![]() |
![]() | |
Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll | JO 44 SM 1801 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
Allmänt Allmänt
I denna rapport redovisas
Jordbruksverkets beräkningar av konsumerade kvantiteter[1]
livsmedel i landet till och med år 2017. Redovisade uppgifter för år 2017 är
preliminära. Konsumtionsberäkningarnas
tillförlitlighet varierar från vara till vara på grund av att kvaliteten i det
underlag som används är varierande. Under åren har översyner av och
förändringar i underlag och metoder för beräkningarna genomförts ett flertal
gånger. Rådet till användarna av statistiken är därför att tolka förändringar
mellan enskilda år med försiktighet. Fokus bör snarare ligga på den långsiktiga
konsumtionsutvecklingen (se avsnitten Statistikens tillförlitlighet samt Bra
att veta). Konsumtionsberäkningarna
redovisas på följande sätt: ·
Direktkonsumtion av livsmedel[2] ·
Totalkonsumtion av livsmedel[3] ·
Näringsinnehåll i livsmedelskonsumtionen Begreppen direktkonsumtion
och totalkonsumtion beskrivs mer ingående i avsnittet Fakta om statistiken. Totalkonsumtionen av livsmedel
Totalkonsumtionen av
livsmedel redovisas för riket i tabell 9a och per person och år i tabell 9b
samt i vissa av diagrammen 1–18. I Figur A redovisas
totalkonsumtionen per person av vissa varugrupper åren 1980, 1990, 2000, 2010
och 2017. Med totalkonsumtion av en vara eller varugrupp avses den totala förbrukningen
av råvaror för humankonsumtion. Exempelvis mjöl inkluderar således inte enbart
inhemskt producerat mjöl och importerat mjöl utan även en uppskattning av
mjölinnehållet i importerat bröd, pasta och liknande spannmålsprodukter. Figur A.
Totalkonsumtion av vissa varor 1980, 1990, 2000, 2010 och 2017, kg/liter per
person och år Under perioden 1980–2017 har
totalkonsumtionen av kött ökat med 35 % till 86 kg per person och
år, de senaste åren har ingen ökning skett. Fjäderfäkött
är den undergrupp inom kött som
har ökat mest, drygt en femdubbling har skett sedan år 1980. Totalkonsumtionen
av köksväxter har nästan fördubblats till 80 kg och frukt har
ökat med 22 % till 102 kg per person och år. Däremot har mjölk och syrade produkter minskat från
185 till 106 liter per person, en minskning med 43 %. Även matfett har
minskat under samma period, från 25 till 17 kg per person och år. Detta
motsvarar en minskning med 30 %. Mjöl
och gryn var som högst i början av 2000–talet, för att sedan minska och
2017 uppgå till 62 kg per person och år vilket är i nivå med 1980. Totalkonsumtionen av socker och
sirap har varierat mellan 38–49 kg per person under perioden 1980–2017. År 2017
var den 38 kg per person. 2016 har en översyn gjorts för beräkningen av socker
och data har reviderats från och med 1995, därför är uppgifterna för åren före
1995 inte helt jämförbara med senare år. Se även avsnittet ”Socker” under Fakta
om statistiken på sidan 55. Direktkonsumtionen av livsmedel
Direktkonsumtionen av
livsmedel redovisas för riket i tabellerna 1a–8a och per person och år i
tabellerna 1b–8b. Nedan i resten av avsnittet kommenteras utvecklingen per
person och år, främst för perioden 1980–2017. Utvecklingen presenteras även i
diagram 1–18. Konsumtionen av bröd och
konditorivaror har under perioden 1980–2017 ökat med 46 % till 73 kg
per person, medan mjöl och gryn har minskat med 22 % till 16 kg.
Övriga mjölprodukter, där bl.a. pasta ingår, har fördubblats till 12 kg
per person. Konsumtionen av färskt och
fryst kött har ökat med 89 % till 52 kg per person och år. Hela denna ökning
skedde under perioden 1990–2017. Fjäderfäkött är det köttslag som har ökat mest,
från 4 till 22 kg per person och år. Nötkött har fördubblats från drygt 6 till
12 kg medan griskött har varierat mellan 9–17 kg per person och år. Övrigt färskt och fryst kött[4]
har haft en stabil nivå runt 3 kg per person och år. Konsumtionen av charkuterivaror
och konserver[5]
har åren 1980–2017 varierat mellan 20–25 kg per person och år. Konsumtionen av frysta köttprodukter och fryst färdiglagad
mat nådde en högsta nivå på cirka 18 kg per person och år i mitten av 2000-talet.
Denna ökning med över 200 % sedan år 1980 har sedan följts av en minskning. Figur B.
Direktkonsumtion av kött, kg per person och år
Konsumtionen av mjölk toppade
runt 1980 med omkring 180 liter per person och år, varefter den minskat med 44
% till 103 liter år 2017. Däremot har grädde ökat, totalt sett med 38 %
till 10 kg sedan år 1980. För tunn
grädde minskade emellertid konsumtionen under 1980-talet, för att därefter
ligga på en konstant nivå till mitten av
1990-talet och öka något i början av 2000-talet. Konsumtionen av tjock grädde ökade under 1980- och 1990-talen.
Under perioden 2000-2005 skedde en minskning för att därefter öka igen. Sedan
år 1980 har ost ökat med 37 % till 19 kg medan smör och margarin
minskat med 35 % till 14 kg per person och år. De senaste åren har dock
konsumtionen av matfett legat relativt konstant. Konsumtionen av färska
köksväxter har ökat från år 1960 till 2017. Sedan år 1980 har färska köksväxter mer än fördubblats
till 46 kg per person och år. Konsumtionen av rotfrukter har utvecklats
på liknande sätt och låg år 2017 på 12 kg per person. Inom området frukt och
bär har den största förändringen skett för bananer, meloner och övriga
frukter, som sedan år 1980 har ökat från 9 till 28 kg per person. Direktkonsumtionen av socker
har minskat sedan år 1960. Under de senaste åren har dock minskningen
avstannat. Från år 1980 har minskningen varit 69 % och var 6 kg per person år
2017. Samtidigt har konsumtionen av choklad och konfektyrvaror samt läskedrycker,
cider m.m. ökat kraftigt, dock har ökningstakten inte varit lika dramatisk
efter år 2000. År 2017 var konsumtionen av choklad-
och konfektyrvaror 15 kg per person, vilket motsvarar en ökning på 57 %
sedan 1980. Konsumtionen av läskedrycker,
cider m.m. har under samma period
nästan tredubblats till 96 liter år 2017. Mineralvatten och kolsyrat vatten med
tillsats av socker eller aromämnen kan inte särskiljas från denna varugrupp och
har i viss mån bidragit till den kraftiga ökningen totalt sett. Näringsinnehåll i konsumerade livsmedel
Näringsinnehållet i
konsumerade livsmedel redovisas i tabellerna 10–23. Det ska påpekas att näringsinnehållet
baseras på leveranser av livsmedel från producenter till enskilda
hushåll och storhushåll och står inte för vad
som faktiskt äts då svinn i hushåll och storhushåll inte är avdraget. Den totala energitillförseln
från livsmedel (exklusive alkoholhaltiga drycker) ökade under perioden 1980–2017
från 12 000 (2 900 kcal) till 13 300 kJ (3 200 kcal) per person
och dag. En översyn av beräkningarna har emellertid gjorts i år så uppgifterna
för 2017 är inte helt jämförbara med tidigare år. Av energitillförseln år 2017
kom 28 % från bröd och spannmålsprodukter, 12 % från kött och köttvaror
samt 22 % från mjölk, mjölkprodukter, ägg och matfett. Socker, sirap, choklad-
och konfektyrvaror, glass samt malt- och läskedrycker m.m. svarar tillsammans
för 18 % av den totala energitillförseln. Sedan år 1980 har
energitillförseln från protein ökat, de senaste åren har dock ökningen
avstannat. Energitillförseln från kolhydrater ökade till mitten av 2000-talet för att sedan minska. Energitillförseln från fett har
minskat från år 1980 för att de senaste åren återigen öka något. Den totala proteintillförseln
från livsmedel (exklusive alkoholhaltiga drycker) ökade under perioden 1980–2017
från 87 till 105 g per person och dag, Av proteintillförseln år 2017 kom 22 %
från bröd och spannmålsprodukter, 30 % från kött och köttvaror samt 24 % från
mjölk, mjölkprodukter, ägg och matfett. Den totala fettillförseln har
under perioden 1980–2017 ökat från 126 och 137 g per person och dag. Av
fettillförseln kom 12 % från bröd och spannmålsprodukter, 19 % från kött och
köttvaror, 22 % från matfett och 21 % från övriga mjölkprodukter samt ägg. År 2017 uppgick den totala
kolhydrattillförseln från livsmedel (exklusive alkoholhaltiga drycker) till 343
g per person och dag. Av kolhydrattillförseln kom 45 % från bröd och spannmålsprodukter,
5 % från mjölkprodukter, 24 % från frukt och grönt (inklusive potatis) och
sammanlagt 23 % från socker, malt- och läskedrycker samt andra livsmedel
(främst choklad, konfektyrvaror och glass). Tillförseln av C-vitaminer
har ökat mellan åren 1980 och 2017, vilket främst är en följd av ökad
konsumtion av gruppen frukt och grönt (inklusive potatis). År 2017 svarade denna
grupp för 95 % av tillförseln av C-vitamin. Tillförseln av kalcium har varit i
stort sett konstant under perioden 1980–2017. Den klart viktigaste kalciumkällan
är mjölkprodukter som år 2017 svarade för 62 % av den totala tillförseln.
Grupperna bröd och spannmålsprodukter samt frukt och grönt (inklusive potatis)
svarade för 11 % respektive 10 % av kalciumtillförseln. [1] Fram till och med
redovisningsår 1999 innefattade beräkningarna av direktkonsumtionen både
konsumerade kvantiteter av livsmedel samt ett till detaljhandelspris uppskattat
värde av konsumtionen. Från och med redovisningsår 2000 redovisas endast
beräkningar av konsumerade kvantiteter. [2] Redovisning av
konsumerade kvantiteter i den form som produkterna når konsumenten, det vill
säga. som jordbruksprodukter, halvfabrikat, djupfrysta varor och färdiglagad
mat. [3] Förbrukning av
råvaror för humankonsumtion [4]
Får-, ren- och viltkött samt hemslakt (kalv, gris och får). [5]
Inklusive innanmat |