![]() |
![]() | |
JO 45 SM 1803 | |
EAA – Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn
Prognos för utvecklingen 2017–2018 Economic Accounts for Agriculture – first estimates for 2018 | |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() | ![]() ![]() |
|
I korta drag
Torkan sätter tydliga spår i
jordbrukets ekonomi 2018
Den varma och torra
sommaren har påverkat jordbruket i stor omfattning. Skördarna av spannmål,
oljeväxter och grovfoder har varit avsevärt mindre än normalt. Grovfoderbristen
har orsakat problem för djurhållare och priserna för både grovfoder och
spannmål har skjutit i höjden. Foderbristen förväntas även resultera i ökad
import av foder under 2019, varför en del av torkans effekter kommer synas i
beräkningarna först nästa år. Utöver
ökade foderkostnader har kronans värde försvagats vilket bidragit till
kostnadsökningar för till exempel drivmedel. Samtidigt har kronans försvagning
lett till att stöd och ersättningar ökat i kronor räknat. Sammantaget innebär
det att produktionsvärdet minskar samtidigt som kostnaderna för insatsvaror
ökar. Förädlingsvärdet netto, vilket motsvarar värdet av jordbrukssektorns
produktion minus insatsvaror, tjänster och avskrivningar förväntas minska med
88 % eller motsvarande nästan 7,2 miljarder kronor. Företagsinkomsten, som ska
täcka kostnader för eget arbete och eget kapital minskar med 73 % jämfört med
2017, vilket ungefär motsvarar en minskning med 6,5 miljarder kronor. Företagsinkomsten
är i löpande priser den lägsta som uppmätts i EAA-kalkylens historia (från år
1990 och framåt). Minskat produktionsvärde i
jordbruket
Jordbrukssektorns
totala produktionsvärde förväntas minska med 4,5 miljarder kronor eller 8 %
år 2018 jämfört med år 2017. År 2017 var dock produktionsvärdet högt i
jordbruket. Jämfört med genomsnittet för de senaste fem åren förväntas
produktionsvärdet vara i det närmaste oförändrat. Värdet av vegetabilieproduktionen
förväntas minska med 14 % jämfört med 2017 medan värdet av
animalieproduktionen förväntas minska med 2 %. Den totala
spannmålsskörden 2018 uppskattas preliminärt till 3,2 miljoner ton, vilket är
en minskning med 46 % jämfört med 2017. Samtidigt bedöms priserna på
spannmål bli närmare 60 % högre under skördeåret 2018/2019 jämfört med
skördeåret 2017/2018. Totalt gör detta att värdet av spannmålsproduktionen
förväntas minska med 16 % jämfört med skördeåret 2017/2018. Värdet av industrigrödor
förväntas minska med 30 %. I denna grupp står oljeväxter för det största
produktionsvärdet. Skörden av raps, rybs och oljelin uppskattas minska med 43 %
medan priserna förväntas stiga med 16 % under skördeåret 2017/2018.
Sammantaget beräknas värdet av oljeväxtproduktionen minska med 33 %
jämfört med föregående år. I EAA-kalkylen
värderas även företagens egna grovfoderproduktion. Värdet av foderproduktionen
som används inom sektorn återkommer sedan som en kostnad i kalkylen. Värdet av
skörden, men också hela kostnaden för förbrukningen av 2018 års skörd finns med
i kalkylen för år 2018. Värdet av foderväxter förväntas minska med 17 % för
skördeåret 2018/2019 jämfört med föregående skördeår, som en följd av minskad
vall- och halmskörd. Det innebär också att kostnaden för egenproducerat foder
minskar. Anledningen till att värdet inte minskar mer är att det stora tappet i
produktion till viss del kompenseras av en prisökning. Bristen på
egenproducerat foder leder till ökade kostnader för inköp. I kalkylen för 2018
ingår den del som köps 2018. Den del som köps in under 2019 kommer att belasta
kostnaderna i 2019 års kalkyl. Minskad produktion och lägre
priser i mjölksektorn
Värdet av mjölkproduktionen
uppskattas minska med knappt 6 %, vilket förklaras av att avräkningspriset
förväntas sjunka med knappt 4 % och att invägningen förväntas minska med
2 % under 2018 jämfört med 2017. Lägre
avräkningspriser men ökad slakt för nötkreatur medför att produktionsvärdet för
nötkreatur bedöms öka med 1 % jämfört med 2017. Värdet av
grisproduktionen förväntas minska med 1 %, som en följd av lägre
avräkningspriser och ökad slaktvolym. Totalt bedöms
produktionsvärdet för animalieproduktionen minska med 2 % jämfört med
2017. Prognos för inkomstutvecklingen
2017–2018
Jordbrukssektorns
totala produktionsvärde i löpande priser förväntas, som tidigare nämnts, minska
med drygt 7 % eller motsvarande 4,6 miljarder kronor år 2018 jämfört med
2017. Produktionsvärdet 2018 ligger dock ungefär i nivå med genomsnittet för de
senaste fem åren. Detta förklaras av att de minskade volymerna i viss mån
kompenseras av ökade priser. Jämfört med de senaste fem åren har dock
kostnaderna ökat kraftig vilket leder till att jordbrukets ekonomiska resultat
2018 förväntas bli det sämsta som uppmätts i EAA-kalkylens historia (år 1990
och framåt). Kostnaderna för
insatsvaror och tjänster förväntas öka med drygt 5 % under 2018 vilket
motsvarar ungefär 2,3 miljarder kronor jämfört med 2017. Främst är det foder-
och drivmedelskostnader som förväntas öka. Jämfört med genomsnittet för de
senaste fem åren ökar dock kostnaderna med 11 % eller motsvarande 4,5
miljarder kronor. Förädlingsvärdet
brutto, vilket motsvarar värdet av jordbrukssektorns produktion minus
insatsvaror och tjänster, förväntas minska med 37 % jämfört med 2017.
Förädlingsvärdet netto minskar med 88 % eller motsvarande nästan 7,2
miljarder kronor. Posten övriga
produktionssubventioner, som innefattar större delen av stöden och
ersättningarna till jordbruket, beräknas öka med 830 miljoner kronor eller
drygt 9 %. Orsaken är dels krisstödet på 400 miljoner kronor som
regeringen beslutat om men även en valutakurseffekt. Kronans försvagning
gentemot euron bidrar till att stöden i kronor ökar. Faktorinkomsten,
som ska täcka kostnader för löner, arrenden, räntor, eget arbete och eget kapital,
förväntas minska med 37 % vilket motsvarar 6,3 miljarder kronor
jämfört med 2017. År 2017 var dock ett relativt sett bra år för jordbruket.
Jämfört med den genomsnittliga faktorinkomsten för de senaste fem åren så minskade
faktorinkomsten 2018 med 30 % eller ungefär 4,6 miljarder kronor. Lönekostnaderna
beräknas öka med 2 % medan räntekostnader sjunker marginellt. Sammantaget
leder detta till att företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete
och eget kapital minskar med 73 % jämfört med 2017, vilket ungefär
motsvarar en minskning med 6,5 miljarder kronor. Jämfört med genomsnittet för de
senaste fem åren minskade företagsinkomsten med 66 % eller 4,7 miljarder
kronor. Jordbruksverket har
levererat denna preliminära beräkning av inkomstutvecklingen i Sverige till
EU:s statistikmyndighet Eurostat. Beräkningen redovisas i tabell 1, som Värdet av indikator A minskar
kraftigt
I mitten av
december planerar Eurostat att redovisa medlemsstaternas prognoser över
utvecklingen av jordbrukets inkomster mellan åren 2017 och 2018. Indikator A,
som beskriver förändringen i real faktorinkomst per årsarbete, är det mått som
brukar användas vid jämförelse mellan medlemsländerna. Faktorinkomsten beräknas
som produktionsvärdet (inklusive subventioner) minus kostnader för insatsvaror
och tjänster och kapitalförslitning. Med antaganden om en nedgång av den totala
arbetsinsatsen (-2,1 %) och att prisökningens del i värdeförändringen av
bruttonationalprodukten är 2,5 %, kommer indikator A för Sverige att minska
med 38 % jämfört med föregående år. Denna prognos är dock mycket osäker
och det slutliga utfallet kan komma att skilja sig avsevärt härifrån. Prognosens tillförlitlighet
Jordbruksverket
publicerar årligen en prognos för jordbrukssektorns intäkter och kostnader i
december. Prognosen baseras till stor del på preliminära uppgifter och
bedömningar, särskilt på kostnadssidan, vilket innebär att den i normalfallet
har en hög grad av osäkerhet. Torkan och dess
effekter gör bedömningarna i årets prognos extra besvärliga. På intäktssidan
används de preliminära uppskattningar av skördar för spannmål, oljeväxter,
ärter och åkerbönor som publicerades i mitten av november. Preliminära
uppgifter om skörden av vall tas fram först i mitten december och årets
skördeläge är osäkert. Till detta kan läggas osäkerheten kring
prisutvecklingen. I EAA används prisuppgifter för skördeåret 2018/2019, vilket
innebär att prisuppgifter endast finns tillgängliga för en del av perioden.
Kalkylen tar inte heller hänsyn till effekterna av eventuella prissäkringar av
2018 års skörd. På animaliesidan finns, vid prognosens framtagande, ett
betydligt bättre underlag för att göra uppskattningar av produktion och priser.
När det gäller
kostnadsutvecklingen är underlaget bristfälligt vid tidpunkten för prognosen.
Uppskattningarna av prisutvecklingen på insatsvaror och tjänster bedöms vara av
god kvalitet men volymförändringarna är betydligt svårare att skatta. Ett år
som detta, med till exempel avsevärt sämre skördar av grovfoder och
foderspannmål än normalt, blir uppskattningarna än svårare att göra. Hur jordbruksföretagen
anpassar sig för att klara fodersituationen varierar sannolikt mellan både
enskilda företag och branscher. Det är därför svårt att, med det underlag som
finns tillgängligt vid denna tidpunkt, bedöma de totala effekterna för sektorn. |