I korta drag

Ökat produktionsvärde i jordbruket 2017

I början av december 2017 publicerade Jordbruksverket en prognos över den ekonomiska utvecklingen i jordbruket enligt den Ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn (EAA). I detta Statistiska meddelande presenteras preliminära beräkningar. I både prog-nosen och de preliminära beräkningarna baseras resultaten på en stor andel preliminära uppgifter och uppskattningar. I oktober 2018 publiceras den slutliga statistiken.

Jordbrukssektorns totala produktionsvärde beräknas preliminärt öka med 5 % år 2017 jämfört med år 2016. Värdet av vegetabilieproduktionen beräknas öka med 3 % medan värdet av animalieproduktionen ökar med 9 %.

Den totala spannmålsskörden 2017 uppskattas preliminärt till närmare 6 miljoner ton, vilket är en ökning med 9 % jämfört med 2016. Samtidigt bedöms priserna på spannmål bli knappt 3 % lägre under skördeåret 2017/2018 jämfört med skördeåret 2016/2017. Totalt gör detta att värdet av spannmålsproduktionen beräknas öka med knappt 7 % jämfört med skördeåret 2016/2017.

Värdet av industrigrödor beräknas öka med drygt 14 %. I denna grupp står oljeväxter för det största produktionsvärdet. Skörden av raps, rybs och oljelin uppskattas preliminärt öka med 35 % medan priserna förväntas sjunka med drygt 7 % under skördeåret 2017/2018. Sammantaget beräknas värdet av oljeväxtproduktionen öka med 25 % jämfört med föregående år.

Stigande mjölkpris höjer produktionsvärdet

Värdet av mjölkproduktionen beräknas öka med 22 %, vilket förklaras av att avräkningspriset förväntas stiga med omkring 25 % och att invägningen uppskattas minska med 2 % under 2017 jämfört med 2016. Värdet av mjölkproduktionen har därmed återhämtat sig och ligger i nivå med år 2014.

Avräkningspriset för nötkreatur förväntas ligga på samma nivå 2017 som 2016 medan slakten ökar något. Totalt gör detta att produktionsvärdet för nötkreatur bedöms öka med knappt 2 %. Värdet av grisproduktionen beräknas öka med 3 % under 2017.  Avräkningspriset förväntas sjunka med knappt 3 % samtidigt som slakten uppskattas öka med närmare 5 %.

Preliminära beräkningar av inkomstutvecklingen 2016–2017

Jordbrukssektorns totala produktionsvärde i löpande priser beräknas, som tidigare nämnts, öka med 5 % år 2017 jämfört med 2016. Samtidigt förväntas även kostnaderna öka under 2017. Kostnaderna för insatsvaror och tjänster uppskattas öka med 2 % och det är främst energi- och foderkostnader som bidrar till ökningen. Energikostnaderna förväntas öka med 7 % medan foderkostnaderna uppskattas öka med drygt 4 %.

Kostnaderna för insatsvaror och tjänster ökar dock inte i samma utsträckning som produktionsvärdet. Förädlingsvärdet brutto, vilket motsvarar värdet av jordbrukssektorns produktion minus insatsvaror och tjänster, beräknas därför öka med 14 %.

Under 2017 beräknas posten kapitalförslitning öka. Samtidigt förväntas posten övriga produktionssubventioner minska något. Effekten av dessa förändringar är dock liten. Faktorinkomsten, som ska täcka kostnader för löner, arrenden, räntor, eget arbete och eget kapital, beräknas öka med drygt 12 %.

Lönekostnaderna beräknas öka med 2 % medan räntekostnader sjunker marginellt. Sammantaget leder detta till att företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete och eget kapital ökar med 25 %. Återhämtningen i avräkningspriset för mjölk är den största enskilda förklaringen till ökningen i företagsinkomsten.

Värdet av indikator A ökar

Jordbruksverket har levererat denna preliminära beräkning av inkomstutvecklingen i det svenska jordbruket till EU:s statistikmyndighet Eurostat. Beräkningen redovisas i tabell 1, som innehåller värden för år 2016 samt förändringar till år 2017 i volym, pris och värde uttryckt som index.

I samband med leveransen tas även ett antal indikatorer fram för att belysa inkomstutvecklingen i jordbruket för respektive medlemsland. Indikator A, som beskriver förändringen i real faktorinkomst per årsarbete, är det mått som brukar användas vid jämförelse mellan medlemsländerna. Faktorinkomsten beräknas som produktionsvärdet (inklusive subventioner) minus kostnader för insatsvaror och tjänster och kapitalförslitning.

Med antagande om en nedgång av den totala arbetsinsatsen (-2,1 %) och att prisökningens del i värdeförändringen av bruttonationalprodukten är 2,2 %, kommer indikator A för Sverige att öka med 12 % jämfört med 2016. Denna beräkning är dock osäker och det slutliga utfallet kan komma att skilja sig avsevärt härifrån.