![]() |
![]() | |
JO 45 SM 1901 | |
EAA – Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn
Preliminär utveckling 2017–2018 Economic Accounts for Agriculture – second estimates for 2018 | |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() | ![]() ![]() |
|
I korta drag
Torkan sätter tydliga spår i
jordbrukets ekonomi 2018
Den varma och torra
sommaren har påverkat jordbruket i stor omfattning. Skördarna av spannmål,
oljeväxter och grovfoder har varit avsevärt mindre än normalt. Grovfoderbristen
har orsakat problem för djurhållare och priserna för både grovfoder och
spannmål har skjutit i höjden. Foderbristen förväntas även resultera i ökad
import av foder under 2019, varför en del av torkans effekter kommer synas i
beräkningarna för 2019. Utöver ökade
foderkostnader har kronans värde försvagats vilket bidragit till
kostnadsökningar för till exempel drivmedel. Samtidigt har kronans försvagning
lett till att stöd och ersättningar ökat i kronor räknat. Sammantaget innebär
det att produktionsvärdet minskar samtidigt som kostnaderna för insatsvaror
ökar. Förädlingsvärdet netto, vilket motsvarar värdet av jordbrukssektorns
produktion minus insatsvaror, tjänster och avskrivningar förväntas minska med
79 % eller motsvarande 6,4 miljarder kronor. Företagsinkomsten, som ska täcka
kostnader för eget arbete och eget kapital minskar med 65 % jämfört med 2017,
vilket motsvarar en minskning med cirka 5,8 miljarder kronor. Företagsinkomsten
är, med hänsyn tagen till inflationen, den lägsta som uppmätts i EAA-kalkylens
historia (från år 1990 och framåt). Minskat produktionsvärde i
jordbruket
Jordbrukssektorns
totala produktionsvärde förväntas minska med 2,1 miljarder kronor eller 3,5 %
år 2018 jämfört med år 2017. Anledningen till att produktionsvärdet inte
minskar mer, trots de låga produktionsvolymerna, är att producentpriserna ökat
kraftigt på spannmål och grovfodergrödor. Värdet av vegetabilieproduktionen
förväntas minska med 5 % jämfört med 2017 medan värdet av
animalieproduktionen förväntas minska med 2 %. Den totala
spannmålsskörden 2018 uppskattas preliminärt till knappt 3,3 miljoner ton,
vilket är en minskning med 45 % jämfört med 2017. Samtidigt bedöms priserna
på spannmål bli närmare 58 % högre under skördeåret 2018/2019 jämfört med
skördeåret 2017/2018. Totalt gör detta att värdet av spannmålsproduktionen
förväntas minska med 16 % jämfört med skördeåret 2017/2018. Värdet av
industrigrödor förväntas minska med 30 %. I denna grupp står oljeväxter
för det största produktionsvärdet. Skörden av raps och rybs uppskattas minska
med 42 % medan priserna förväntas stiga med drygt 14 % under
skördeåret 2017/2018. Sammantaget beräknas värdet av oljeväxtproduktionen
minska med 34 % jämfört med föregående år. I EAA-kalkylen
värderas även företagens egna grovfoderproduktion. Värdet av foderproduktionen
som används inom sektorn återkommer sedan som en kostnad i kalkylen. Sedan
prognosen i december 2018 har preliminära skattningar av vallskörden blivit
tillgängliga. Skörden blev bättre än förväntat och därmed ökar värdet av
foderväxter i de preliminära beräkningarna av EAA jämfört med prognosen. Men
detta leder även till att de uppskattade kostnaderna ökar. Värdet av skörden,
men också hela kostnaden för förbrukningen av 2018 års skörd finns med i
kalkylen för år 2018. Värdet av foderväxter förväntas öka med 3 % för
skördeåret 2018/2019 jämfört med föregående skördeår trots att skörden
minskade. Orsaken är kraftiga prisökningar på hö, halm och ensilage vilket leder
till ökade kostnader för foder i kalkylen. Bristen på
egenproducerat foder leder till ökade kostnader för inköp. I kalkylen för 2018
ingår den del som köps 2018. Den del som köps in under 2019 kommer att belasta
kostnaderna i 2019 års kalkyl. Minskad produktion och lägre
priser i mjölksektorn
Värdet av
mjölkproduktionen uppskattas minska med knappt 6 %, vilket förklaras av
att avräkningspriset förväntas sjunka med knappt 4 % och att invägningen
förväntas minska med 2 % under 2018 jämfört med 2017. Lägre
avräkningspriser men ökad slakt för nötkreatur medför att produktionsvärdet för
nötkreatur bedöms vara i stort sett oförändrat 2018 jämfört med 2017. Värdet
av grisproduktionen förväntas minska med 1 %, som en följd av lägre
avräkningspriser och ökad slaktvolym. Totalt bedöms
produktionsvärdet för animalieproduktionen minska med 2 % jämfört med
2017. Preliminära beräkningar av
inkomstutvecklingen 2017–2018
Jordbrukssektorns
totala produktionsvärde i löpande priser förväntas, som tidigare nämnts, minska
med drygt 3,5 % eller motsvarande 2,1 miljarder kronor år 2018 jämfört med
2017. Att produktionsvärdet inte minskar mer förklaras av att de minskade
volymerna i viss mån kompenseras av ökade priser. Jämfört med 2017 och de
senaste fem åren har dock kostnaderna ökat kraftig vilket leder till att
jordbrukets ekonomiska resultat 2018 förväntas bli det sämsta som uppmätts i
EAA-kalkylens historia (år 1990 och framåt). Kostnaderna för
insatsvaror och tjänster förväntas öka med 9 % under 2018 vilket motsvarar
drygt 4 miljarder kronor jämfört med 2017. Främst är det foder- och
drivmedelskostnader som förväntas öka. Förädlingsvärdet
brutto, vilket motsvarar värdet av jordbrukssektorns produktion minus
insatsvaror och tjänster, förväntas minska med 34 % jämfört med 2017.
Förädlingsvärdet netto minskar med 79 % eller motsvarande 6,4 miljarder
kronor. Posten övriga
produktionssubventioner, som innefattar större delen av stöden och
ersättningarna till jordbruket, beräknas öka med 830 miljoner kronor eller
drygt 9 %. Orsaken är dels krisstödet på 400 miljoner kronor men även en
valutakurseffekt. Kronans försvagning gentemot euron bidrar till att stöden i
kronor ökar. Faktorinkomsten,
som ska täcka kostnader för löner, arrenden, räntor, eget arbete och eget kapital,
förväntas minska med 33 % vilket motsvarar 5,6 miljarder kronor
jämfört med 2017. År 2017 var dock ett relativt sett bra år för jordbruket.
Jämfört med den genomsnittliga faktorinkomsten för de senaste fem åren så minskade
faktorinkomsten 2018 med 26 % eller ungefär 3,9 miljarder kronor. Lönekostnaderna
beräknas öka med 2 % medan räntekostnader sjunker marginellt. Sammantaget
leder detta till att företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete
och eget kapital minskar med 65 % jämfört med 2017, vilket ungefär
motsvarar en minskning med 5,8 miljarder kronor. Jämfört med genomsnittet för
de senaste fem åren minskade företagsinkomsten med 57 % eller 4 miljarder
kronor. Jordbruksverket har
levererat denna preliminära beräkning av inkomstutvecklingen i Sverige till
EU:s statistikmyndighet Eurostat. Beräkningen redovisas i tabell 1, som Värdet av indikator A minskar
kraftigt
Indikator A, som
beskriver förändringen i real faktorinkomst per årsarbete, är det mått som
brukar användas vid jämförelse mellan medlemsländerna. Faktorinkomsten beräknas
som produktionsvärdet (inklusive subventioner) minus kostnader för insatsvaror
och tjänster och kapitalförslitning. Med antaganden om en nedgång av den totala
arbetsinsatsen (-2,1 %) och att prisökningens del i värdeförändringen av
bruttonationalprodukten (BNP) är 2,5 %, kommer indikator A för Sverige att
minska med 33 % jämfört med föregående år. Denna prognos är dock mycket
osäker och det slutliga utfallet kan komma att skilja sig avsevärt härifrån. Beräkningarnas tillförlitlighet
Jordbruksverket
publicerar årligen en prognos för jordbrukssektorns intäkter och kostnader i
december som även levereras till Eurostat. Prognosen baseras till stor
del på preliminära uppgifter och bedömningar, särskilt på kostnadssidan, vilket
innebär att den i normalfallet har en hög grad av osäkerhet. Prognosen följs
sedan av preliminära beräkningar som EU:s medlemsländer ska leverera till
Eurostat i slutet av januari året efter referensåret och dessa publiceras i
detta Statistiska meddelande. Det är bara två
månader mellan prognosen och de preliminära beräkningarna. De preliminära
beräkningarna baseras därför i stort utsträckning på samma information som
prognosen. Tillgången till ny information är begränsad med några undantag. Preliminära
skattningar av vallskörden har blivit tillgängliga. Skörden blev bättre än
förväntat och därmed ökar värdet av foderväxter i de preliminära beräkningarna
av EAA jämfört med prognosen. Torkan och dess
effekter gör bedömningarna i årets prognos och preliminära beräkningar extra
besvärliga. På intäktssidan används för vegetabilier de preliminära
uppskattningar av skördar av spannmål, oljeväxter, ärter, åkerbönor, potatis
och vall som publicerades i december 2018. I EAA ska priser för skördeåret
2018/2019 användas, När det gäller
kostnadsutvecklingen är underlaget bristfälligt vid tidpunkten för prognosen
och de preliminära beräkningarna. Uppskattningarna av prisutvecklingen på
insatsvaror och tjänster bedöms vara av god kvalitet men volymförändringarna är
betydligt svårare att skatta. Ett år som detta, med till exempel avsevärt sämre
skördar av grovfoder och foderspannmål än normalt, blir uppskattningarna än
svårare att göra. Hur jordbruksföretagen anpassar sig för att klara fodersituationen
varierar sannolikt mellan både enskilda företag och branscher. Det är därför
svårt att, med det underlag som finns tillgängligt vid denna tidpunkt, bedöma
de totala effekterna för sektorn. |