![]() |
![]() | |
JO 45 SM 1303 | |
EAA – Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn
Prognos för utvecklingen 2012–2013 Economic Accounts for Agriculture – first estimates for 2013 | |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() | ![]() ![]() |
|
I korta drag
Plus för animalieproduktionen och minus för växtodlingen i prognosen för
jordbrukets ekonomi 2013
Jordbrukssektorns totala produktionsvärde i löpande priser
beräknas minska med drygt 1 % år 2013 jämfört med år 2012. Värdet av
vegetabilieproduktionen beräknas minska med 8 % medan värdet av
animalieproduktionen beräknas öka med drygt 5 %. De totala kostnaderna
förväntas ligga på ungefär samma nivå som 2012. Den totala spannmålsskörden för 2013 uppskattas till ca 5,0
miljoner ton, vilket är en minskning med drygt 1 % jämfört med 2012.
Samtidigt förväntas priserna för spannmål sjunka relativt kraftigt under
skördeåret 2013/2014 vilket bidrar till det minskade värdet av
vegetabilieproduktionen. Totalskörden
av raps och rybs 2013 beräknas ligga närmare 5 % högre än föregående år
vilket främst är en följd av ökade odlingsarealer. Precis som för spannmål
leder dock lägre priser till att värdet av produktionen minskar. Det ökade värdet av animalieproduktionen förklaras främst av
att värdet av mjölkproduktionen uppskattas öka med 7 %. Detta förklaras i
sin tur av en beräknad uppgång i avräkningspriset på mjölk med närmare 8 %
samtidigt som produktionen minskat något. Slakten av nötkreatur beräknas öka något under år 2013
jämfört med år 2012 samtidigt som avräkningspriserna uppskattas minska med
cirka 1 %. Slakten av svin beräknas minska med omkring 1 % och
priserna har varit stigande. Inför publiceringen av 2012 års beräkningar i oktober 2013
gjordes några revideringar av EAA som även påverkar tidigare år. Dessa berör
främst animalieproduktionen och foderväxter (se avsnittet fakta om
statistiken). Prognos för inkomstutvecklingen 2012–2013
Värdet av jordbrukssektorns produktion av varor och tjänster
till baspriser uppskattas minska med drygt 1 % under 2013. Värdet av
vegetabilieproduktionen förväntas minska med 8 % vilket till stor del är
en följd av att priserna på spannmål och oljeväxter, i prognosen, förväntas
sjunka relativt kraftigt mellan skördeåren 2012/2013 och 2013/2014. Värdet av animalieproduktionen förväntas öka med drygt 5 %.
Den främsta förklaringen är att mjölkproduktionen möter bättre avräkningspriser
på marknaden vilket ökar värdet med
cirka 7 %. Även för grisproduktionen har prisbilden sett ljusare ut och
värdet av produktion förväntas öka med 5%. Både produktionen av
jordbrukstjänster och sekundära icke-jordbruksaktiviteter beräknas öka något i
värde. Kostnaderna för insatsvaror och tjänster beräknas vara i
stort sett oförändrade. De lägre spannmålspriserna verkar dämpande på
kostnaderna för foder som produceras inom det egna företaget och det foder som
omsätts inom jordbrukssektorn. Kostnaderna för köpfodermedel förväntas dock öka
jämfört med föregående år. Förädlingsvärdet netto, vilket motsvarar värdet av
jordbrukssektorns produktion minus insatsförbrukning och kapitalförslitning,
beräknas minska med 7 %. Driftsöverskott netto, som är det överskott som
ska täcka kostnader för arrende, räntor, eget arbete och eget kapital, uppskattas
minska med drygt 3 %. Ökade arrende- och räntekostnader gör dock att företagsinkomsten,
som ska täcka kostnader för eget arbete och kapital uppskattas minska med cirka
7 %. Jordbruksverket har levererat denna preliminära beräkning
över inkomstutvecklingen i Sverige till EU:s statistikmyndighet Eurostat.
Beräkningen redovisas i tabell 1, som innehåller värden för år 2012 samt
förändringar till år 2013 i volym, pris och värde uttryckt som index. I mitten av december planerar Eurostat att redovisa medlemsstaternas prognoser över utvecklingen av jordbrukets inkomster mellan åren 2012 och 2013. Indikator A, som beskriver förändringen i real faktorinkomst per årsarbete, är det mått som brukar användas vid jämförelse mellan medlemsländerna. Faktorinkomsten beräknas som produktionsvärdet (inklusive subventioner) minus kostnader för insatsvaror och tjänster och kapitalförslitning. Med antaganden om en fortsatt nedgång av den totala arbetsinsatsen (-4,7 %) och en prisökning för bruttonationalprodukten med knappt 1,4 %, kommer indikator A för Sverige att visa en uppgång med knappt 1 %. Denna prognos är naturligtvis mycket osäker och det slutliga utfallet kan komma att skilja sig avsevärt härifrån. |