![]() |
![]() | |
JO 45 SM 1903 | |
EAA – Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn
Prognos för utvecklingen 2018–2019 Economic Accounts for Agriculture – first estimates for 2019 | |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
![]() ![]() ![]() |
|
I korta drag
Förbättrat resultat för jordbruket
2019
Efter 2018 års
varma och torra sommar bjöd 2019 på mer normala odlingsbetingelser, vilket i
kombination med stor höstsådd 2018 resulterade i stora skördar i större delen
av landet. Priserna för skördeåret 2019/2020 bedöms bli avsevärt lägre än för
skördeåret 2018/2019 men detta vägs upp av de ökade skördarna. Den foderbrist som
uppstod på grund av de ogynnsamma förhållandena 2018 har påverkat foderpriserna
även i inledningen av 2019 vilket gör att foderkostnaderna bedöms fortsatt höga
under 2019 jämfört med genomsnittet för tidigare år. Även den totala
kostnadsmassan bedöms ligga avsevärt över genomsnittet för tidigare år. Produktionsvärdet i jordbruket bedöms öka med 6 % eller
motsvarande 3,6 miljarder kronor 2019 jämfört med år 2018. Kostnaderna bedöms
ligga kvar på en fortsatt hög nivå jämfört med tidigare år men ökar inte i
samma utsträckning som produktionsvärdet. Utöver det ökade produktionsvärdet
ökar även värdet av stöd och ersättningar, främst det så kallade torkstödet,
men kronans försvagning gentemot euron bidrar också till ökade
ersättningsnivåer. Företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete
och eget kapital, bedöms öka med 72 % eller 3,6 miljarder kronor jämfört med
2018 års låga nivå. Knappt 1,1 miljard av denna ökning består av ökade stöd och
ersättningar. Stora skördar bidrar till ökat
produktionsvärde
Jordbrukssektorns produktionsvärde förväntas, som tidigare
nämnts, öka med 6 % jämfört med 2018. Värdet av vegetabilieproduktionen förväntas öka med 10 % jämfört med 2018
medan värdet av animalieproduktionen förväntas öka med 2 %. Den totala
spannmålsskörden 2019 uppskattas preliminärt till 6,1 miljoner ton, vilket är
en ökning med 88 % jämfört med 2018. Samtidigt bedöms priserna på spannmål
bli 30 % lägre under skördeåret 2019/2020 jämfört med skördeåret 2018/2019.
Totalt gör detta att värdet av spannmålsproduktionen förväntas öka med
34 % jämfört med skördeåret 2018/2019. Jämfört med genomsnittsvärdet under
de fem skördeåren 2013/2014 till 2017/2018 är värdet 13 % högre. Värdet av
industrigrödor förväntas öka med 51 %. I denna grupp står oljeväxter för
det största produktionsvärdet. Skörden av raps, rybs och oljelin uppskattas öka
med 71 % medan priserna förväntas stiga med drygt 3 % under
skördeåret 2019/2020. Sammantaget beräknas värdet av oljeväxtproduktionen öka
med 76 % jämfört med föregående år. I EAA-kalkylen
värderas även företagens egna grovfoderproduktion. Värdet av foderproduktionen
som används inom sektorn återkommer sedan som en kostnad i kalkylen. Värdet av
skörden, men också hela kostnaden för förbrukningen av 2019 års skörd, finns
med i kalkylen för år 2019. Värdet av foderväxter förväntas vara i stort sett
oförändrat för 2019 års skörd jämfört med 2018 års skörd. Grovfoderproduktionen
förväntas öka avsevärt 2019 jämfört med 2018 men volymökningen tas ut av
sjunkande priser. Ökat värde även inom
animalieproduktionen
Produktionsvärdet
för den sammanlagda animalieproduktionen bedöms öka med 2 % jämfört med
2018. Ökad slakt och
något högre priser gör att produktionsvärdet för nötkreatur beräknas öka med
knappt 2 % 2019 jämfört med 2018. Avräkningspriset för gris
förväntas stiga med knappt 2 % under 2019 samtidigt som slakten bedöms minska
med cirka 3 %, vilket leder till ett knappt 1 % lägre
produktionsvärde 2019 jämfört med 2018. Produktionsvärdet för fjäderfä beräknas
öka med 13 % vilket beror på en uppskattad produktionsökning och stigande
avräkningspriser. Invägningen av mjölk förväntas minska med cirka 2 % 2019
samtidigt som avräkningspriset för mjölk uppskattas stiga med knappt 4 %.
Sammantaget gör det att värdet av mjölkproduktionen beräknas öka med knappt
2 % jämfört med 2018. Prognos för inkomstutvecklingen
2018–2019
Jordbrukssektorns
totala produktionsvärde i löpande priser förväntas, som tidigare nämnts, öka
med 6 % eller cirka 3,6 miljarder kronor år 2019 jämfört med 2018.
Samtidigt förväntas kostnaderna ligga kvar på en hög nivå jämfört med åren före
2018. Kostnaderna för insatsvaror
och tjänster uppskattas öka med drygt 1 % under 2019. Foderkostnaderna
minskar något till följd av lägre priser på spannmål och grovfoder men ligger
fortfarande på en hög nivå cirka 2 miljarder kronor eller drygt 15 % över
genomsnittet för åren 2013–2017. Vidare ökar kostnaderna för energi samt övriga
varor och tjänster. Förädlingsvärdet
brutto, vilket motsvarar värdet av jordbrukssektorns produktion minus insatsvaror
och tjänster, uppskattas öka med
21 % jämfört med 2018. Förädlingsvärdet netto, där hänsyn tagits
även till kapitalförslitningskostnader, förväntas öka med 78 % eller
närmare 2,7 miljarder kronor år 2019. Posten övriga
produktionssubventioner, som innefattar större delen av stöden och
ersättningarna till jordbruket, beräknas öka med knappt 1,1 miljarder kronor. Orsaken
till ökningen är den andra utbetalningen av krisstödet för torkan 2018, som
regeringen beslutat om, men även en viss valutakurseffekt. Kronans försvagning
gentemot euron bidrar till att stöden i kronor ökar. Faktorinkomsten,
som ska täcka kostnader för löner, arrenden, räntor, eget arbete och eget kapital,
förväntas öka med 29 %, motsvararande 3,7 miljarder kronor jämfört
med 2018. Lönekostnaderna
beräknas öka med drygt 2 %. Arrende-och hyreskostnader uppskattas öka med
4 % medan räntekostnaderna bedöms minska med 4 %. Sammantaget leder
detta till att företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete och
eget kapital ökar med 72 % jämfört med 2018, vilket ungefär motsvarar en
ökning med 3,6 miljarder kronor. Jordbruksverket har
levererat denna preliminära beräkning av inkomstutvecklingen i Sverige till
EU:s statistikmyndighet Eurostat. Beräkningen redovisas i tabell 1, som Värdet av indikator A ökar
I mitten av
december planerar Eurostat att redovisa medlemsstaternas prognoser över
utvecklingen av jordbrukets inkomster mellan åren 2018 och 2019. Indikator A,
som beskriver förändringen i real faktorinkomst per årsarbete, är det mått som brukar
användas vid jämförelse mellan medlemsländerna. Faktorinkomsten beräknas som
produktionsvärdet (inklusive stöd och ersättningar) minus kostnader för
insatsvaror och tjänster och kapitalförslitning. Med antaganden om en nedgång
av den totala arbetsinsatsen (-2,1 %) och att prisökningens del i
värdeförändringen av bruttonationalprodukten är 2,4 %, kommer indikator A
för Sverige att öka med 28 % jämfört med föregående år. Denna prognos är
dock osäker och det slutliga utfallet kan komma att skilja sig avsevärt
härifrån. Prognosens tillförlitlighet
Jordbruksverket
publicerar årligen en prognos för jordbrukssektorns intäkter och kostnader i
december. Prognosen baseras till stor del på preliminära uppgifter och
bedömningar, särskilt på kostnadssidan, vilket innebär att den i normalfallet
har en hög grad av osäkerhet. Produktionsvärdet för vegetabilier avser skördeåret
2019/2020. Vid tiden för prognosen finns preliminära uppgifter över skördarna
av spannmål, oljeväxter, ärter och åkerbönor. Avsaknaden av preliminära
uppgifter om skördar av slåttervall, frukt och grönsaker gör dessa
uppskattningar osäkra. Vidare finns uppgifter om avräkningspriser endast
tillgängliga för en begränsad del av skördeåret. Det bör även påpekas att
EAA-kalkylen inte tar hänsyn till eventuella prissäkringar av 2019 års skörd.
På animaliesidan finns ett betydligt bättre underlag för att göra uppskattningar
av produktionsvärdet. När det gäller kostnadsutvecklingen är underlaget bristfälligt vid tidpunkten för prognosen. Uppskattningarna av prisutvecklingen på insatsvaror och tjänster bedöms vara av god kvalitet men volymförändringarna är betydligt svårare att skatta. |