Statistiken med kommentarer

 

EAA (Economic Accounts for Agriculture) är en ekonomisk kalkyl för jordbruket som tas fram inom alla EU-länder enligt ett fastställt regelverk[1] och levereras till EU:s statistikmyndighet Eurostat. Den svenska kalkylen görs av Jordbruksverket och beräkningar fram till år 2016 har nu levererats till Eurostat.

Prognosen för 2016 publicerades i JO 45 SM 1603 den 1 december 2016 och de preliminära uppgifterna publicerades i JO 45 SM 1701 den 2 februari 2017.

Sämre ekonomiskt resultat för jordbruket 2016

Jordbrukets ekonomiska resultat enligt EAA framgår översiktligt av tablå A. En mer detaljerad redovisning av de olika intäkts- och kostnadsposterna återfinns i tabellbilagan. I de följande textavsnitten beskrivs utvecklingen för de olika intäkts- och kostnadsposterna samt resultatmåtten. Fokus läggs på de poster som har störst betydelse för utvecklingen av resultatet mellan de två senaste åren.

Produktionsvärdena redovisas i löpande baspriser, vilket innebär att så kallade produktrelaterade direktersättningar (produktsubventioner) enligt den gemensamma jordbrukspolitiken ingår i värdet för respektive produkt. Övriga direktersättningar benämns ”Övriga produktionssubventioner” och utgörs av produktionsrelaterade direktersättningar såsom gårdsstöd, förgröningsstöd, miljöersättningar, kompensationsbidrag. I figur E redovisas fördelningen mellan produktsubventioner och övriga produktionssubventioner.

 

Tablå A. Jordbrukets ekonomiska resultat 2009–2016, miljoner kr

	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016
Vegetabilieproduktionens värde	18 723	22 067	23 130	25 794	23 554	25 200	26 041	24 677
Animalieproduktionens värde	21 428	22 964	23 835	23 547	25 377	25 229	24 877	25 354
Intäkter från jordbrukstjänster	2 646	2 528	2 719	2 792	3 056	3 229	3 195	3 624
Intäkter från sekundära icke-jordbruksaktiviteter	3 138	3 743	3 730	2 923	3 529	2 925	3 388	2 768
Totalt produktionsvärde	45 934	51 302	53 414	55 056	55 516	56 583	57 502	56 423
- Kostnader för insatsvaror och tjänster	34 981	36 540	38 093	39 452	41 453	41 117	40 196	40 879
Förädlingsvärde brutto till baspris	10 953	14 762	15 321	15 604	14 063	15 466	17 305	15 543
- Kapitalförslitning	8 705	8 919	9 300	9 596	9 647	9 690	9 917	10 082
Förädlingsvärde netto till baspris	2 249	5 843	6 021	6 008	4 416	5 776	7 388	5 461
+ Övriga produktionssubventioner	9 539	9 309	9 351	9 178	9 242	9 223	8 423	8 957
Faktorinkomst	11 787	15 152	15 372	15 186	13 658	14 999	15 811	14 419
- Löner och kollektiva avgifter	2 714	2 804	2 865	2 996	3 102	3 180	3 296	3 374
Driftsöverskott netto	9 073	12 348	12 507	12 190	10 556	11 819	12 516	11 045
- Arrende- och hyreskostnader	2 082	2 314	2 471	2 565	2 667	2 872	2 826	2 898
- Nettoräntekostnader	1 970	1 678	2 695	2 788	2 688	2 205	1 453	1 362
Företagsinkomst	5 021	8 356	7 341	6 837	5 201	6 742	8 237	6 785

Anm. Produktionsvärdet redovisas till baspriser

Värdet av vegetabilieproduktionen

Värdet av vegetabilieproduktionen i löpande baspriser minskade med 1,4 miljarder kronor eller 5 % år 2016 jämfört med år 2015. Totalt uppgick värdet av vegetabilieproduktionen till 24,7 miljarder kronor.

Värdet av spannmålsproduktionen minskade med nästan 0,5 miljarder kronor eller 6 % under skördeåret 2016/2017 jämfört med föregående år. Detta var en följd av att skördarna minskade med 11 % samtidigt som de genomsnittliga priserna under skördeåret 2016/2017 var högre än föregående år. Totalt uppgick värdet av spannmålsproduktionen till knappt 6,7 miljarder kronor.

Värdet av produktionen av raps och rybs minskade med 19 % under skördeåret 2016/2017, vilket värdemässigt motsvarar en minskning på 0,2 miljarder kronor. Skördarna minskade med 25 %, vilket var en följd av både minskade hektarskördar och mindre odlad areal. Samtidigt ökade det genomsnittliga priset under skördeåret, vilket mildrade nedgången i värdet. Totalt uppgick värdet av raps- och rybsproduktionen till 0,9 miljarder kronor.

Värdet av fodergrödor, främst vall, minskade med drygt 0,8 miljarder eller 9 %. Skörden av slåttervall var 12 % mindre 2016 jämfört med 2015. Detta kompenserades till viss del av något högre priser. Totalt uppgick värdet av fodergrödor till knappt 9 miljarder kronor.

Värdet av animalieproduktionen

Produktionsvärdet av animalier till löpande baspriser ökade  år 2016 med
2 % eller nästan 0,5 miljarder kronor jämfört med år 2016. Totalt uppgick värdet av animalieproduktionen till 25,4 miljarder kronor.

Slakten av nötkreatur minskade något medan de genomsnittliga priserna, inklusive efterlikvider och leveranstillägg, steg 10 %. Totalt ökade produktionsvärdet av nötkreatur med 5 % eller 0,3 miljarder kronor. Produktionsvärdet av nötkreatur uppgick 2016 till 6,4 miljarder kronor.

Slakten av svin var i stort sett oförändrad 2016 jämfört med 2015. De genomsnittliga priserna, inklusive efterlikvider och leveranstillägg, ökade dock med  8 %. Produktionsvärdet ökade med knappt 0,4 miljarder kronor eller drygt 9 %. Det totala produktionsvärdet för svin uppgick till 4,3 miljarder kronor.

Invägningen av mjölk minskade med drygt 2 % under 2016. Det kraftiga prisfallet under 2015 bromsades upp under 2016 och de genomsnittliga priserna sjönk med 2 %. Totalt minskade värdet av mjölkproduktionen med 5 % eller knappt 0,5 miljarder kronor, och uppgick totalt till 8,9 miljarder kronor. Det är det lägsta värdet sedan 2009.

Produktionsvärdet av ägg fortsatte att öka under 2016. Priset var i stort sett oförändrat jämfört med 2015 men produktionen ökade med 9 %, vilket ledde till att värdet ökade med knappt 0,2 miljarder kronor och uppgick till 1,9 miljarder kronor

Kostnader och resultat

Totalt minskade jordbrukssektorns produktionsvärde i löpande baspriser med 1,1 miljarder kronor eller 2 % år 2016 jämfört med 2015 och uppgick till 56,4 miljarder kronor.

Samtidigt ökade kostnaderna för insatsvaror och tjänster med 0,7 miljarder kronor, eller knappt 2 %, till totalt 40,9 miljarder kronor. Kostnaderna för djurfoder minskade med 0,5 miljarder kronor, en minskning med 4 %. Totalt uppgick foderkostnaderna till 11,8 miljarder kronor. Minskningen av foderkostnaden vägs dock upp av kostnadsökningar för bland annat utsäde, mineralgödsel och kostnadsposten andra varor och tjänster.

Kostnaderna för kapitalförslitning ökade med 2 % eller knappt 0,2 miljarder kronor jämfört med år 2015.

Under 2016 bedöms intäkterna från övriga produktionssubventioner öka med 0,5 miljarder kronor.

Faktorinkomsten, som ska täcka kostnader för löner, arrende, räntor, eget arbete och eget kapital, minskade med 9 % eller 1,4 miljarder kronor till totalt 14,4 miljarder kronor.

Räntekostnaderna minskade under 2016 men uppväger inte de ökade kostnader för löner, arrende och hyror. Företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete och eget kapital, minskade med nästan 1,5 miljarder kronor eller 18 % jämfört med 2015. Företagsinkomsten uppgick till knappt 6,8 miljarder kronor vilket är i nivå med år 2014. 

 

Jordbruksverket har levererat denna beräkning av inkomstutvecklingen i det svenska jordbruket till EU:s statistikmyndighet Eurostat. Utifrån medlemsstaternas levererade statistik tar Eurostat fram tre så kallade inkomstindikatorer. Inkomstutvecklingen enligt indikatorerna A, B och C återfinns i figur A. Indikatorerna definieras enligt följande:

-          Indikator A: Index över real faktorinkomst per årsverke totalt

-          Indikator B: Index över real företagsinkomst per oavlönat årsverke

-          Indikator C: Real företagsinkomst

Mellan åren 2015 och 2016 visar indikator A en nedgång på 8 %. Indikator B och C visar en nedgång på 16 % respektive 18 %.

Figur A. Indikator A, B och C 2005–2016 (Index 2009–2011=100)

Indikator A och B belyser inkomstutvecklingen i förhållande till antalet utförda årsverken i sektorn. Sysselsättningen inom jordbrukssektorn, mätt i årsverken, har sjunkit kontinuerligt under lång tid. År 1990 var sysselsättningen, enligt avgränsningarna i EAA, 104 300 årsverken. 2005 uppgick antalet årsverken till 75 600 och för år 2016 uppskattas antalet årsverken till 58 300. Av det totala antalet årsverken år 2016 uppskattas 62 % vara oavlönade.

Utveckling och fördelning av det totala produktionsvärdet

Jordbrukssektorns produktionsvärde i löpande priser

I figur B visas utvecklingen av jordbrukssektorns totala produktionsvärde i
löpande priser.

Figur B. Jordbrukssektorns produktionsvärde 2005–2016, miljoner kr

Mellan åren 2006 och 2007 ökade produktionsvärdet med omkring 6 miljarder kronor, vilket till stor del kan förklaras av att priserna på spannmål och foderväxter ökade.

Mellan åren 2008 och 2009 minskade produktionsvärdet med drygt 4 miljarder kronor, vilket huvudsakligen kan förklaras av sjunkande priser på spannmål och mjölk.

Mellan åren 2009 och 2015 ökade produktionsvärdet ökat och det var vegetabilieproduktionen som stod för den största ökningen. 2016 minskade det
totala produktionsvärdet för första gången sedan 2009.

Jordbrukssektorns produktionsvärde i fasta priser

I figur C redovisas jordbrukssektorns produktion i fasta priser. Detta ger en bild av utvecklingen i produktionsvolymerna. Jordbrukssektorns produktion, mätt som produktionsvärde till fasta baspriser, har ökat med 5 % mellan 2005 och 2016. Vegetabilieproduktionen har ökat med 16 % medan animalieproduktionen minskat med 3 %.

 

Jordbrukssektorns produktion, mätt som produktionsvärde till fasta baspriser, minskade med närmare 4 % mellan 2015 och 2016. Vegetabilieproduktionens värde till fasta baspriser minskade med drygt  7 % år 2016, medan animalieproduktionens värde till fasta baspriser var i stort sett oförändrat.

 

 

Figur C. Jordbrukssektorns produktionsvärde 2005–2016, miljoner kr, 2010 års priser

 

Fördelningen av jordbrukssektorns produktionsvärde

Av figur D framgår att vegetabilieproduktionen år 2016 värdemässigt dominerades av spannmål och foderväxter (främst ensilage, hö och halm) som tillsammans svarade för 63 % av vegetabilieproduktionen. På animaliesidan svarade mjölk för omkring 35 % av produktionsvärdet. Tillsammans stod dessa tre produktgrupper för omkring 43 % av produktionsvärdet till löpande baspriser inom jordbrukssektorn år 2016.

Figur D. Jordbrukssektorns produktionsvärde till baspris år 2016,
miljoner kr

 

Direktersättningar

Av figur E framgår att direktersättningarna till jordbruket enligt den gemensamma jordbrukspolitiken uppgick till cirka 10,2 miljarder kronor år 2016. Sedan EU-inträdet år 1995 har dessa ersättningar ökat från 6,6 miljarder kronor till nivåer runt 10 miljarder kronor. Åren före EU-inträdet varierade ersättningsnivåerna mellan 3,5 och 4,5 miljarder kronor.

Figur E. Direktersättningar till jordbruket 2005–2016, miljoner kr

De produktrelaterade direktersättningarna, som ingår i produktionsvärdet till baspris, uppgick under senare hälften av 1990-talet till cirka 4 miljarder kronor, men ökade från och med år 2001 till omkring 5 miljarder kronor.

Jordbruksreformen, med införandet av gårdsstödet år 2005, fick till följd att de produktrelaterade stöden minskade till drygt 1 miljard kronor. Ökningen av de produktrelaterade stöden år 2006 beror till stor del på att mjölkbidraget samt slaktbidraget för nötkreatur ökade. Minskningen år 2007 beror till största delen på att mjölkbidraget avskaffats. År 2012 minskade de produktrelaterade direktersättningarna ytterligare. Orsaken var att det så kallade handjursbidraget fördes över till gårdsstödet, vilket även var fallet med stödet till kontrakterad stärkelsepotatis.

År 2015 skedde återigen förändringar i jordbrukarstöden. Bland annat minskade gårdsstödet medan nötkreatursstödet och mjölkbidraget tillkom. Införandet av nötkreatursstödet och mjölkbidraget innebar att de produktrelaterade stöden ökade.

Fördelning av jordbrukets produktionskostnader

Av figur F framgår att djurfoder är den största posten av kostnaderna för insatsvaror och tjänster i jordbrukssektorn. År 2016 stod djurfoder för närmare 30 % av kostnaderna för insatsvaror och tjänster. Det bör dock påpekas att här ingår värdet av det foder som produceras och används inom samma företag, cirka 4,9 miljarder kronor år 2016. Posten andra varor och tjänster innehåller kostnader för försäkringar, rådgivning och diverse materiell förbrukning m.m. Det bör nämnas att posten även innehåller värdet av den halm som produceras och konsumeras inom samma företag, vilket motsvarar 1,1 miljarder kronor år 2016.

Figur F. Jordbrukets produktionskostnader till baspris år 2016, miljoner kr