![]() |
![]() | |
EAA – Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn | JO 45 SM 1202 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
EAA (Economic Accounts for Agriculture) är en ekonomisk
kalkyl för jordbruket som beräknas inom alla EU-länder. Denna statistik
regleras sedan år 2004 av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr
138/2004 av den 5 dec. 2003 om räkenskaper för jordbruket i gemenskapen.
Medlemsländerna beräknar och översänder EAA till EU:s statistikmyndighet
Eurostat enligt fastställd tidsplan. Den svenska kalkylen görs av
Jordbruksverket och beräkningar fram till år 2011 har nu levererats till
Eurostat. Ökat produktionsvärde år 2011 men kostnaderna tynger resultatet
Jordbrukets ekonomiska resultat enligt EAA framgår av tablå
A. Produktionsvärdet redovisas till baspriser, vilket innebär att s.k.
produktrelaterade direktersättningar (produktsubventioner) enligt den
gemensamma jordbrukspolitiken ingår i värdet för respektive produkt. Övriga
direktersättningar benämns produktionsrelaterade direktersättningar
(produktionssubventioner) och utgörs av bl.a. miljöersättningar,
kompensationsbidrag och gårdsstöd. Tablå A. Jordbrukets ekonomiska resultat 2004 – 2011,
miljoner kr
![]() Jordbrukssektorns produktionsvärde i löpande baspriser
minskade med drygt 3 miljarder kr mellan 2004 och 2005. Minskningen år
2005 kan till stor del förklaras av införandet av gårdsstödet, vilket flyttade
stöd från produktsubventioner till produktionssubventioner. Mellan åren 2006
och 2007 ökade produktionsvärdet med omkring 6 miljarder kr, vilket till stor
del kan förklaras av att priserna på spannmål och foderväxter ökade. Mellan
2007 och 2008 ökade produktionsvärdet med knappt 1 miljard kr, medan det mellan
2008 och 2009 minskade med knappt 4,5 miljarder kr. På vegetabiliesidan var den
största faktorn att priset på spannmål sjönk år 2009 och på animaliesidan var
den största faktorn att priset på mjölk sjönk år 2009. År 2010 ökade produktionsvärdet
med drygt 5 miljarder kr, till stor del beroende på stigande spannmåls- och
mjölkpriser. Produktionsvärdet steg med ytterligare 1,8 miljarder kr under 2011,
främst till följd av ett ökat produktionsvärde på vegetabiliesidan. Värdet av vegetabilieproduktionen till baspris ökade med 5,5
% år 2011 jämfört med år 2010. Spannmålsarealen ökade med drygt 3 % och den
totala spannmålsskörden ökade med 8 %. Priserna på spannmål låg på i stort sett
samma nivå skördeåret 2011/2012 jämfört med 2010/2011. Skörden av raps och rybs
minskade med cirka 10 %. Produktionsvärdet för potatis minskade med närmare 0,5
miljarder kr. Potatiskörden 2011 var större än 2010 men priserna var betydligt
lägre under skördeåret 2011/2012 jämfört med 2010/2011. Produktionsvärdet för
foderväxter samt köks- och plantskoleväxter ökade förhållandevis mycket jämfört
föregående period. Produktionsvärdet till baspris för animalier ökade år 2011
med 2 % jämfört med år 2010. Slakten av nötkreatur låg på samma nivå 2011 som
2010, medan slakten av svin minskade med knappt 3 %. Priserna för nötkreatur
ökade med 5 % år 2011 medan priserna för svin minskade med 11 %.
Produktionsvärdet till baspris för nötkreatur ökade med 3 % år 2011 jämfört med
år 2010, samtidigt som det för svin minskade med 13 %. Invägningen av mjölk
minskade år 2011 med 0,5 % samtidigt som priset på mjölk ökade med 3,5 %.
Totalt ökade produktionsvärdet för mjölk med drygt 3 % under 2011. Kostnaderna för insatsvaror och tjänster ökade med 5 %,
motsvarande 1,8 miljarder kr mellan 2010 och 2011. Samtidigt ökade
kapitalförslitning med knappt 4 %. Övriga produktionssubventioner ökade med 1,5
%. Driftöverskott netto minskade med 2,5 % mellan åren 2010 och 2011. Utvecklingen av det totala produktionsvärdet
Utvecklingen av jordbrukssektorns totala produktionsvärde
från 2000 i löpande priser visas i figur A. Produktionsvärdet till baspris var
i huvudsak stigande fram till 2002. Mellan 2002 och 2004 låg produktionsvärdet
i stort sett konstant, för att sedan minska 2005 då gårdsstödet infördes. Mellan
2006 och 2007 skedde en ökning, som till stor del beror på att priserna på
vegetabilier ökar. Mellan 2008 och 2009 minskar både värdet av vegetabilie- och
animalieproduktionen. Åren 2010 och 2011 ökade produktionsvärdet till baspris,
vilket generellt kan förklaras med högre prisnivåer på vegetabilier och mjölk.
I produktionsvärdet till producentpris ingår inte värdet av några
direktersättningar till jordbruket. Figur A. Jordbrukssektorns produktionsvärde 2000–2011,
miljoner kr Värdet av vegetabilieproduktion till baspriser låg åren 2000
till 2004 mellan 2 till 3 miljarder kr lägre än värdet av
animalieproduktionen till baspriser. År 2005 minskade vegetabilieproduktionen
till baspriser beroende på införandet av gårdsstödet och var omkring 5
miljarder kr lägre än animalieproduktionen. År 2007 steg värdet på
vegetabilieproduktionen kraftigt och var knappt 8 % högre än
animalieproduktionen. Detta berodde på höga priser på vegetabilier samt
relativt bra skördar. Under 2008 och 2009 sjönk dock produktionsvärdet för
vegetabilier igen för att åren 2010 och 2011 återigen stiga till en nivå motsvarande
värdet av animalieproduktionen. Av figur B framgår att vegetabilieproduktionen värdemässigt
dominerades av spannmål och foderväxter (främst ensilage, hö och halm), som
tillsammans svarade för omkring 65 % av vegetabilieproduktionen. På animaliesidan
svarade mjölk för omkring 46 % av produktionsvärdet. Tillsammans stod dessa tre
produktionsgrenar för omkring 49 % av produktionsvärdet till baspriser inom jordbrukssektorn
år 2011. Figur B.
Jordbrukssektorns produktionsvärde till baspris år 2011, miljoner kr Av figur C framgår att direktersättningarna till jordbruket
enligt den gemensamma jordbrukspolitiken uppgick till knappt 10 miljarder kr år
2011. Sedan EU-inträdet år 1995 har dessa ersättningar ökat från 6,6 miljarder
kr till nivåer runt 10 miljarder kr. Åren före EU-inträdet varierade
ersättningsnivåerna mellan 3,5 och 4,5 miljarder kr. De produktrelaterade direktersättningarna, som ingår i
produktionsvärdet till baspris, uppgick under senare hälften av 1990-talet till
ca 4 miljarder kr, men ökade från och med år 2001 till omkring 5 miljarder kr. Jordbruksreformen,
med införandet av gårdsstödet år 2005, fick till följd att de produktrelaterade
stöden minskade till drygt 1 miljard kr. Ökningen av de produktrelaterade stöden
år 2006 beror till stor del på att mjölkbidraget samt slaktbidraget för nötkreatur
ökade. Minskningen år 2007 beror till största delen på att mjölkbidraget
avskaffats. År 2011 var de produktrelaterade stöden omkring 650 miljoner kr. Figur C. Direktersättningar till jordbruket 2000–2011,
miljoner kr Fördelning av jordbrukets produktionskostnader
Av figur D framgår att djurfoder utgör ungefär 31 % av
kostnaderna för insatsvaror och tjänster i jordbrukssektorn. Det bör dock
påpekas att här ingår värdet av det foder som produceras och används inom samma
företag, ca 4,7 miljarder kr år 2011. Posten andra varor och tjänster
innehåller bl.a. värdet av den halm som produceras och konsumeras inom samma
företag, 800 miljoner kr år 2011. Även kostnaden för försäkringar, rådgivning
och diverse materiell förbrukning ingår här. Figur D.
Jordbrukets produktionskostnader till baspris år 2011, miljoner kr Indikatorer på inkomstutvecklingen
Utifrån medlemsstaternas levererade statistik tar Eurostat
fram tre s.k. inkomstindikatorer. Inkomstutvecklingen enligt indikatorerna A, B
och C återfinns i figur E. Indikatorerna visar utvecklingen av real
faktorinkomst per årsverke, real företagsinkomst per obetalt årsverke samt
utvecklingen av real företagsinkomst. Mellan åren 2010 och 2011 visar indikator
A en uppgång på 0,6 %. Indikator B visar en nedgång på cirka 12 % och
indikator C visar en nedgång på ungefär 16 %. Sysselsättningen inom jordbrukssektorn har sjunkit konstant
under 1990-talet och början av 2000-talet. År 1990 var sysselsättningen, enligt
avgränsningarna i EAA, 104 300 årsverken medan den år 2011 var 56 700, vilket
är en minskning med ca 46 %. Av det totala antalet årsverken år 2011 var
omkring 70 % obetalda. Figur E. Indikator
A, B och C 2000–2011 (Index 2004–2006=100) Produktionsvärdet mätt i fasta priser
Den totala
jordbruksproduktionen, mätt som produktionsvärde till fasta producentpriser,
ökade med 2 % mellan åren 2010 och 2011. Den totala jordbrukssektorns
produktionsvärde till fasta baspriser ökade även den med 2% mellan åren 2010
och 2011. Vegetabilieproduktionens värde till fasta baspriser ökade med närmare
7 % år 2011 jämfört med år 2010, medan animalieproduktionens värde till fasta
baspriser minskade med 0,6 %. Figur F.
Jordbrukssektorns produktionsvärde 2000–2011, miljoner kr, 2005 års priser |