Statistiken med kommentarer

 

EAA (Economic Accounts for Agriculture) är en ekonomisk kalkyl för jordbruket som beräknas inom alla EU-länder. Denna statistik regleras sedan 2004 av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 138/2004 av den 5 dec 2003 om räkenskaper för jordbruket i gemenskapen. Medlemsländerna beräknar och översänder EAA till EUs statistikmyndighet Eurostat enligt fastställd tidsplan.

Den svenska kalkylen görs av Jordbruksverket och beräkningar fram till 2008 har nu levererats till Eurostat.

Jordbrukets ekonomiska resultat enligt EAA framgår av tablå A. Produktionsvärdet redovisas till baspriser vilket innebär att s.k. produktrelaterade direktersättningar (produktsubventioner) enligt den gemensamma jordbrukspolitiken ingår i värdet för respektive produkt. Övriga direktersättningar benämns produktionsrelaterade direktersättningar (produktionssubventioner) och utgörs av bl.a. miljöersättningar, kompensationsbidrag och gårdsstöd.

Tablå A. Jordbrukets ekonomiska resultat 2001-2008, milj kr

	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008
Vegetabilieproduktionens värde	18 925	18 333	18 752	18 267	15 055	15 881	21 866	19 773
Animalieproduktionens värde	21 463	21 425	21 077	21 354	20 301	20 694	20 318	23 477
Intäkter från jordbrukstjänster	999	1 775	1 875	2 148	2 488	2 434	2 570	2 307
Intäkter från sekundära icke-jordbruksaktiviteter	1 719	2 447	2 274	2 371	2 992	3 637	3 555	2 638
Totalt produktionsvärde	43 106	43 980	43 977	44 139	40 836	42 647	48 308	48 195
- Kostnader för insatsvaror och tjänster	29 363	28 758	28 294	29 367	29 363	29 631	35 565	34 954
Förädlingsvärde brutto till baspris	13 743	15 222	15 682	14 772	11 472	13 016	12 743	13 241
- Kapitalförslitning	5 982	6 141	6 364	6 660	7 061	7 300	7 665	8 225
Förädlingsvärde netto till baspris	7 761	9 082	9 319	8 113	4 411	5 716	5 078	5 016
+ Övriga produktionssubventioner	3 916	4 098	3 810	3 686	8 357	8 545	9 002	9 354
Faktorinkomst	11 677	13 179	13 129	11 799	12 767	14 261	14 080	14 370
- Löner och kollektiva avgifter	1 978	2 825	2 883	2 934	2 459	2 410	3 385	3 294
Driftsöverskott netto	9 699	10 354	10 246	8 864	10 308	11 851	10 695	11 076
- Arrende- och hyreskostnader	1 385	1 899	1 996	2 005	1 815	1 761	2 091	2 032
- Nettoräntekostnader	2 320	2 635	2 512	2 119	2 064	2 315	2 807	2 664
Företagsinkomst	5 994	5 821	5 738	4 740	6 429	7 776	5 797	6 380

 

Jordbrukssektorns produktionsvärde i löpande baspriser minskade med drygt tre miljarder kr mellan 2004 och 2005. Minskningen år 2005 kan till stor del förklaras av att man då införde gårdsstödet i jordbruket, vilket flyttar stöd från produktsubventioner till produktionssubventioner. Mellan åren 2006 och 2007 ökar produktionsvärdet med knappt 6 miljarder kr, vilket till stor del kan förklaras av att priserna på spannmål och foderväxter ökar. Mellan 2007 och 2008 är produktionsvärdet i princip oförändrat.

Värdet av vegetabilieproduktionen till baspris minskade med 10 %. Den totala spannmålsskörden ökade år 2008 med 3 %, jämfört med 2007 samtidigt som arealen spannmål ökade med 10 %.

Totalskörden av raps och rybs var 17 % högre än föregående år. Ökningen är framförallt en följd av att det odlas mer höstraps, dels genom den faktiska ökningen, dels genom att höstraps i allt högre grad ersatt odlingen av de mer lågavkastande grödorna vårraps, höstrybs och vårrybs. De övriga raps- och rybsgrödorna minskade mellan åren 2007 och 2008.

Produktionsvärdet till baspris för animalier ökade år 2008 med 15 % jämfört med år 2007. Produktionsvärdet till baspris för nötkreatur ökade med 8 % år 2008 jämfört med år 2007, samtidigt som det för svin ökade med 12 %. Invägningen av mjölk är oförändrad år 2008 jämfört med år 2007. Priset på mjölk ökade med 17 % under år 2008.

Utvecklingen av jordbrukssektorns totala produktionsvärde från 1997 i löpande priser visas i figur A. Produktionsvärdet till baspris var i huvudsak stigande fram till 2001. Mellan 2001 och 2004 har förändringarna i produktionsvärdet varit små. En minskning skedde år 2005 då gårdsstödet infördes. Mellan 2006 och 2007 skedde en ökning, som till stor del beror på att priserna på vegetabilier ökar. Mellan 2007 och 2008 ökar animalieproduktionen, medan vegetabilieproduktionen minskar. I produktionsvärdet till producentpris ingår inte värdet av några direktersättningar till jordbruket.

Figur A. Jordbrukssektorns produktionsvärde 1997-2008, milj kr

 

Värdet av vegetabilieproduktion till baspriser har mellan åren 1997 till 2004 varit drygt 10 % lägre än värdet av animalieproduktion till baspriser. År 2005 minskade vegetabilieproduktionen till baspriser beroende på införandet av gårdsstödet och blev omkring 25 % lägre än animalieproduktion till baspriser. År 2007 skedde ett trendbrott, då vegetabilieproduktionen var omkring 8 % högre än vad animalieproduktionen var. Detta berodde på höga priser på vegetabilier samt relativt bra skördar. Av figur B framgår att vegetabilieproduktionen värdemässigt dominerades av spannmål och foderväxter (främst hö och halm), som tillsammans svarade för omkring 66 % av vegetabilieproduktionen. På animaliesidan svarar mjölk för nästan hälften av produktionsvärdet inom animalieproduktionen. Tillsammans stod dessa tre produktionsgrenar för omkring 50 % av produktionen inom jordbrukssektorn till baspriser år 2008.

Figur B. Jordbrukssektorns produktionsvärde till baspris år 2008, milj. kr

Direktersättningarna till jordbruket enligt den gemensamma jordbrukspolitiken uppgick år 2007 till omkring 10 miljarder kr. Sedan EU-inträdet, år 1995, har dessa ersättningar ökat från 6,6 miljarder kr till nivåer runt nästan 10 miljarder kr, medan de åren före EU-inträdet låg på nivån 3,5 till 4,0 miljarder kr.

De produktrelaterade direktersättningarna, som ingår i produktionsvärdet till baspris, har under senare hälften av 1990-talet uppgått till ca 4 miljarder kr, men ökade från och med år 2001 till omkring 5 miljarder kr. År 2005 infördes en ny jordbruksreform med gårdsstöd, vilket fick till följd att de produktrelaterade stöden minskade till drygt 1 miljard kr. År 2008 är de produktrelaterade stöden omkring 600 miljoner kr. Ökningen av de produktrelaterade stöden år 2006 beror till stor del på att mjölkbidraget samt slaktbidrag för nötkreatur ökade. Minskningen år 2007 beror till största delen på att mjölkbidraget tagits bort.

Figur C. Direktersättningar till jordbruket 1997-2008, milj. kr

 

Av figur D framgår att djurfoder utgör ungefär 30 % av kostnaderna för insatsvaror och tjänster i jordbrukssektorn. Det bör dock påpekas att här ingår värdet av det foder som produceras och används inom samma företag, ca 4 miljarder år 2008. Posten andra varor och tjänster innehåller bl.a. värdet av den halm som produceras och konsumeras inom samma företag, knappt 1 miljard kr år 2008.

 

Figur D. Jordbrukets produktionskostnader till baspris år 2008, milj. kr

Sysselsättningen inom jordbrukssektorn har under 1990-talet och början av 2000-talet konstant sjunkit. År 1990 var sysselsättningen, enligt avgränsningarna i EAA, 104 300 årsverken medan den år 2008 var 65 800 årsverken. En minskning med ca 37 %. Av det totala antalet årsverken år 2008, var omkring 70 % obetalda.

Inkomstutvecklingen enligt indikatorerna A, B och C återfinns i figur E. Indikatorerna visar utvecklingen av real faktorinkomst per årsverke, real företagsinkomst per obetalt årsverke samt utvecklingen av real företagsinkomst. Mellan åren 2007 och 2008 visar indikator A en uppgång på ca 3 %. Indikatorer B samt C visar en uppgång på 11 respektive 9 %.

Figur E. Indikator A, B och C. Index 2004-2006=100

 

 

Figur F. Jordbrukssektorns produktionsvolym 2000-2008, milj. kr, 2005 års priser