Statistiken med kommentarer

 

EAA (Economic Accounts for Agriculture) är en ekonomisk kalkyl för jordbruket som beräknas inom alla EU-länder. Denna statistik regleras sedan år 2004 av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 138/2004 av den 5 dec 2003 om räkenskaper för jordbruket i gemenskapen. Medlemsländerna beräknar och översänder EAA till EU:s statistikmyndighet Eurostat enligt fastställd tidsplan.

Den svenska kalkylen görs av Jordbruksverket och beräkningar fram till år 2010 har nu levererats till Eurostat.

Jordbrukets ekonomiska resultat enligt EAA framgår av tablå A. Produktionsvärdet redovisas till baspriser, vilket innebär att s.k. produktrelaterade direktersättningar (produktsubventioner) enligt den gemensamma jordbrukspolitiken ingår i värdet för respektive produkt. Övriga direktersättningar benämns produktionsrelaterade direktersättningar (produktionssubventioner) och utgörs av bl.a. miljöersättningar, kompensationsbidrag och gårdsstöd.

Tablå A. Jordbrukets ekonomiska resultat 2003 – 2010, miljoner kr

	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Vegetabilieproduktionens värde	18 779	18 346	15 006	15 809	22 095	19 721	18 393	21 757
Animalieproduktionens värde	21 156	21 456	20 430	20 846	20 509	23 334	21 047	22 408
Intäkter från jordbrukstjänster	1 875	2 148	2 488	2 434	2 500	2 702	2 646	2 528
Intäkter från sekundära icke-jordbruksaktiviteter	2 274	2 371	2 992	3 637	3 710	3 859	3 138	3 743
Totalt produktionsvärde	44 083	44 321	40 916	42 726	48 814	49 615	45 224	50 437
- Kostnader för insatsvaror och tjänster	28 369	29 468	29 254	29 343	33 143	36 027	34 602	36 360
Förädlingsvärde brutto till baspris	15 714	14 853	11 662	13 383	15 672	13 588	10 622	14 077
- Kapitalförslitning	5 821	6 210	6 677	6 982	7 450	8 027	8 629	8 920
Förädlingsvärde netto till baspris	9 893	8 643	4 985	6 402	8 222	5 562	1 994	5 157
+ Övriga produktionssubventioner	3 810	3 686	8 357	8 545	9 002	9 385	9 476	9 168
Faktorinkomst	13 703	12 329	13 341	14 947	17 224	14 947	11 470	14 325
- Löner och kollektiva avgifter	2 883	2 934	2 459	2 426	2 449	2 472	2 714	2 804
Driftsöverskott netto	10 820	9 395	10 882	12 522	14 775	12 475	8 756	11 522
- Arrende- och hyreskostnader	1 996	2 005	1 815	1 761	1 950	2 003	2 082	2 314
- Nettoräntekostnader	2 512	2 119	2 065	2 316	2 548	2 326	2 096	1 750
Företagsinkomst	6 312	5 271	7 002	8 445	10 277	8 146	4 578	7 457

 

Jordbrukssektorns produktionsvärde i löpande baspriser minskade med drygt 3 miljarder kr mellan 2004 och 2005. Minskningen år 2005 kan till stor del förklaras av att man då införde gårdsstödet i jordbruket, vilket flyttar stöd från produktsubventioner till produktionssubventioner. Mellan åren 2006 och 2007 ökade produktionsvärdet med knappt 6 miljarder kr, vilket till stor del kan förklaras av att priserna på spannmål och foderväxter ökade. Mellan 2007 och 2008 ökade produktionsvärdet med drygt 1 miljard kronor, medan det mellan 2008 och 2009 minskade med ungefär 4 miljarder kronor. På vegetabiliesidan var den största faktorn att priset på spannmål sjönk år 2009 och på animaliesidan var den största faktorn att priset på mjölk sjönk år 2009. År 2010 ökade produktionsvärdet med ungefär 5 miljarder kr. Till stor del beror det på att spannmålspriserna och mjölkpriset steg år 2010.

Värdet av vegetabilieproduktionen till baspris ökade med 18 % år 2010 jämfört med år 2009. Den totala spannmålsskörden minskade med 18 % år 2010 jämfört med år 2009. Spannmålsarealen minskade med 8 %. Priserna på spannmål ökade med ungefär 73 % skördeåret 2010/2011 jämfört med skördeåret 2009/2010. Totalskörden av raps och rybs var i nivå med föregående år.

Produktionsvärdet till baspris för animalier ökade år 2010 med 6 % jämfört med år 2009. Slakten av nötkreatur minskade med drygt 1 % år 2010, medan slakten av svin ökade med 1 %. Priserna för nötkreatur ökade med 10 % år 2010 jämfört med år 2009, medan priserna för svin minskade med 9 %. Produktionsvärdet till baspris för nötkreatur ökade med 8 % år 2010 jämfört med år 2009, samtidigt som det för svin minskade med 8 %. Invägningen av mjölk minskade år 2010 med 2 % jämfört med år 2009. Priset på mjölk ökade med 16 % under år 2010.

Driftöverskott netto ökade med 32 % mellan åren 2009 och 2010. Kostnaderna för insatsvaror och tjänster ökade med 5 %, motsvarande 1,8 miljarder kr, samtidigt som kapitalförslitning ökade med 3 % och övriga produktionssubventioner minskade med 3 %.

Utvecklingen av jordbrukssektorns totala produktionsvärde från 1999 i löpande priser visas i figur A. Produktionsvärdet till baspris var i huvudsak stigande fram till 2002. Mellan 2002 och 2004 har förändringarna i produktionsvärdet varit små. En minskning skedde år 2005 då gårdsstödet infördes. Mellan 2006 och 2007 skedde en ökning, som till stor del beror på att priserna på vegetabilier ökar. Mellan 2007 och 2008 ökar animalieproduktionen, medan vegetabilieproduktionen minskar. Mellan 2008 och 2009 minskar både vegetabilieproduktionen och animalieproduktionen. Mellan 2009 och 2010 ökade produktionsvärdet till baspris. Till stor del beror det på att spannmålspriserna och mjölkpriset steg. I produktionsvärdet till producentpris ingår inte värdet av några direktersättningar till jordbruket.

 

Figur A. Jordbrukssektorns produktionsvärde 1999–2010, miljoner kr

Värdet av vegetabilieproduktion till baspriser har mellan åren 1999 till 2004 varit drygt 2–3 miljarder kr lägre än värdet av animalieproduktion till baspriser. År 2005 minskade vegetabilieproduktionen till baspriser beroende på införandet av gårdsstödet och blev omkring 5 miljarder kr lägre än animalieproduktion till baspriser. År 2007 skedde ett trendbrott, då vegetabilieproduktionen var omkring 7 % högre än vad animalieproduktionen var. Detta berodde på höga priser på vegetabilier samt relativt bra skördar. Av figur B framgår att vegetabilieproduktionen värdemässigt dominerades av spannmål och foderväxter (främst hö och halm), som tillsammans svarade för omkring 65 % av vegetabilieproduktionen. På animaliesidan svarade mjölk för omkring 45 % av produktionsvärdet. Tillsammans stod dessa tre produktionsgrenar för omkring 48 % av produktionen inom jordbrukssektorn till baspriser år 2010.

 

Figur B. Jordbrukssektorns produktionsvärde till baspris år 2010, miljoner kr

Direktersättningarna till jordbruket enligt den gemensamma jordbrukspolitiken uppgick år 2010 till knappt 10 miljarder kr. Sedan EU-inträdet, år 1995 har dessa ersättningar ökat från 6,6 miljarder kr till nivåer runt 10 miljarder kr, medan de åren före EU-inträdet varierade mellan 3,5 till 4,5 miljarder kr.

De produktrelaterade direktersättningarna, som ingår i produktionsvärdet till baspris, uppgick under senare hälften av 1990-talet till ca 4 miljarder kr, men ökade från och med år 2001 till omkring 5 miljarder kr. År 2005 infördes en ny jordbruksreform med gårdsstöd, vilket fick till följd att de produktrelaterade stöden minskade till drygt 1 miljard kr. Ökningen av de produktrelaterade stöden år 2006 beror till stor del på att mjölkbidraget samt slaktbidraget för nötkreatur ökade. Minskningen år 2007 beror till största delen på att mjölkbidraget avskaffats. År 2010 var de produktrelaterade stöden omkring 650 miljoner kr.

 

Figur C. Direktersättningar till jordbruket 1999–2010, miljoner kr

Av figur D framgår att djurfoder utgör ungefär 31 % av kostnaderna för insatsvaror och tjänster i jordbrukssektorn. Det bör dock påpekas att här ingår värdet av det foder som produceras och används inom samma företag, ca 4,8 miljarder kr år 2010. Posten andra varor och tjänster innehåller bl.a. värdet av den halm som produceras och konsumeras inom samma företag, 700 miljoner kr år 2010. Även kostanden för försäkringar, rådgivning och diverse materiell förbrukning ingår här.

 

Figur D. Jordbrukets produktionskostnader till baspris år 2010, miljoner kr

Sysselsättningen inom jordbrukssektorn har under 1990-talet och början av 2000-talet konstant sjunkit. År 1990 var sysselsättningen, enligt avgränsningarna i EAA, 104 300 årsverken medan den år 2010 var 59 500, vilket är en minskning med ca 43 %. Av det totala antalet årsverken år 2010 var omkring 70 % obetalda.

Inkomstutvecklingen enligt indikatorerna A, B och C återfinns i figur E. Indikatorerna visar utvecklingen av real faktorinkomst per årsverke, real företagsinkomst per obetalt årsverke samt utvecklingen av real företagsinkomst. Mellan åren 2009 och 2010 visar indikator A en uppgång på 31 %. Indikator B visar en uppgång på 71 % och indikator C visar en uppgång på ungefär 63 %.

 

Figur E. Indikator A, B och C 1999–2010 (Index 2004–2006=100)

Den totala jordbruksproduktionen, mätt som produktionsvärde till fasta producentpriser, är på samma nivå år 2009 och år 2010. Den totala jordbrukssektorns produktionsvärde till fasta baspriser minskade med 5% år 2010 jämfört med år 2009. Vegetabilieproduktionens värde till fasta baspriser minskade med 2 % år 2010 jämfört med år 2009. Animalieproduktionens värde till fasta baspriser förblev på samma nivå 2010 som 2009.

 

Figur F. Jordbrukssektorns produktionsvärde 1999–2010, miljoner kr, 2005 års priser