Annan näringsverksamhet svarar för 28 procent av omsättningen
Jordbrukare bedriver idag många gånger sina jordbruk
i kombination med annan näringsverksamhet. Det kan vara annan
näringsverksamhet som har direkt samband med jordbruket där man använder de
resurser man också använder i jordbruket, men det kan också vara
näringsverksamhet som är helt skild från jordbruket.
Av de 75 808 jordbruksföretag som återfanns i
Lantbruksregistret år 2005 hade ca 23 000 (30 procent) någon form av
kombinationsverksamhet som genererade omsättning utöver jordbruket.
Jordbruksföretagens omsättning från kombinationsverksamheten beräknades år
2005 till 12,5 miljarder kr. Omsättningen från skogsbruket var 5 miljarder
kr, medan jordbruket svarade för 43,2 miljarder kr. Det innebär att annan
näringsverksamhet svarade för 28 procent och jordbruksverksamheten för 72
procent av jordbruksföretagens omsättning.
Jordbrukarna lade ner 24 700 årsverken i
kombinationsverksamheten (exklusive skog) jämfört med 72 200 årsverken i
jordbruket. Jordbrukarna använde alltså mer än en femtedel av sin arbetstid
till kombinationsverksamhet.
Arbete på entreprenad störst, men turism och produktion av förnybar
energi ökar mest
Den vanligaste verksamhet som hade direkt samband med
jordbruk var arbete på entreprenad som hade en total omsättning om 3,1
miljarder kr. "Entreprenad åt andra jordbruksföretag" var
vanligast och svarade för ungefär hälften av allt entreprenadarbete.
"Turism" svarade för knappt 0,6 miljarder kr och
"Kommersiell hästverksamhet" och "Förädling och försäljning
av gårdsprodukter" för drygt 0,4 miljarder kr vardera.
De båda verksamheterna "Turism" och
"Produktion av förnybar energi" är de två enskilda verksamheter
som haft den största procentuella ökningen av antal verksamma företag de
senaste åren.
Den typ av kombinationsverksamhet som bedrevs vid
företagen skiljer sig åt mellan Sverige och EU-27. Entreprenadverksamhet,
turism, hantverk, träförädling och förnybar energi är vanligare som
kombinationsverksamhet i Sverige jämfört med EU-27. Vidareförädling av
gårdens produkter är däremot mera mera vanligt i övriga EU-länder jämfört
med Sverige.
Omfattningen av kombinationsverksamhet störst vid större
jordbruksföretag
Större jordbruksföretag mätt i hektar eller i
resurskrävande driftsinriktningar hade störst omfattning av
kombinationsverkamhet. Yngre företagare bedriver också kombinationsverksamhet
i större utsträckning än äldre företagare.
Jordbruksföretag med driftsinriktningen
"Jordbruks- och trädgårdsväxter" hade den högsta genomsnittliga
omsättningen per företag från kombinationsverksamhet, i genomsnitt drygt
600 000 kr för dem som bedrev verksamhet med direkt samband med
jordbruket och knappt 900 000 kr i genomsnitt för de företag som hade
verksamhet utan koppling till jordbruket.
Kvinnor bedriver hästverksamhet medan män
bedriver entreprenadverksamhet
Det är vanligare att män bedriver
entreprenadverksamhet medan det är vanligare att kvinnor bedrev
"Kommersiell hästverksamhet" och "Turism". Omsättningen
per årsverke var högre för män (535 000 kr) än för kvinnor
(415 000 kr).
Två tredjedelar av jordbruksföretagarna har skog
Två tredjedelar av jordbruksföretagen har skog. För
de företag som har skog var den genomsnittliga arealen 70 hektar år 2005.
Skogsbrukets betydelse för jordbruksföretagen har minskat under den senaste
20-årsperioden.
Skogen har som väntat större betydelse för
jordbruksföretagen i Norrland och i Södra och mellersta Sveriges
skogsbygder än i slättbygderna. För ett genomsnittligt mjölkföretag med
cirka 40 kor i dessa områden hämtas åtminstone 20 procent av det
företagsekonomiskt beräknade resultatet från skogen.
Inkomster från anställning viktiga för jordbrukarhushållen
För jordbrukarhushållen, dvs. de hushåll där någon
eller några medlemmar driver jordbruk, är inkomst från tjänst en
betydelsefull del av hushållets samlade inkomster. Inkomsten från tjänst uppgick
år 2004 till 265 900 kr per hushåll medan den justerade inkomsten från
näringsverksamhet uppgick till 72 000 kr.
Inkomst från näringsverksamhet den största
inkomstkällan för hushåll med mjölkkor
Inkomsterna kan fördelas på hushållets medlemmar. Det
visar sig då att företagarens inkomst från näringsverksamhet var 59 200 kr
medan hans eller hennes inkomst av tjänst var 140 000 kr. Det betyder
att 70 procent av företagarnas förvärvsinkomst hämtas från anställning och
endast 30 procent från näringsverksamhet. Samtaxerade företagare hade något
högre inkomster än sina ensamstående kollegor.
Jordbrukare med driftsinriktningen
"Mjölkkor" var de enda där hushållets inkomst från
näringsverksamheten var högre än inkomsten från tjänst. För företagarna
själva var inkomsten från näringsverksamhet den största inkomstkällan för
driftsinriktningarna "Mjölkkor", "Nötkreatur blandat"
och "Jordbruks- och trädgårdsväxter".
Inkomsten från näringsverksamhet ökar när
företagets storlek ökar
Inkomsten
från näringsverksamhet ökar när företagets storlek mätt i hektar åkermark
ökar. Tjänsteinkomsten däremot minskar när jordbruksföretagets storlek
ökar. För jordbrukare med mer än 50 hektar åker var inomsten från
näringsverksamhet den största inomstkällan. För hela hushållets inkomst var
motsvarande brytpunkt 100 hektar åker.
Kvinnliga företagare har lägre inkomst från
näringsverksamhet än sina manliga kollegor
Inkomsterna skiljde sig åt mellan manliga och
kvinnliga företagare. Manliga företagare hade i genomsnitt 65 400 kr
från justerad näringsverksamhet medan de kvinnliga företagarnas inkomst
från näringsverksamheten endast var 29 procent av de manliga brukarnas, 18
300 kr. De kvinnliga företagarna hade därmed högre inkomst av tjänst
nämligen 150 600 kr jämfört med sina manliga kollegor vars inkomst från
tjänst uppgick till 138 400 kr.
En jämförelse gjordes också av inkomsterna för
hushåll med ensamstående respektive samtaxerade personer. Inkomsten för
manliga företagare från såväl tjänst som justerad näringsverksamhet var
högre för samtaxerade hushåll än för ensamstående manliga företagare. För
ensamstående kvinnliga företagare skiljde sig dock resultaten åt. De
kvinnliga ensamstående företagarna hade lägre inkomst från justerad
näringsverksamhet, cirka 90 procent av sina samtaxerade kvinnliga
kollegors. Vad gäller inkomst av tjänst har de ensamstående däremot en
högre inkomst procent av sina samtaxerade kollegors.
Summeras inkomsterna för företagare respektive
maka/make så var inkomsten störst i hushåll med kvinnliga företagare,
vilket framför allt kan förklaras av makens relativt högra tjänsteinkomst.
Skillnaderna mellan mäns och kvinnors inkomst av
näringsverksamhet är stora. En del av förklaringen är att kvinnliga
jordbruksföretagare i genomsnitt bedriver jordbruk i mindre skala. De
kvinnliga företagarna arbetade i genomsnitt 0,33 årsverken per år medan de
manliga företagarna arbetade 0,55 årsverken per år i jordbruket.
|
