![]() |
![]() | |
JO 45 SM 1601 | |
EAA – Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn
Preliminär utveckling 2014–2015 Economic Accounts for Agriculture – second estimates for 2015 | |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() | ![]() ![]() |
|
I korta drag
Svagt förbättrat resultat för jordbruket 2015
Jordbrukssektorns totala produktionsvärde i löpande priser
förväntas öka med 1,6 % år 2015 jämfört med år 2014. Värdet av vegetabilieproduktionen
beräknas öka med 3,6 % medan värdet av animalieproduktionen förväntas förbli i
stort sett oförändrat. Det oförändrade värdet av animalieproduktionen är i hög grad
en effekt av det nya nötkreaturstödet. Om man bortser från stödet skulle
jordbrukssektorns Jordbrukssektorns totala kostnader beräknas ligga på ungefär
samma nivå som 2014. Totalt innebär detta att driftsöverskott netto, som är det
överskott som ska täcka kostnader för arrende, räntor, eget arbete och eget
kapital, uppskattas öka med drygt 1 %. Företagsinkomsten, som ska täcka
kostnader för eget arbete och kapital, förväntas även den öka med drygt 1 %. Sett över hela jordbrukssektorn så beräknas alltså
slutresultatet hamna på ungefär samma nivå som 2014. Det finns dock betydande
skillnader för olika delar av jordbruket. Lägre avräkningspriser på mjölk gör
att värdet av mjölkproduktionen till baspriser beräknas minska med 1,7
miljarder kronor eller drygt 15 %. Samtidigt har producentpriserna på nötkött
stigit vilket gör att värdet av denna produktion beräknas öka med ungefär 600
miljoner kronor eller 11 %. Preliminära beräkningar av inkomstutvecklingen 2014–2015
Jordbrukssektorns totala produktionsvärde i löpande priser
förväntas öka med 1,6 % år 2015 jämfört med 2014. Värdet av
vegetabilieproduktionen förväntas öka med 3,6 % medan värdet av
animalieproduktionen förväntas förbli i stort sett oförändrat. Priset på spannmål förväntas fortsätta att sjunka även under
skördeåret 2015/2016. Lägre priser kompenseras dock till viss del av en stor
skörd men värdet av spannmålsproduktionen
bedöms ändå minska med 3 % jämfört med skördeåret 2014/2015. Värdet av
oljeväxter och proteingrödor ökar på grund av stora skördar och det totala värdet
av industrigrödor ökar med 9 %. Värdet av mjölkproduktionen uppskattas minska med drygt 15 %,
vilket i stort sett helt förklaras av ett betydligt lägre genomsnittligt
avräkningspris under 2015 jämfört med 2014. Samtidigt har producentpriserna för nötkött stigit vilket
bidragit till att öka intäkterna för nötköttsproducenterna med 11 %. Dessutom
tillkommer det nya nötkreaturstödet som i EAA-kalkylen hanteras som ett stöd
direkt till nötköttsproducenterna och inte som ett allmänt produktionsrelaterat
stöd. Värdet av grisproduktionen förväntas även det öka på grund
av högre priser Värdet av produktionen av jordbrukstjänster beräknas minska
medan sekundära icke-jordbruksaktiviteter beräknas ligga på ungefär samma nivå
som år 2014. Priserna på bland annat foder och energi förväntas sjunka
under 2015 vilket bidrar till att de totala kostnaderna för insatsvaror och
tjänster beräknas minska med knappt 1 %. Förädlingsvärdet netto, vilket motsvarar värdet av
jordbrukssektorns produktion minus insatsförbrukning och kapitalförslitning,
beräknas öka med 17 %. Den kraftiga ökningen är dock inte reell. Det nya
nötkreaturstödet innebär att cirka 850 miljoner kronor flyttas från posten
Övriga produktionssubventioner och hamnar som ett produktstöd i posten
Nötkreatur. Driftsöverskott netto, som är det överskott som ska täcka kostnader
för arrende, räntor, eget arbete och eget kapital, uppskattas öka med drygt
1 %. Företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete och
kapital, förväntas även den öka med drygt 1 %. Jordbruksverket har levererat denna preliminära beräkning av
inkomstutvecklingen i Sverige till EU:s statistikmyndighet Eurostat.
Beräkningen redovisas i tabell 1, som innehåller värden för år 2014 samt
förändringar till år 2015 i volym, pris och värde uttryckt som index. I samband med leveransen tas även ett antal indikatorer fram
för att belysa inkomstutvecklingen i jordbruket för respektive medlemsland. Indikator
A, som beskriver förändringen i real faktorinkomst per årsarbete, är det mått
som brukar användas vid jämförelse mellan medlemsländerna. Faktorinkomsten
beräknas som produktionsvärdet (inklusive subventioner) minus kostnader för
insatsvaror och tjänster och kapitalförslitning. Med antagande om en nedgång av
den totala arbetsinsatsen (-1,7 %) och en prisökning i bruttonationalprodukten
med 1,9 %, visar indikator A preliminärt en uppgång med 1,3 % 2015
jämfört med 2014. Denna beräkning är naturligtvis mycket osäker och det
slutliga utfallet kan komma att skilja sig avsevärt härifrån. |