![]() |
![]() | |
EAA – Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn | JO 45 SM 1702 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
EAA (Economic Accounts for Agriculture) är en ekonomisk
kalkyl för jordbruket som tas fram inom alla EU-länder enligt ett fastställt
regelverk[1]
och levereras till EU:s statistikmyndighet Eurostat. Den svenska kalkylen görs
av Jordbruksverket och beräkningar fram till år 2016 har nu levererats till
Eurostat. Prognosen för 2016 publicerades i JO 45 SM 1603 den 1
december 2016 och de preliminära uppgifterna publicerades i JO 45 SM 1701 den 2
februari 2017. Sämre ekonomiskt resultat för jordbruket 2016
Jordbrukets ekonomiska resultat enligt EAA framgår översiktligt
av tablå A. En mer detaljerad redovisning av de olika intäkts- och
kostnadsposterna återfinns i tabellbilagan. I de följande textavsnitten
beskrivs utvecklingen för de olika intäkts- och kostnadsposterna samt
resultatmåtten. Fokus läggs på de poster som har störst betydelse för
utvecklingen av resultatet mellan de två senaste åren. Produktionsvärdena redovisas i löpande baspriser, vilket
innebär att så kallade produktrelaterade direktersättningar (produktsubventioner)
enligt den gemensamma jordbrukspolitiken ingår i värdet för respektive produkt.
Övriga direktersättningar benämns ”Övriga produktionssubventioner” och utgörs
av produktionsrelaterade direktersättningar såsom gårdsstöd, förgröningsstöd, miljöersättningar,
kompensationsbidrag. I figur E redovisas fördelningen mellan
produktsubventioner och övriga produktionssubventioner. Tablå A. Jordbrukets ekonomiska resultat 2009–2016,
miljoner kr
![]() Anm. Produktionsvärdet redovisas till baspriser Värdet av vegetabilieproduktionen
Värdet av vegetabilieproduktionen i löpande baspriser
minskade med 1,4 miljarder kronor eller 5 % år 2016 jämfört med år 2015. Totalt
uppgick värdet av vegetabilieproduktionen till 24,7 miljarder kronor. Värdet av spannmålsproduktionen minskade med nästan 0,5
miljarder kronor eller 6 % under skördeåret 2016/2017 jämfört med
föregående år. Detta var en följd av att skördarna minskade med 11 %
samtidigt som de genomsnittliga priserna under skördeåret 2016/2017 var högre
än föregående år. Totalt uppgick värdet av spannmålsproduktionen till knappt
6,7 miljarder kronor. Värdet av produktionen av raps och rybs minskade med
19 % under skördeåret 2016/2017, vilket värdemässigt motsvarar en
minskning på 0,2 miljarder kronor. Skördarna minskade med 25 %, vilket var
en följd av både minskade hektarskördar och mindre odlad areal. Samtidigt ökade
det genomsnittliga priset under skördeåret, vilket mildrade nedgången i värdet.
Totalt uppgick värdet av raps- och rybsproduktionen till 0,9 miljarder kronor. Värdet av fodergrödor, främst vall, minskade med drygt 0,8
miljarder eller 9 %. Skörden av slåttervall var 12 % mindre 2016 jämfört
med 2015. Detta kompenserades till viss del av något högre priser. Totalt
uppgick värdet av fodergrödor till knappt 9 miljarder kronor. Värdet av animalieproduktionen
Produktionsvärdet av animalier till löpande baspriser ökade år 2016 med Slakten av nötkreatur minskade något medan de genomsnittliga
priserna, inklusive efterlikvider och leveranstillägg, steg 10 %. Totalt ökade
produktionsvärdet av nötkreatur med 5 % eller 0,3 miljarder kronor.
Produktionsvärdet av nötkreatur uppgick 2016 till 6,4 miljarder kronor. Slakten av svin var i stort sett oförändrad 2016 jämfört med
2015. De genomsnittliga priserna, inklusive efterlikvider och leveranstillägg,
ökade dock med 8 %. Produktionsvärdet
ökade med knappt 0,4 miljarder kronor eller drygt 9 %. Det totala
produktionsvärdet för svin uppgick till 4,3 miljarder kronor. Invägningen av mjölk minskade med drygt 2 % under 2016.
Det kraftiga prisfallet under 2015 bromsades upp under 2016 och de
genomsnittliga priserna sjönk med 2 %. Totalt minskade värdet av
mjölkproduktionen med 5 % eller knappt 0,5 miljarder kronor, och uppgick
totalt till 8,9 miljarder kronor. Det är det lägsta värdet sedan 2009. Produktionsvärdet av ägg fortsatte att öka under 2016. Priset
var i stort sett oförändrat jämfört med 2015 men produktionen ökade med
9 %, vilket ledde till att värdet ökade med knappt 0,2 miljarder kronor
och uppgick till 1,9 miljarder kronor Kostnader och resultat
Totalt minskade jordbrukssektorns produktionsvärde i löpande
baspriser med 1,1 miljarder kronor eller 2 % år 2016 jämfört med 2015 och
uppgick till 56,4 miljarder kronor. Samtidigt ökade kostnaderna för insatsvaror och tjänster med
0,7 miljarder kronor, eller knappt 2 %, till totalt 40,9 miljarder kronor.
Kostnaderna för djurfoder minskade med 0,5 miljarder kronor, en minskning med
4 %. Totalt uppgick foderkostnaderna till 11,8 miljarder kronor.
Minskningen av foderkostnaden vägs dock upp av kostnadsökningar för bland annat
utsäde, mineralgödsel och kostnadsposten andra varor och tjänster. Kostnaderna för kapitalförslitning ökade med 2 % eller knappt
0,2 miljarder kronor jämfört med år 2015. Under 2016 bedöms intäkterna från övriga
produktionssubventioner öka med 0,5 miljarder kronor. Faktorinkomsten, som ska täcka kostnader för löner, arrende,
räntor, eget arbete och eget kapital, minskade med 9 % eller 1,4 miljarder
kronor till totalt 14,4 miljarder kronor. Räntekostnaderna minskade under 2016 men uppväger inte de
ökade kostnader för löner, arrende och hyror. Företagsinkomsten, som ska täcka
kostnader för eget arbete och eget kapital, minskade med nästan 1,5 miljarder
kronor eller 18 % jämfört med 2015. Företagsinkomsten uppgick till knappt 6,8
miljarder kronor vilket är i nivå med år 2014.
Jordbruksverket har levererat denna beräkning av
inkomstutvecklingen i det svenska jordbruket till EU:s statistikmyndighet
Eurostat. Utifrån medlemsstaternas levererade statistik tar Eurostat fram tre
så kallade inkomstindikatorer. Inkomstutvecklingen enligt indikatorerna A, B
och C återfinns i figur A. Indikatorerna definieras enligt följande: -
Indikator A:
Index över real faktorinkomst per årsverke totalt -
Indikator B:
Index över real företagsinkomst per oavlönat årsverke -
Indikator C:
Real företagsinkomst Mellan åren 2015 och 2016 visar indikator A en nedgång på 8
%. Indikator B och C visar en nedgång på 16 % respektive 18 %. Figur A. Indikator A, B och C 2005–2016 (Index
2009–2011=100) Indikator A och B belyser inkomstutvecklingen i förhållande
till antalet utförda årsverken i sektorn. Sysselsättningen inom
jordbrukssektorn, mätt i årsverken, har sjunkit kontinuerligt under lång tid.
År 1990 var sysselsättningen, enligt avgränsningarna i EAA, 104 300 årsverken.
2005 uppgick antalet årsverken till 75 600 och för år 2016 uppskattas
antalet årsverken till 58 300. Av det totala antalet årsverken år 2016
uppskattas 62 % vara oavlönade. Utveckling och fördelning av det totala produktionsvärdet
Jordbrukssektorns produktionsvärde i löpande priser
I figur B visas utvecklingen av jordbrukssektorns totala produktionsvärde
i Figur B. Jordbrukssektorns produktionsvärde 2005–2016,
miljoner kr Mellan åren 2006 och 2007 ökade produktionsvärdet med
omkring 6 miljarder kronor, vilket till stor del kan förklaras av att priserna
på spannmål och foderväxter ökade. Mellan åren 2008 och 2009 minskade produktionsvärdet med
drygt 4 miljarder kronor, vilket huvudsakligen kan förklaras av sjunkande
priser på spannmål och mjölk. Mellan åren 2009 och 2015 ökade produktionsvärdet ökat och
det var vegetabilieproduktionen som stod för den största ökningen. 2016
minskade det Jordbrukssektorns produktionsvärde i fasta priser
I figur C
redovisas jordbrukssektorns produktion i fasta priser. Detta ger en bild av
utvecklingen i produktionsvolymerna. Jordbrukssektorns produktion, mätt som
produktionsvärde till fasta baspriser, har ökat med 5 % mellan 2005 och
2016. Vegetabilieproduktionen har ökat med 16 % medan animalieproduktionen
minskat med 3 %. Jordbrukssektorns
produktion, mätt som produktionsvärde till fasta baspriser, minskade med
närmare 4 % mellan 2015 och 2016. Vegetabilieproduktionens värde till
fasta baspriser minskade med drygt
7 % år 2016, medan animalieproduktionens värde till fasta baspriser
var i stort sett oförändrat. Figur C. Jordbrukssektorns
produktionsvärde 2005–2016, miljoner kr, 2010 års priser Fördelningen av jordbrukssektorns produktionsvärde
Av figur D framgår att vegetabilieproduktionen år 2016
värdemässigt dominerades av spannmål och foderväxter (främst ensilage, hö och
halm) som tillsammans svarade för 63 % av vegetabilieproduktionen. På
animaliesidan svarade mjölk för omkring 35 % av produktionsvärdet. Tillsammans
stod dessa tre produktgrupper för omkring 43 % av produktionsvärdet till
löpande baspriser inom jordbrukssektorn år 2016. Figur D.
Jordbrukssektorns produktionsvärde till baspris år 2016, Direktersättningar
Av figur E framgår att direktersättningarna till jordbruket
enligt den gemensamma jordbrukspolitiken uppgick till cirka 10,2 miljarder
kronor år 2016. Sedan EU-inträdet år 1995 har dessa ersättningar ökat från 6,6
miljarder kronor till nivåer runt 10 miljarder kronor. Åren före EU-inträdet
varierade ersättningsnivåerna mellan 3,5 och 4,5 miljarder kronor. Figur E. Direktersättningar
till jordbruket 2005–2016, miljoner kr De produktrelaterade direktersättningarna, som ingår i
produktionsvärdet till baspris, uppgick under senare hälften av 1990-talet till
cirka 4 miljarder kronor, men ökade från och med år 2001 till omkring 5
miljarder kronor. Jordbruksreformen, med införandet av gårdsstödet år 2005,
fick till följd att de produktrelaterade stöden minskade till drygt 1 miljard
kronor. Ökningen av de produktrelaterade stöden år 2006 beror till stor del på
att mjölkbidraget samt slaktbidraget för nötkreatur ökade. Minskningen år 2007
beror till största delen på att mjölkbidraget avskaffats. År 2012 minskade de
produktrelaterade direktersättningarna ytterligare. Orsaken var att det så
kallade handjursbidraget fördes över till gårdsstödet, vilket även var fallet
med stödet till kontrakterad stärkelsepotatis. År 2015 skedde återigen förändringar i jordbrukarstöden. Bland
annat minskade gårdsstödet medan nötkreatursstödet och mjölkbidraget tillkom.
Införandet av nötkreatursstödet och mjölkbidraget innebar att de
produktrelaterade stöden ökade. Fördelning av jordbrukets produktionskostnader
Av figur F framgår att djurfoder är den största posten av
kostnaderna för insatsvaror och tjänster i jordbrukssektorn. År 2016 stod
djurfoder för närmare 30 % av kostnaderna för insatsvaror och tjänster. Det
bör dock påpekas att här ingår värdet av det foder som produceras och används
inom samma företag, cirka 4,9 miljarder kronor år 2016. Posten andra varor och
tjänster innehåller kostnader för försäkringar, rådgivning och diverse
materiell förbrukning m.m. Det bör nämnas att posten även innehåller värdet av
den halm som produceras och konsumeras inom samma företag, vilket motsvarar 1,1
miljarder kronor år 2016. Figur F.
Jordbrukets produktionskostnader till baspris år 2016, miljoner kr [1]
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 138/2004 av den 5 dec. 2003 om
räkenskaper för jordbruket i gemenskapen. |