I korta drag

Svagt förbättrat resultat för jordbruket 2015

Jordbrukssektorns totala produktionsvärde i löpande priser förväntas öka med 1,6 % år 2015 jämfört med år 2014. Värdet av vegetabilieproduktionen beräknas öka med 3,6 % medan värdet av animalieproduktionen förväntas förbli i stort sett oförändrat.

Det oförändrade värdet av animalieproduktionen är i hög grad en effekt av det nya nötkreaturstödet. Om man bortser från stödet skulle jordbrukssektorns
totala produktionsvärde vara i stort sett oförändrat jämfört med 2014 och värdet av animalieproduktionen skulle minska med cirka 3 %.

Jordbrukssektorns totala kostnader beräknas ligga på ungefär samma nivå som 2014. Totalt innebär detta att driftsöverskott netto, som är det överskott som ska täcka kostnader för arrende, räntor, eget arbete och eget kapital, uppskattas öka med drygt 1 %. Företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete och kapital, förväntas även den öka med drygt 1 %.

Sett över hela jordbrukssektorn så beräknas alltså slutresultatet hamna på ungefär samma nivå som 2014. Det finns dock betydande skillnader för olika delar av jordbruket. Lägre avräkningspriser på mjölk gör att värdet av mjölkproduktionen till baspriser beräknas minska med 1,7 miljarder kronor eller drygt 15 %. Samtidigt har producentpriserna på nötkött stigit vilket gör att värdet av denna produktion beräknas öka med ungefär 600 miljoner kronor eller 11 %.   

 

 

 

Preliminära beräkningar av inkomstutvecklingen 2014–2015

Jordbrukssektorns totala produktionsvärde i löpande priser förväntas öka med 1,6 % år 2015 jämfört med 2014. Värdet av vegetabilieproduktionen förväntas öka med 3,6 % medan värdet av animalieproduktionen förväntas förbli i stort sett oförändrat.

Priset på spannmål förväntas fortsätta att sjunka även under skördeåret 2015/2016. Lägre priser kompenseras dock till viss del av en stor skörd men  värdet av spannmålsproduktionen bedöms ändå minska med 3 % jämfört med skördeåret 2014/2015. Värdet av oljeväxter och proteingrödor ökar på grund av stora skördar och det totala värdet av industrigrödor ökar med 9 %.

Värdet av mjölkproduktionen uppskattas minska med drygt 15 %, vilket i stort sett helt förklaras av ett betydligt lägre genomsnittligt avräkningspris under 2015 jämfört med 2014.

Samtidigt har producentpriserna för nötkött stigit vilket bidragit till att öka intäkterna för nötköttsproducenterna med 11 %. Dessutom tillkommer det nya nötkreaturstödet som i EAA-kalkylen hanteras som ett stöd direkt till nötköttsproducenterna och inte som ett allmänt produktionsrelaterat stöd.

Värdet av grisproduktionen förväntas även det öka på grund av högre priser
medan produktionsvärdet för fjäderfä förväntas öka på grund av ökad slakt.

Värdet av produktionen av jordbrukstjänster beräknas minska medan sekundära icke-jordbruksaktiviteter beräknas ligga på ungefär samma nivå som år 2014.

Priserna på bland annat foder och energi förväntas sjunka under 2015 vilket bidrar till att de totala kostnaderna för insatsvaror och tjänster beräknas minska med knappt 1 %.

Förädlingsvärdet netto, vilket motsvarar värdet av jordbrukssektorns produktion minus insatsförbrukning och kapitalförslitning, beräknas öka med 17 %. Den kraftiga ökningen är dock inte reell. Det nya nötkreaturstödet innebär att cirka 850 miljoner kronor flyttas från posten Övriga produktionssubventioner och hamnar som ett produktstöd i posten Nötkreatur. Driftsöverskott netto, som är det överskott som ska täcka kostnader för arrende, räntor, eget arbete och eget kapital, uppskattas öka med drygt 1 %. Företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete och kapital, förväntas även den öka med drygt 1 %.

Jordbruksverket har levererat denna preliminära beräkning av inkomstutvecklingen i Sverige till EU:s statistikmyndighet Eurostat. Beräkningen redovisas i tabell 1, som innehåller värden för år 2014 samt förändringar till år 2015 i volym, pris och värde uttryckt som index.

I samband med leveransen tas även ett antal indikatorer fram för att belysa inkomstutvecklingen i jordbruket för respektive medlemsland. Indikator A, som beskriver förändringen i real faktorinkomst per årsarbete, är det mått som brukar användas vid jämförelse mellan medlemsländerna. Faktorinkomsten beräknas som produktionsvärdet (inklusive subventioner) minus kostnader för insatsvaror och tjänster och kapitalförslitning. Med antagande om en nedgång av den totala arbetsinsatsen (-1,7 %) och en prisökning i bruttonationalprodukten med 1,9 %, visar indikator A preliminärt en uppgång med 1,3 % 2015 jämfört med 2014. Denna beräkning är naturligtvis mycket osäker och det slutliga utfallet kan komma att skilja sig avsevärt härifrån.