Statistiken med kommentarer

 

EAA (Economic Accounts for Agriculture) är en ekonomisk kalkyl för jordbruket som tas fram inom alla EU-länder enligt ett fastställt regelverk[1] och levereras till EU:s statistikmyndighet Eurostat. Den svenska kalkylen görs av Jordbruksverket och beräkningar fram till år 2013 har nu levererats till Eurostat.

Jordbruksverket arbetar kontinuerligt för att förbättra metoder och underlag för beräkningarna av EAA. Inför publiceringen av detta Statistiska meddelande har några revideringar gjorts vilket påverkar resultaten även för tidigare år. Revideringarna beror både på metodförändringar och felaktigheter i beräkningarna. Revideringarna påverkar i första hand värdet av jordbrukets produktion, och som en följd därav även resultatmåtten. En mer detaljerad beskrivning återfinns i avsnittet ”Fakta om statistiken”.

Fortsatt nedgång i resultatet för jordbruket

Jordbrukets ekonomiska resultat enligt EAA framgår av tablå A. Det totala produktionsvärdet till löpande baspriser[2] ökade med 0,3 miljarder kronor, motsvarande drygt 0,6 %, mellan åren 2012 och 2013. Samtidigt ökade kostnaderna för insatsvaror och tjänster med drygt 4 %, motsvarande 1,7 miljarder kronor. Även kostnaderna för kapitalförslitning, löner, arrende och hyror ökade. Sammantaget minskade företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete och eget kapital, med 1,5 miljarder kronor eller närmare 22 %.

Tablå A. Jordbrukets ekonomiska resultat 2006–2013, miljoner kr

	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013
Vegetabilieproduktionens värde	15 971	22 313	19 979	18 723	22 161	23 628	26 447	24 085
Animalieproduktionens värde	20 788	20 302	23 525	21 428	22 964	23 835	23 563	25 404
Intäkter från jordbrukstjänster	2 434	2 500	2 702	2 646	2 528	2 719	2 792	3 056
Intäkter från sekundära icke-jordbruksaktiviteter	3 637	3 710	3 859	3 138	3 743	3 730	2 923	3 529
Totalt produktionsvärde	42 830	48 825	50 065	45 934	51 396	53 912	55 725	56 074
- Kostnader för insatsvaror och tjänster	29 492	33 396	36 244	34 981	36 538	38 459	39 790	41 473
Förädlingsvärde brutto till baspris	13 339	15 429	13 821	10 953	14 858	15 452	15 935	14 601
- Kapitalförslitning	6 990	7 450	8 034	8 621	8 928	9 361	9 798	9 887
Förädlingsvärde netto till baspris	6 349	7 979	5 787	2 332	5 930	6 091	6 136	4 714
+ Övriga produktionssubventioner	8 573	9 016	9 419	9 539	9 309	9 351	9 178	9 231
Faktorinkomst	14 921	16 995	15 206	11 871	15 239	15 442	15 314	13 945
- Löner och kollektiva avgifter	2 426	2 449	2 472	2 714	2 804	2 865	2 996	3 102
Driftsöverskott netto	12 496	14 546	12 735	9 157	12 436	12 577	12 318	10 843
- Arrende- och hyreskostnader	1 761	1 950	2 003	2 082	2 314	2 471	2 565	2 667
- Nettoräntekostnader	2 341	2 556	2 328	1 970	1 678	2 695	2 788	2 714
Företagsinkomst	8 393	10 040	8 404	5 105	8 444	7 411	6 965	5 462

Anm. Produktionsvärdet redovisas till baspriser (se not 2 nedan)

Värdet av vegetabilieproduktionen

Värdet av vegetabilieproduktionen i löpande baspriser minskade med 9 %, motsvarande 2,4 miljarder kronor, år 2013 jämfört med år 2012.

Spannmålsskörden var i stort sett oförändrad mellan 2012 och 2013 medan skörden av oljeväxter ökade något. Priserna på spannmål och oljeväxter sjönk dock kraftigt under skördeåret 2013/2014 och detta  bidrog starkt till det minskade produktionsvärdet.

Värdet av animalieproduktionen

Produktionsvärdet för animalier i löpande baspris ökade år 2013 med nästan 8 % eller drygt 1,8 miljarder kronor jämfört med år 2012.

Slakten av nötkreatur låg på i stort sett samma nivå 2013 som 2012 men de genomsnittliga priserna inklusive efterlikvider och leveranstillägg steg med cirka 10 %. Totalt ökade produktionsvärdet för nötkreatur med drygt 300 miljoner kronor eller 7 %.

Även slakten av svin låg i nivå med 2012 års slakt. Samtidigt steg de genomsnittliga priserna inklusive efterlikvider och leveranstillägg med drygt 6 %. Produktionsvärdet ökade med drygt 300 miljoner kronor, motsvarande 8 %.

Invägningen av mjölk var i stort sett oförändrad mellan 2012 och 2013. Stigande producentpriser bidrog dock till att produktionsvärdet ökade  med 8 % eller drygt 800 miljoner kronor.

Produktionsvärdet för ägg har haft en stigande trend under många år. Mellan åren 2012 och 2013 steg produktionen med nästan 6 % men samtidigt sjönk priserna något vilket resulterade i en ökning av produktionsvärdet med knappt 4 % eller 70 miljoner kronor.

Kostnader och resultat

Under år 2013 steg kostnaderna för insatsvaror och tjänster med drygt 4 % eller närmare 1,7 miljarder kronor. Foderkostnaden stod för drygt en tredjedel av de ökade kostnaderna i denna grupp. Jämfört med år 2012 steg foderkostnaderna med 600 miljoner kronor eller närmare 5 %. Även kostnaderna för andra varor och tjänster ökade med närmare 600 miljoner, motsvarande 6 %.

Kostnaderna för kapitalförslitning ökade något. Men ökningstakten var betydligt lägre än tidigare år.

Den svaga ökningen i produktionsvärdet år 2013 möttes således av ökade kostnader. Detta ledde till att faktorinkomsten, som ska täcka kostnader för löner, arrende, räntor, eget arbete och eget kapital, minskade med närmare 1,4 miljarder kronor eller 9 % jämfört med 2012.

Ökade löne-, arrende- och hyreskostnader bidrog också till att företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete och eget kapital, minskade med 1,5 miljarder eller närmare 22 %.

Jordbruksverket har levererat denna beräkning över inkomstutvecklingen i det svenska jordbruket till EU:s statistikmyndighet Eurostat. Utifrån medlemsstaternas levererade statistik tar Eurostat fram tre så kallade inkomstindikatorer. Inkomstutvecklingen enligt indikatorerna A, B och C återfinns i figur A. Indikatorerna definieras enligt följande:

-          Indikator A: Index över real faktorinkomst per årsverke totalt

-          Indikator B: Index över real företagsinkomst per oavlönat årsverke

-          Indikator C: Real företagsinkomst

Mellan åren 2012 och 2013 visar indikator A en nedgång på 6,6 %. Indikator B och C visar en nedgång på ungefär 20 % respektive 22 %.

 

 

 

 

Figur A. Indikator A, B och C 2002–2013 (Index 2004–2006=100)

Indikator A och B belyser inkomstutvecklingen i förhållande till antalet utförda årsverken i sektorn. Sysselsättningen inom jordbrukssektorn, mätt i årsverken, har sjunkit kontinuerligt under lång tid. År 1990 var sysselsättningen, enligt avgränsningarna i EAA, 104 300 årsverken medan den år 2013 uppskattas till 55 200, vilket motsvarar en minskning med cirka 47 %. Av det totala antalet årsverken år 2013 var omkring 70 % obetalda. Inför publiceringen av detta statistiska meddelande reviderades antalet årsverken även för åren 2011 och 2012. Mer information återfinns i avsnittet ”Fakta om statistiken”.

 

Utveckling och fördelning av det totala produktionsvärdet

Jordbrukssektorns produktionsvärde i löpande priser

I figur B visas utvecklingen av jordbrukssektorns totala produktionsvärde i
löpande priser.

Figur B. Jordbrukssektorns produktionsvärde 2002–2013, miljoner kr

 

Produktionsvärdet till baspris låg relativt konstant fram till år 2004. År 2005 minskade produktionsvärdet med knappt 4 miljarder kronor. Minskningen mellan åren 2004 och 2005 kan till stor del förklaras av införandet av gårdsstödet, vilket för EAA innebar att en stor del av direktersättningar flyttades från produktsubventioner till posten ”Övriga produktionssubventioner”.

Mellan åren 2006 och 2007 ökade produktionsvärdet med omkring 6 miljarder kronor, vilket till stor del kan förklaras av att priserna på spannmål och foderväxter ökade.

Mellan åren 2008 och 2009 minskade produktionsvärdet med drygt 4 miljarder kronor vilket huvudsakligen kan förklaras av sjunkande priser på spannmål och mjölk.

Åren därefter har produktionsvärdet ökat och det är vegetabilieproduktionen som står för den största ökningen i produktionsvärdet. År 2013 låg produktionsvärdet i stort sett i nivå med 2012 års värde.

Jordbrukssektorns produktionsvärde i fasta priser

I figur C redovisas jordbrukssektorns produktion i fasta priser. Jordbrukssektorns produktion, mätt som produktionsvärde till fasta baspriser, ökade med drygt 1 % mellan 2012 och 2013. Vegetabilieproduktionens värde till fasta baspriser minskade med knappt 2 % år 2013 jämfört med år 2012, medan animalieproduktionens värde till fasta baspriser ökade med 1 %. Att jordbrukssektorns produktionsvärde, mätt i fasta baspriser, ökade totalt sett beror på att intäkterna för jordbrukstjänster och sekundära icke jordbruksaktiviteter ökade.

 

Figur C. Jordbrukssektorns produktionsvärde 2002–2013, miljoner kr, 2005 års priser

 

Fördelningen av jordbrukssektorns produktionsvärde

Av figur D framgår att vegetabilieproduktionen, år 2013, värdemässigt dominerades av spannmål och foderväxter (främst ensilage, hö och halm), som tillsammans svarade för 63 % av vegetabilieproduktionen. På animaliesidan svarade mjölk för omkring 42 % av produktionsvärdet. Tillsammans stod dessa tre produktgrupper för omkring 46 % av produktionsvärdet till löpande baspriser inom jordbrukssektorn år 2013.

 

Figur D. Jordbrukssektorns produktionsvärde till baspris år 2013,
miljoner kr

 

Direktersättningar

Av figur E framgår att direktersättningarna till jordbruket enligt den gemensamma jordbrukspolitiken uppgick till cirka 9,5 miljarder kronor år 2013. Sedan EU-inträdet år 1995 har dessa ersättningar ökat från 6,6 miljarder kronor till nivåer runt 10 miljarder kronor. Åren före EU-inträdet varierade ersättnings­nivåerna mellan 3,5 och 4,5 miljarder kronor.

Figur E. Direktersättningar till jordbruket 2002–2013, miljoner kr

De produktrelaterade direktersättningarna, som ingår i produktionsvärdet till baspris, uppgick under senare hälften av 1990-talet till cirka 4 miljarder kronor, men ökade från och med år 2001 till omkring 5 miljarder kronor. Jordbruksreformen, med införandet av gårdsstödet år 2005, fick till följd att de produktrelaterade stöden minskade till drygt 1 miljard kronor. Ökningen av de produktrelaterade stöden år 2006 beror till stor del på att mjölkbidraget samt slaktbidraget för nötkreatur ökade. Minskningen år 2007 beror till största delen på att mjölkbidraget avskaffats. År 2012 minskade de produktrelaterade direktersättningarna ytterligare. Orsaken var att det så kallade handjursbidraget fördes över till gårdsstödet vilket även var fallet med stödet till kontrakterad stärkelsepotatis.

 

Fördelning av jordbrukets produktionskostnader

Av figur F framgår att djurfoder utgör ungefär en tredjedel av kostnaderna för insatsvaror och tjänster i jordbrukssektorn. Det bör dock påpekas att här ingår värdet av det foder som produceras och används inom samma företag, cirka 5,3 miljarder kronor år 2013. Posten andra varor och tjänster innehåller bl.a. värdet av den halm som produceras och konsumeras inom samma företag, 900 miljoner kronor år 2013. Även kostnaden för försäkringar, rådgivning och diverse materiell förbrukning ingår här.

Figur F. Jordbrukets produktionskostnader till baspris år 2013, miljoner kr