Statistiken med kommentarer

Allmänt
Direktkonsumtionen av livsmedel
Totalkonsumtionen av livsmedel
Näringsinnehåll i konsumerade livsmedel
  

Allmänt

I denna rapport redovisas Jordbruksverkets beräkningar av konsumerade kvantiteter[1] livsmedel i landet t.o.m. år 2014. Redovisade uppgifter för år 2014 är preliminära.

Konsumtionsberäkningarnas tillförlitlighet varierar från vara till vara p.g.a. att kvaliteten i det underlag som används är varierande. Under åren har översyner av och förändringar i underlag och metoder för beräkningarna genomförts ett flertal gånger. Rådet till användarna av statistiken är därför att tolka förändringar mellan enskilda år med försiktighet. Fokus bör snarare ligga på den långsiktiga konsumtionsutvecklingen (se avsnitten Statistikens tillförlitlighet samt Bra att veta).

Konsumtionsberäkningarna redovisas på följande sätt:

• Direktkonsumtion av livsmedel[2]
• Totalkonsumtion av livsmedel[3]
• Näringsinnehåll i livsmedelskonsumtionen

Begreppen direktkonsumtion och totalkonsumtion beskrivs mer ingående i avsnittet Fakta om statistiken.

Direktkonsumtionen av livsmedel

Direktkonsumtionen av livsmedel redovisas för riket i tabellerna 1a–8a och per person och år i tabellerna 1b–8b. Nedan i resten av avsnittet kommenteras utvecklingen av konsumtionen per person och år, främst för perioden 1980–2014. Utvecklingen presenteras även i diagram 1–18.

Konsumtionen av bröd och konditorivaror har under perioden 1980–2014 ökat med 47 % till 74 kg per person, medan konsumtionen av mjöl och gryn har minskat med 15 % till 18 kg. Övriga mjölprodukter, där bl.a. pasta ingår, har ökat med 134 % till 14 kg per person.

Konsumtionen av färskt och fryst kött har ökat med 84 % till 51 kg per person. Hela denna ökning skedde under perioden 1990–2014. Konsumtionen av charkuterivaror och konserver har åren 1980–2014 varierat mellan 20–25 kg per person och år. Konsumtionen av frysta köttprodukter och fryst färdiglagad mat nådde en högsta nivå på cirka 18 kg per person och år i mitten av 2000-talet. Denna ökning med över 200 % sedan år 1980 har sedan följts av en minskad konsumtion. Konsumtionen av filead fryst fisk har under perioden varierat mellan 1,8 och 3,9 kg per person och år, medan konsumtionen av beredd eller konserverad fisk och beredda eller konserverade kräft- och blötdjur sammanlagt har ökat med 46 % till 12 kg per person. Sedan år 2000 görs inga beräkningar av konsumtionen av färsk fisk, eftersom metoden och dataunderlaget för sådana beräkningar anses vara alltför otillförlitligt.

Under perioden 1965–1980 ökade konsumtionen av mjölk till som mest runt 180 liter per person och år, varefter den minskat med 38 % till 113 liter år 2014. Konsumtionen av grädde har däremot ökat, totalt sett med 38 % till 10 kg sedan år 1980. För tunn grädde minskade emellertid konsumtionen under 1980-talet, för att därefter ligga på en konstant nivå till mitten av 1990-talet och öka något i början av 2000-talet. Konsumtionen av tjock grädde ökade under 1980- och 1990-talen. Under perioden 2000–2005 minskade konsumtionen för att därefter öka igen. Sedan år 1980 har konsumtionen av ost ökat med 41 % till 20 kg medan konsumtionen av smör och margarin minskat med 39 % till 13 kg per person och år.

Konsumtionen av färska köksväxter har ökat från år 1960 till 2014. Sedan år 1980 har konsumtionen av färska köksväxter mer än fördubblats till 47 kg per person och år. Konsumtionen av rotfrukter har utvecklats på liknande sätt och låg år 2014 på 13 kg per person. Inom området frukt och bär har den största konsumtionsförändringen skett för bananer, meloner och övriga frukter, som sedan år 1980 har ökat från 9 till 26 kg per person.

Direktkonsumtionen av socker har minskat sedan år 1960. Under de senaste åren har dock minskningen avstannat. Från år 1980 har minskningen varit 68 % och konsumtionen var 6 kg per person år 2014. Samtidigt har konsumtionen av choklad och konfektyrvaror samt läskedrycker, cider m.m. ökat kraftigt, dock har ökningstakten inte varit lika dramatisk efter år 2000. År 2014 var konsumtionen av choklad- och konfektyrvaror 15 kg per person, vilket motsvarar en ökning på 52 % sedan 1980. Konsumtionen av läskedrycker, cider m.m. har under samma period tredubblats till 92 liter år 2014. Mineralvatten och kolsyrat vatten med tillsats av socker eller aromämnen kan inte särskiljas från denna varugrupp och har troligtvis bidragit till den kraftiga konsumtionsökningen totalt sett.

Totalkonsumtionen av livsmedel

Totalkonsumtionen av livsmedel redovisas för riket i tabell 9a och per person och år i tabell 9b.

I Figur A redovisas totalkonsumtionen per person av vissa varugrupper åren 1980, 1990, 2000, 2010 och 2014. Med totalkonsumtion av en vara eller varu­grupp avses den totala åtgången[4] av råvaror för humankonsumtion. Totalkonsumtionen av exempelvis mjöl inkluderar således inte enbart konsumtion av inhemskt producerat mjöl och importerat mjöl utan även en uppskattning av mjölinnehållet i importerat bröd, pasta och liknande spannmålsprodukter.

 

Figur A. Totalkonsumtion av vissa varor 1980, 1990, 2000, 2010 och 2014, kg/liter per person och år

Under perioden 1980–2014 har totalkonsumtionen av kött ökat med 37 % till 88 kg, de senaste åren har ingen konsumtionsökning skett. Fjäderfäkött är det köttslag där konsumtionen har ökat mest, en fyrdubbling har skett sedan år 1980. Totalkonsumtionen av köksväxter har ökat med 99 % till 82 kg och frukt med 28 % till 107 kg. Däremot har totalkonsumtionen av mjölk minskat från 185 till 116 liter per person, en minskning med 37 %. Även konsumtionen av matfett har minskat under samma period, från 25 till 17 kg per person och år. Detta motsvarar en minskning med 33 %. Konsumtionen av mjöl och gryn var som högst i början av 2000-talet, för att sedan minska och 2014 uppgå till 64 kg per person och år vilket är i nivå med 1980.

Totalkonsumtionen av socker och sirap har varierat mellan 36–45 kg per person och år under perioden 1980–2014. År 2014 var konsumtionen 43 kg per person. Under samma period har direktkonsumtionen av choklad, konfektyrvaror och läskedrycker, cider m.m. ökat kraftigt, dock har ökningstakten inte varit lika dramatisk efter år 2000.

Näringsinnehåll i konsumerade livsmedel

Näringsinnehållet i konsumerade livsmedel redovisas i tabellerna 10–23.

Den totala energitillförseln från livsmedel (exkl. alkoholhaltiga drycker) ökade under perioden 1980–2014 från 12 000 (2 900 kcal) till 13 100 kJ (3 100 kcal) per person och dag, en ökning med 9 %. Av energitillförseln år 2014 kom 28 % från bröd och spannmålsprodukter, 13 % från kött och köttvaror samt 22 % från mjölk, mjölkprodukter, ägg och matfett. Socker, sirap, choklad- och konfektyrvaror, glass samt malt- och läskedrycker m.m. svarar tillsammans för 16 % av den totala energitillförseln. Sedan år 1980 har energitillförseln från protein ökat, de senaste åren har dock ökningen avstannat. Energitillförseln från kolhydrater ökade fram till mitten på 2000-talet för att sedan minska. Energitillförseln från fett har minskat från år 1980 för att de senaste åren återigen öka något.

Den totala proteintillförseln från livsmedel (exkl. alkoholhaltiga drycker) ökade under perioden 1980–2014 från 87 till 110 g per person och dag, en ökning med 26 %. Av proteintillförseln år 2014 kom 21 % från bröd och spannmålsprodukter, 32 % från kött och köttvaror samt 24 % från mjölk, mjölkprodukter, ägg och matfett.

Den totala fettillförseln har under perioden 1980–2014 ökat från 126 och 133 g per person och dag. Av fettillförseln kom 11 % från bröd och spannmålsprodukter, 21 % från kött och köttvaror, 21 % från matfett och 22 % från övriga mjölkprodukter samt ägg.

År 2014 uppgick den totala kolhydrattillförseln från livsmedel (exkl. alkoholhaltiga drycker) till 357 g per person och dag, vilket är en ökning jämfört med år 1980. Av kolhydrattillförseln kom 46 % från bröd och spannmålsprodukter, 5 % från mjölkprodukter, 21 % från frukt och grönt (inkl. potatis) och sammanlagt 25 % från socker, malt- och läskedrycker samt andra livsmedel (främst choklad, konfektyrvaror och glass).

Tillförseln av C-vitaminer ökade med 68 % mellan åren 1980 och 2014, vilket främst är en följd av ökad konsumtion av gruppen frukt och grönt (inkl. potatis). År 2014 svarade denna grupp för 84 % av tillförseln av C-vitamin. Tillförseln av kalcium har varit i stort sett konstant under perioden 1980–2014. Den klart viktigaste kalciumkällan är mjölkprodukter som år 2014 svarade för 63 % av den totala tillförseln. Grupperna bröd och spannmålsprodukter samt frukt och grönt (inkl. potatis) svarade för 11 % vardera av kalciumtillförseln.