikator A, B och C, index 1999-2001=100

Den totala jordbruksproduktionen mätt som produktionsvärde till fasta (producent) priser ökade med 3,3 % mellan 2003 och 2004. Mätt på detta sätt har jordbruksproduktionen varit relativt stabil sedan mitten av 1990-talet.