Statistiken med kommentarer

Allmänt
Direktkonsumtionen av livsmedel
Totalkonsumtionen av livsmedel
Näringsinnehåll i konsumerade livsmedel
  

Allmänt

I denna rapport redovisas Jordbruksverkets beräkningar av konsumerade kvantiteter[1] livsmedel i landet t.o.m. år 2012. Redovisade uppgifter för år 2012 är preliminära.

Konsumtionsberäkningarnas tillförlitlighet varierar från vara till vara på grund av att kvaliteten i det underlag som används är varierande. Under åren har översyner av och förändringar i underlag och metoder för beräkningarna genomförts ett flertal gånger. Rådet till användarna av statistiken är därför att tolka förändringar mellan enskilda år med försiktighet. Fokus bör snarare ligga på den långsiktiga konsumtionsutvecklingen (se avsnitten Statistikens tillförlitlighet samt Bra att veta).

Konsumtionsberäkningarna redovisas på följande sätt:

• Direktkonsumtion av livsmedel
• Totalkonsumtion av livsmedel
• Näringsinnehåll i livsmedelskonsumtionen

Begreppen direktkonsumtion och totalkonsumtion beskrivs i avsnittet Fakta om statistiken.

Direktkonsumtionen av livsmedel

Direktkonsumtionen av livsmedel redovisas för riket i tabellerna 1a–8a och per person och år i tabellerna 1b-8b. I det följande kommenteras utvecklingen av konsumtionen per person och år, främst för perioden 1980–2012. Utvecklingen presenteras även i diagram 1–18.

Konsumtionen av bröd och konditorivaror har under perioden ökat med 43 % till 72 kg per person, medan konsumtionen av mjöl och gryn har minskat med 17 % till 17 kg. Övriga mjölprodukter, där bland annat pasta ingår, har ökat med 143 % till 14 kg per person.

Konsumtionen av färskt och fryst kött har ökat med 79 % till 49 kg per person. Hela denna ökning skedde under perioden 1990–2012. Konsumtionen av charkuterivaror och konserver har åren 1980–2012 varierat mellan 20–25 kg per person och år. Konsumtionen av frysta köttprodukter och fryst färdiglagad mat nådde en högsta nivå på cirka 18 kg per person och år i mitten av 2000-talet. Denna ökning med över 200 % sedan år 1980 har sedan följts av en minskad konsumtion. Konsumtionen av filead fryst fisk har under perioden varierat mellan 1,8 och 3,9 kg per person och år, medan konsumtionen av beredd eller konserverad fisk och beredda eller konserverade kräft- och blötdjur sammanlagt har ökat med 31 % till 9 kg per person. Sedan år 2000 görs inga beräkningar av konsumtionen av färsk fisk, eftersom metoden och dataunderlaget för sådana beräkningar anses vara alltför otillförlitligt.

Under perioden 1965–1980 ökade konsumtionen av mjölk per person och år, varefter den har minskat med 35 % till 120 liter år 2012. Däremot har konsumtionen av grädde ökat, totalt sett med 49 % till 11 kg sedan år 1980. För tunn grädde minskade emellertid kon­sumtionen under 1980-talet, för att därefter ligga på en konstant nivå till mitten av 1990-talet och öka något i början av 2000-talet. Konsumtionen av tjock grädde ökade under 1980- och 1990-talen. Under perioden 2000–2005 minskade konsumtionen för att därefter öka igen. Sedan år 1980 har konsumtionen av ost ökat med 31 % till 18 kg medan konsumtionen av smör och margarin minskat med 31 % till 15 kg per person och år. De senaste åren har konsumtionen av smör och margarin emellertid ökat igen.

Konsumtionen av färska köksväxter har ökat från år 1960 till 2012. Sedan år 1980 har konsumtionen mer än fördubblats till 48 kg per person och år. Konsumtionen av rotfrukter har utvecklats på liknande sätt och låg år 2012 på 13 kg per person. Inom området frukt och bär har den största konsumtionsförändringen skett för bananer, meloner och övriga frukter, som sedan 1980 har ökat med 162 % till 24 kg.

Direktkonsumtionen av socker har minskat sedan år 1960, under de senaste åren har dock minskningen avstannat. Från år 1980 har minskningen varit 66 % och konsumtionen var 7 kg per person år 2012. Samtidigt har konsumtionen av choklad och konfektyrvaror samt läskedrycker cider m.m. ökat kraftigt, dock har ökningstakten inte varit lika dramatisk efter år 2000. År 2012 var konsumtionen av choklad- och konfektyrvaror 17 kg per person, vilket motsvarar en ökning på 77 %. Konsumtionen av läskedrycker cider m.m. har nästan tredubblats till 84 liter år 2012. Mineralvatten och kolsyrat vatten med tillsats av socker eller aromämnen kan inte särskiljas från denna varugrupp och har troligtvis bidragit till den kraftiga konsumtionsökningen totalt sett.

Totalkonsumtionen av livsmedel

Totalkonsumtionen av livsmedel redovisas för riket i tabell 9a och per person och år i tabell 9b.

Under perioden 1980–2012 har totalkonsumtionen kött ökat med 34 % till 86 kg, köksväxter med 99 % till 82 kg och frukt med 27 % till 106 kg. Däremot har totalkonsumtionen av mjölk minskat från 185 till 123 liter per person, en minskning med 34 %. Även konsumtionen av matfett har minskat under samma period, från 25 till 21 kg per person och år. Detta motsvarar en minskning med 16 %. Konsumtionen av gryn och mjöl ökade under 1980- och 1990-talen, för att sedan minska igen och år 2012 hamna på 63 kg per person vilket är i nivå med 1980 års siffror.

Totalkonsumtionen av socker och sirap har varierat mellan 36–45 kg per person och år under perioden 1980-2012 och var 37 kg år 2012. Under perioden har direktkonsumtionen av choklad, konfektyrvaror och läskedrycker ökat kraftigt, dock har ökningstakten inte varit lika dramatisk efter år 2000. Samtidigt har direktkonsumtionen av socker och sirap minskat.

Näringsinnehåll i konsumerade livsmedel

Näringsinnehållet i konsumerade livsmedel redovisas i tabellerna 10—23.

Den totala energitillförseln från livsmedel (exkl. alkoholhaltiga drycker) ökade under perio­den 1980-2012 från 12 000 till 13 200 kJ per person och dag, en ökning med 10 %. Av energitillförseln år 2012 kom 28 % från bröd och spannmålsprodukter, 12 % från kött och köttvaror samt 23 % från mjölk, mjölkprodukter, ägg och matfett. Socker, sirap, choklad- och konfektyrvaror, glass samt malt- och läskedrycker m.m. svarar tillsammans för 16 % av den totala energitillförseln. Sedan år 1980 har energitillförseln från protein ökat medan tillförseln från kolhydrater ökade fram till år 2002 för att sedan minska. Energitillförseln från fett har minskat från år 1980; de senaste åren har emellertid tillförseln ökat något.

Den totala proteintillförseln från livsmedel (exkl. alkoholhaltiga drycker)ökade under perioden 1980-2012 från 87 till 108 g per person och dag, en ökning med 25 %. Av proteintillförseln år 2012 kom 21 % från bröd och spannmålsprodukter, 32 % från kött och köttvaror samt 24 % från mjölk, mjölkprodukter, ägg och matfett.

Den totala fettillförseln har under perioden 1980-2012 varierat mellan 120 och 133 g per person och dag. År 2012 uppgick den till 132 g. Av fettillförseln kom 11 % från bröd och spannmålsprodukter, 21 % från kött och köttvaror, 24 % från matfett och 22 % från övriga mjölkprodukter samt ägg.

År 2012 uppgick den totala kolhydrattillförseln från livsmedel (exkl. alkoholhaltiga drycker) till 364 g per person och dag, vilket är en ökning jämfört med år 1980. Av kolhydrattillförseln kom 44 % från bröd och spannmålsprodukter, 5 % från mjölkprodukter, 21 % från frukt och grönt (inkl. potatis) och sammanlagt 26 % från socker, malt- och läskedrycker samt andra livsmedel (främst choklad, konfektyrvaror och glass).

Tillförseln av C-vitaminer ökade med 80 % mellan åren 1980 och 2012, vilket främst är en följd av ökad konsumtion av gruppen frukt och grönt (inkl. potatis). År 2012 svarade denna grupp för 84 % av tillförseln av C-vitamin. Tillförseln av kalcium har varit i stort sett konstant under perioden 1980-2012. Den klart viktigaste kalciumkällan är mjölkprodukter som år 2012 svarade för 62 % av den totala tillförseln. Grupperna bröd och spannmålsprodukter samt frukt och grönt (inkl. matpotatis) svarade vardera för 11 % av kalciumtillförseln.