I korta drag

Både plus och minus i jordbrukets ekonomi 2012

Jordbrukssektorns totala produktionsvärde i löpande priser beräknas öka med drygt 1 % år 2012 jämfört med år 2011. Värdet av vegetabilieproduktionen beräknas öka med 7 % medan värdet av animalieproduktionen beräknas minska med 5 %.

Den totala spannmålsskörden för 2012 uppskattas bli ca 5,1 miljoner ton, vilket är en ökning med 10 % jämfört med 2011. Skördeökningen förklaras främst av högre hektarskördar. Förhållandevis goda spannmålsskördar i kombination med förväntade fortsatt höga priser under skördeåret 2012/13 bidrar till det ökade värdet av vegetabilieproduktionen.

Totalskörden av raps och rybs 2012 beräknas ligga 30 % högre än föregående år och skörden är den största på 19 år vilket gör att värdet av oljeväxtodlingen ökar.

Det minskade värdet av animalieproduktionen förklaras främst av att värdet av mjölkproduktionen uppskattas minska med närmare 8 %. Detta förklaras i sin tur av en nedgång i avräkningspriset på mjölk med omkring 9 %. Produktionen av mjölk förväntas dock visa på en liten ökning 2012 jämfört med 2011.

Slakten av nötkreatur beräknas minska med omkring 5 % under år 2012 jämfört med år 2011 samtidigt som avräkningspriserna uppskattas öka med 3 %. Även slakten av svin beräknas minska med omkring 10 % och priserna har varit stigande.

 

 

Prognos för inkomstutvecklingen 2011–2012

Värdet av jordbrukssektorns produktion av varor och tjänster till baspriser uppskattas öka med drygt 1 % under 2012. Värdet av vegetabilieproduktionen förväntas öka med omkring 7 % och det är främst värdet av spannmålsodlingen som bidrar till ökningen.

Värdet av animalieproduktionen förväntas minska med ca 5 %. Det finns flera orsaker till det minskade värdet av animalieproduktionen. Den främsta förklaringen är det minskade värdet av mjölkproduktionen som en följd av att avräkningspriserna uppskattas sjunka med cirka 9 %. En annan orsak är att handjursbidraget fördes över till gårdsstödet fr.o.m. januari 2012  och därmed minskar värdet av animalieproduktionen i EAA med ungefär 300 miljoner kr. Både produktionen av jordbrukstjänster och sekundära icke-jordbruksaktiviteter beräknas öka något  i värde.

Det ökade värdet av jordbrukssektorns produktion motsvaras i stort sett av en lika stor ökning i kostnaderna för insatsvaror och tjänster. De totala kostnaderna för insatsvaror och tjänster uppskattas öka med 1,6 %. Foder, som är den största kostnadsposten, beräknas öka med omkring 2,5 %.

Som tidigare nämnts så fördes handjursbidraget över till gårdsstödet fr.o.m. januari 2012. Detta gällde även stödet för kontrakterad stärkelsepotatis och totalt motsvarar dessa ersättningar ett belopp på över 300 miljoner kronor.  I EAA blir konsekvensen att dessa ersättningar förs från värdet av jordbrukets produk-tion till posten ”Övriga produktionssubventioner”. Trots överföringen av handjursbidraget och stödet för kontrakterad stärkelsepotatis så minskar posten ”Övriga produktionssubventioner” med 1,5 %, motsvarande 140 miljoner kr. Detta är främst en effekt av den svenska kronans förstärkning. Totalt uppskattas ersättningarna till jordbruket att minska med närmare 500 miljoner kr.

Förädlingsvärdet netto, vilket motsvarar värdet av jordbrukssektorns produktion minus insatsförbrukning och kapitalförslitning, beräknas öka med knappt 1 %. Den förväntade minskningen av ”Övriga produktionssubventioner” gör dock att driftsöverskottet, som är det överskott som ska täcka kostnader för arrende, räntor, eget arbete och eget kapital, uppskattas minska med drygt 1 %. På plussidan återfinns minskade räntekostnader vilket gör att företagsinkomsten, som ska täcka eget arbete och kapital, uppskattas öka med 1,6 %.

Jordbruksverket har levererat denna preliminära beräkning över inkomstutvecklingen i Sverige till EU:s statistikmyndighet Eurostat. Beräkningen redovisas i tabell 1, som innehåller värden för år 2011 samt förändringar till år 2012 i volym, pris och värde uttryckt som index.

Kring den 12 december planerar Eurostat att redovisa medlemsstaternas prognoser över utvecklingen av jordbrukets inkomster mellan åren 2011 och 2012. Indikator A, som beskriver förändringen i real faktorinkomst per årsarbete, är det mått som brukar användas vid jämförelse mellan medlemsländerna. Med antaganden om en fortsatt nedgång av den totala arbetsinsatsen (-4,7 %) och en prisökning för bruttonationalprodukten med knappt 1 %, kommer indikator A för Sverige att visa en uppgång med 3,1 %. Denna beräkning är naturligtvis mycket osäker, särskilt när det gäller kostnadsposterna, och det slutliga utfallet kan komma att skilja sig avsevärt härifrån.