![]() |
![]() | |
EAA – Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn | JO 45 SM 1102 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
EAA (Economic Accounts for Agriculture) är en ekonomisk
kalkyl för jordbruket som beräknas inom alla EU-länder. Denna statistik regleras
sedan år 2004 av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 138/2004 av
den 5 dec 2003 om räkenskaper för jordbruket i gemenskapen. Medlemsländerna
beräknar och översänder EAA till EU:s statistikmyndighet Eurostat enligt
fastställd tidsplan. Den svenska kalkylen görs av Jordbruksverket och beräkningar
fram till år 2010 har nu levererats till Eurostat. Jordbrukets ekonomiska resultat enligt EAA framgår av tablå
A. Produktionsvärdet redovisas till baspriser, vilket innebär att s.k.
produktrelaterade direktersättningar (produktsubventioner) enligt den
gemensamma jordbrukspolitiken ingår i värdet för respektive produkt. Övriga
direktersättningar benämns produktionsrelaterade direktersättningar
(produktionssubventioner) och utgörs av bl.a. miljöersättningar,
kompensationsbidrag och gårdsstöd. Tablå A. Jordbrukets ekonomiska resultat 2003 – 2010,
miljoner kr
![]() Jordbrukssektorns produktionsvärde i löpande baspriser
minskade med drygt 3 miljarder kr mellan 2004 och 2005. Minskningen år
2005 kan till stor del förklaras av att man då införde gårdsstödet i
jordbruket, vilket flyttar stöd från produktsubventioner till
produktionssubventioner. Mellan åren 2006 och 2007 ökade produktionsvärdet med
knappt 6 miljarder kr, vilket till stor del kan förklaras av att priserna på
spannmål och foderväxter ökade. Mellan 2007 och 2008 ökade produktionsvärdet
med drygt 1 miljard kronor, medan det mellan 2008 och 2009 minskade med ungefär
4 miljarder kronor. På vegetabiliesidan var den största faktorn att priset på
spannmål sjönk år 2009 och på animaliesidan var den största faktorn att priset
på mjölk sjönk år 2009. År 2010 ökade produktionsvärdet med ungefär 5 miljarder
kr. Till stor del beror det på att spannmålspriserna och mjölkpriset steg år
2010. Värdet av vegetabilieproduktionen till baspris ökade med 18
% år 2010 jämfört med år 2009. Den totala spannmålsskörden minskade med 18 % år
2010 jämfört med år 2009. Spannmålsarealen minskade med 8 %. Priserna på spannmål
ökade med ungefär 73 % skördeåret 2010/2011 jämfört med skördeåret 2009/2010.
Totalskörden av raps och rybs var i nivå med föregående år. Produktionsvärdet till baspris för animalier ökade år 2010
med 6 % jämfört med år 2009. Slakten av nötkreatur minskade med drygt 1 % år
2010, medan slakten av svin ökade med 1 %. Priserna för nötkreatur ökade med 10
% år 2010 jämfört med år 2009, medan priserna för svin minskade med 9 %.
Produktionsvärdet till baspris för nötkreatur ökade med 8 % år 2010 jämfört med
år 2009, samtidigt som det för svin minskade med 8 %. Invägningen av mjölk
minskade år 2010 med 2 % jämfört med år 2009. Priset på mjölk ökade med 16 %
under år 2010. Driftöverskott netto ökade med 32 % mellan åren 2009 och
2010. Kostnaderna för insatsvaror och tjänster ökade med 5 %, motsvarande 1,8
miljarder kr, samtidigt som kapitalförslitning ökade med 3 % och övriga
produktionssubventioner minskade med 3 %. Utvecklingen av jordbrukssektorns totala produktionsvärde
från 1999 i löpande priser visas i figur A. Produktionsvärdet till baspris var
i huvudsak stigande fram till 2002. Mellan 2002 och 2004 har förändringarna i
produktionsvärdet varit små. En minskning skedde år 2005 då gårdsstödet
infördes. Mellan 2006 och 2007 skedde en ökning, som till stor del beror på att
priserna på vegetabilier ökar. Mellan 2007 och 2008 ökar animalieproduktionen,
medan vegetabilieproduktionen minskar. Mellan 2008 och 2009 minskar både
vegetabilieproduktionen och animalieproduktionen. Mellan 2009 och 2010 ökade
produktionsvärdet till baspris. Till stor del beror det på att spannmålspriserna
och mjölkpriset steg. I produktionsvärdet till producentpris ingår inte värdet
av några direktersättningar till jordbruket. Figur A. Jordbrukssektorns produktionsvärde 1999–2010,
miljoner kr Värdet av vegetabilieproduktion till baspriser har mellan
åren 1999 till 2004 varit drygt 2–3 miljarder kr lägre än värdet av
animalieproduktion till baspriser. År 2005 minskade vegetabilieproduktionen
till baspriser beroende på införandet av gårdsstödet och blev omkring 5
miljarder kr lägre än animalieproduktion till baspriser. År 2007 skedde ett
trendbrott, då vegetabilieproduktionen var omkring 7 % högre än vad
animalieproduktionen var. Detta berodde på höga priser på vegetabilier samt
relativt bra skördar. Av figur B framgår att vegetabilieproduktionen
värdemässigt dominerades av spannmål och foderväxter (främst hö och halm), som
tillsammans svarade för omkring 65 % av vegetabilieproduktionen. På animaliesidan
svarade mjölk för omkring 45 % av produktionsvärdet. Tillsammans stod dessa tre
produktionsgrenar för omkring 48 % av produktionen inom jordbrukssektorn till
baspriser år 2010. Figur B. Jordbrukssektorns
produktionsvärde till baspris år 2010, miljoner kr Direktersättningarna till jordbruket enligt den gemensamma
jordbrukspolitiken uppgick år 2010 till knappt 10 miljarder kr. Sedan
EU-inträdet, år 1995 har dessa ersättningar ökat från 6,6 miljarder kr till
nivåer runt 10 miljarder kr, medan de åren före EU-inträdet varierade mellan
3,5 till 4,5 miljarder kr. De produktrelaterade direktersättningarna, som ingår i
produktionsvärdet till baspris, uppgick under senare hälften av 1990-talet till
ca 4 miljarder kr, men ökade från och med år 2001 till omkring 5 miljarder kr.
År 2005 infördes en ny jordbruksreform med gårdsstöd, vilket fick till följd
att de produktrelaterade stöden minskade till drygt 1 miljard kr. Ökningen av
de produktrelaterade stöden år 2006 beror till stor del på att mjölkbidraget
samt slaktbidraget för nötkreatur ökade. Minskningen år 2007 beror till största
delen på att mjölkbidraget avskaffats. År 2010 var de produktrelaterade stöden
omkring 650 miljoner kr. Figur C. Direktersättningar till jordbruket 1999–2010,
miljoner kr Av figur D framgår att djurfoder utgör ungefär 31 % av
kostnaderna för insatsvaror och tjänster i jordbrukssektorn. Det bör dock
påpekas att här ingår värdet av det foder som produceras och används inom samma
företag, ca 4,8 miljarder kr år 2010. Posten andra varor och tjänster
innehåller bl.a. värdet av den halm som produceras och konsumeras inom samma
företag, 700 miljoner kr år 2010. Även kostanden för försäkringar, rådgivning
och diverse materiell förbrukning ingår här. Figur D.
Jordbrukets produktionskostnader till baspris år 2010, miljoner kr Sysselsättningen inom jordbrukssektorn har under 1990-talet
och början av 2000-talet konstant sjunkit. År 1990 var sysselsättningen, enligt
avgränsningarna i EAA, 104 300 årsverken medan den år 2010 var 59 500,
vilket är en minskning med ca 43 %. Av det totala antalet årsverken år
2010 var omkring 70 % obetalda. Inkomstutvecklingen enligt indikatorerna A, B och C
återfinns i figur E. Indikatorerna visar utvecklingen av real faktorinkomst per
årsverke, real företagsinkomst per obetalt årsverke samt utvecklingen av real
företagsinkomst. Mellan åren 2009 och 2010 visar indikator A en uppgång på 31
%. Indikator B visar en uppgång på 71 % och indikator C visar en uppgång
på ungefär 63 %. Figur E. Indikator
A, B och C 1999–2010 (Index 2004–2006=100) Den totala jordbruksproduktionen,
mätt som produktionsvärde till fasta producentpriser, är på samma nivå år 2009
och år 2010. Den totala jordbrukssektorns produktionsvärde till fasta baspriser
minskade med 5% år 2010 jämfört med år 2009. Vegetabilieproduktionens värde
till fasta baspriser minskade med 2 % år 2010 jämfört med år 2009.
Animalieproduktionens värde till fasta baspriser förblev på samma nivå 2010 som
2009. Figur F. Jordbrukssektorns
produktionsvärde 1999–2010, miljoner kr, 2005 års priser |