![]() |
![]() | |
EAA- Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn | JO 45 SM 1703 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Fakta om statistiken
Detta omfattar statistiken I detta Statistiska meddelande fördelas delar av jordbrukets
produktionsvärde till producentpris efter län, storleksgrupp och
jordbruksföretagets driftsinriktning. Det totala värde som fördelas redovisas i
Jordbruksverkets statistikdatabas. Jordbrukets produktionsvärde är beräknat på
samma sätt som i det Statistiska meddelande JO 45 SM 1702 EAA – Ekonomisk
kalkyl för jordbrukssektorn. Enda skillnaden är att i det statistiska
medelandet redovisas värdet till baspriser. Värdet till baspriser har beräknats
genom att värdet till producentpriser har summerats med den del av jordbrukets
direktstöd som betalas ut som s.k. produktstöd d.v.s. per djur eller per hektar
av en viss gröda. Bearbetningen har genomförts genom att värden per hektar/per
kvm har räknats ut för varje gröda. EAA avser att belysa den ekonomiska utvecklingen inom den
nationella jordbrukssektorn och används bl.a. som underlag för
jordbrukspolitiska bedömningar av jordbrukssektorns förändringar. Tidigare
gjordes i Sverige motsvarande beräkningar genom den s.k. sektorskalkylen. EAA
är ett räkenskapssystem för jordbruket som baseras på European System of
Integrated Economic Accounts (ESA), ett redovisningssystem som följer FN:s
rekommendationer för nationalräkenskaper. Då syftet med detta meddelande är att fördela EAA, bygger
följaktligen definitioner och avgränsningar på EAA. EAA (Economic Accounts for
Agriculture) är ett system av statistiska beräkningar av värdet av
jordbrukssektorns produktion och kostnader för denna produktion. Beräkningarna
görs enligt regler som fastställts av EU:s statistikmyndighet Eurostat.
Uppgifterna i EAA avser både värden och volymer (d.v.s. värden i fasta priser)
på inkomstsidan och detsamma gäller vissa poster på utgiftssidan. Denna
statistik regleras sedan 2004 av Europaparlamentets och rådets förordning (EG)
nr 138/2004 av den 5 dec 2003 om räkenskaper för jordbruket i gemenskapen.
Medlemsländerna beräknar och översänder EAA till Eurostat enligt fastställd
tidsplan. Värden per djur i Lantbruksregistret i juni har räknats ut
för de djurslag som ingår i Lantbruksregistret. Beräkningen av värdena bygger
på samma principer som de beräkningar som görs inom ramen för EU:s typologi för
att klassificera jordbruksföretag. Metoden beskrivs i förordning (EC) No
1242/2008. Standardiserade intäkter beräknas alltså per djur och per gröda. Detta omfattar statistiken
EAA följer principen att all jordbruksproduktion skall ingå
och avsikten med kalkylen är att beräkna värdet av all produktion och alla
kostnader för denna produktion för att kunna upprätta en resultaträkning. För
detta finns en förteckning över de produktionsgrenar och andra aktiviteter som
anses vara karaktäristiska för jordbruket och som därför skall ingå i
beräkningarna, oavsett på vilken typ av företag produktionen sker. EAA är en
kalkyl för jordbrukssektorn men innefattar inte jordbrukarhushållens intäkter
från annan verksamhet, såsom skogsbruk eller anställning. I EAA utgörs undersökningspopulationen av alla företag som
bedriver växtodling på friland (inkl. trädgårdsodling) eller under glas,
husdjursskötsel, uppfödning av hästar eller sällskapsdjur (dock ej för eget
bruk), biodling, renskötsel, pälsdjursskötsel, uppfödning av vilt i hägn eller
entreprenadtjänster åt andra jordbruksföretag. Utöver detta kan sådana verksamheter
ingå som intäkts- eller kostnadsmässigt ur statistiksynpunkt inte kan skiljas
från jordbruksverksamheten. Sådana verksamheter benämns Sekundära ej
särskiljbara icke-jordbruksaktiviteter. För Sverige ingår här väsentligen
maskintjänster utanför sektorn, såsom snöröjning åt kommuner. På vegetabilieområdet ska all produktion/skörd värdesättas,
även skörd av sådana produkter som används som foder och som omsätts inom
sektorn genom direkt försäljning till andra jordbruksföretag eller används på
de jordbruk där de produceras. Samtidigt återkommer dessa produktionsdelar på
kostnadssidan som kostnader för foder och påverkar därför inte nettoresultatet. På animalieområdet gäller att produktionsvärdet för
husdjuren nötkreatur, svin och får inte enbart utgörs av slaktintäkter. För
dessa djurslag beräknas produktionsvärdet på olika sätt för stamdjur och
omsättningsdjur. För stamdjur utgörs produktionsvärdet av de värden som djuren
har när inträde till stamdjursbeståndet sker. Detta gäller för mjölkkor, am-
och dikor, suggor, galtar samt tackor. För omsättningsdjur är produktionsvärdet
detsamma som slaktintäkten och värdet av förändringen av djurbeståndet mellan
årets början och slut. Definitioner och förklaringar
I EAA redovisas produktionsvärden både till producentpris
och till baspris. EAA till baspris innefattar produktrelaterade
direktersättningar (stöd), vilka inte innefattas i EAA till producentpris. Ett
exempel på en produktrelaterad direktersättning är det nationella stödet för
mjölk. De direktersättningar som inte kan relateras till en specifik produkt
benämns produktionsrelaterade direktersättningar. Produktionsrelaterade
direktersättningar, såsom miljöersättningar, kompensationsbidrag och gårdsstöd
redovisas under posten Övriga produktionsstöd. I detta Statistiska meddelande redovisas posterna till
producentpris. De resultatmått som redovisas är: Värdet
av jordbrukets produktion av varor till producentpris +
Värdet av vegetabilieproduktionen +
Värdet av animalieproduktionen som består av värdet av djur (kött och lagerförändringar) värdet av animaliska produkter (mjölk, ägg) Så görs statistiken
EAA bygger till största delen på sammanställningar och
bearbetningar av redan befintligt statistikunderlag, såsom Lantbruksregistret
(LBR), skördeuppskattningar, prisstatistik, slaktstatistik och
bokföringsuppgifter. Det primärmaterial som särskilt tas fram inom ramen för
denna statistik är intäkter för trädgårdsnäringen samt arrendekostnader och
avskrivningskostnader för maskiner och redskap. Standardiserade intäkter beräknas alltså per djur och per
gröda. Dessa värden har därefter justerats för att stämma med den total som
finns för grödan eller djurslaget i EAA. Justeringen har gjorts genom att det
totala värdet har beräknats per län, summerats för riket och därefter stämts av
med värdet i EAA. Justeringen har oftast varit i intervallet ± 5 %. Justeringen
kan t.ex. bero på olika priser för fodersäd och brödsäd för en enskild gröda
vilken inte beaktats tillräckligt väl i de intäkter som med hjälp av
prisstatistik och skördestatistik tagits fram för varje gröda per hektar. De justerade värdena per hektar och per djur har därefter
multiplicerats med de arealer och djur som varje jordbruksföretag har. När
detta gjorts har vi summerat de enskilda jordbruksföretagens värden för de
grupper vi redovisar, t.ex. storleksgrupp åker eller län. I jordbrukssektorns
värde till producentpris ingår inga stöd. Det finns ett antal poster som ingår i jordbrukets
produktionsvärde men som inte är med i beräkningarna eftersom de inte varit
möjliga att fördela per jordbruksföretag. I den ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn ingår
uppfödning av hästar för t.ex. trav- och galopp som en del i jordbruket. Dessa
hästar är inte desamma som de hästar som finns vid jordbruksföretag i
Lantbruksregistret. Hästarna i Lantbruksregistret ses i EAA aningen som en
kombinationsverksamhet (sekundär aktivitet) eller som en fritidsaktivitet som
hör till hushållet och inte till jordbruksföretaget. Annan verksamhet som inte
kunnat fördelas är försäljning av minkskinn, rennäringens produktionsvärde,
värdet honung samt värdet av hunduppfödning (kennlar). Kombinationsverksamhet i
form av sekundära aktiviteter, t.ex. snöröjning eller försäljning av tjänster,
till andra jordbruksföretag har inte heller varit möjliga att fördela. Statistikens tillförlitlighet
EAA:s intäktssida bygger på makrostatistik som i huvudsak
bedöms ha god tillförlitlighet. Avseende de fördelningar som gjorts i detta SM
bör följande beaktas: -
Uppdelningen
av EAA har gjorts för de värden som avser år 2016 i Statistiska meddelande JO
45 SM 1702 EAA – Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Dessa siffror kan komma
att revideras. De senaste reviderade siffrorna finns alltid publicerade i
databasen. -
Fördelningen
av värdet av jordbrukets produktion av varor bygger på modellberäkningar och
genomsnittsvärden för skördar per län. Det innebär att den fördelning som görs
efter län antas vara god. I de fördelningar som görs efter storleksgupp och
driftsinriktning tas ingen hänsyn till om det skulle finnas skillnader i
skördens storlek mellan olika driftsinriktningar och storleksgrupper inom ett
län. Ett köttdjursföretag som odlar korn i en mindre oländig del av länet
beräknas ha samma genomsnittsskörd som länet i sin helhet. Ett företag med 5
hektar av en gröda beräknas ha samma genomsnittsskörd som ett företag med 200
hektar. -
Genomsnittspriset
för grödor antas vara detsamma i hela landet. -
Den
genomsnittliga avkastningen per djur och genomsnittspriserna per djur antas
vara desamma i hela landet. För animalierna mjölk och ägg har de genomsnittliga
priserna per län justerats efter andelen ekologisk produktion. -
Det finns ett
antal poster som inte är med i beräkningen eftersom de inte är möjliga att
fördela per jordbruksföretag. Anledningen är att verksamheterna inte knutna
till jordbruksföretag i Lantbruksregistret. Värden för drygt 1 629 miljoner
animalier är ofördelade och består av hästuppfödning (500 miljoner),
försäljning av renkött, hunduppfödning och uppfödning av hjortar i hägn (668 miljoner)
samt försäljning av honung och minkskinn (460 miljoner). Bra att veta
Fördelningen bygger på samma principer som EU:s typologi.
EU:s typologi bygger på standardiserade intäkter, vilket motsvarar intäktsdelen
av en bidragskalkyl för en gröda eller ett djur. Det finns dock några
skillnader. I typologiberäkningen som definieras i förordning (EC) No 1242/2008
finns ett värde även för betesmark. En annan skillnad är att det finns intäkter
i EAA som inte finns i typologiberäkningen. Exempel är intäkter för halm och
intäkter för de verksamheter som inte kan knytas till jordbruksföretag som mink.
SO-beräkningarna som publiceras i Eurostats databas bygger också på ett
genomsnitt av fem år. Denna fördelning har gjorts en gång tidigare för år 2013 och
redovisats i JO 45 SM 1403. I 2013 års redovisning hade också samtliga
direktstöd fördelats per företag. Direktstöden för år 2016 är inte tillgängliga
när detta Statistiska meddelande publiceras varför denna del inte är med i
denna publicering. Annan statistik
Indelningen efter driftsinriktning följer den svenska
typologin som finns förklarad JO 35 SM 1701 ”Jordbruksföretagens
driftsinriktning 2016, svensk typologi”. Elektronisk publicering
Detta Statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt
på Jordbruksverkets webbplats http://www.jordbruksverket.se
under Ta del av statistiken samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se
under Jord- och skogsbruk, fiske. Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en
särskild Kvalitetsdeklaration. |