Fakta om statistiken

Detta omfattar statistiken
Så görs statistiken
Statistikens tillförlitlighet
Bra att veta

Detta omfattar statistiken

Statistiken över livsmedelskonsumtionen är av stort allmänintresse. De senaste åren är det framförallt konsumtionens påverkan på klimat och miljö, samt konsumtionens betydelse för hälsan som varit i fokus. Användare är bland annat massmedia, forskare och allmänheten. Statistiken används i utredningar och analyser.

Statistiken redovisas aktuellt år som totalvärde för hela riket samt medelvärde för Sveriges befolkning och tillåter inte uppdelning på kön, ålder, geografisk belägenhet etc.

Definitioner och förklaringar

Beräkningarna av livsmedelskonsumtionen redovisas på följande sätt:

• Direktkonsumtion av livsmedel
• Totalkonsumtion av livsmedel
• Näringsinnehåll i konsumerade livsmedel

Med direktkonsumtion avses:

• de totala leveranserna av livsmedel från producenter till enskilda hushåll och storhushåll
• producenternas hemmaförbrukning (den s.k. naturakonsumtionen)

De konsumerade kvantiteterna redovisas, så långt beräkningsunderlaget tillåter, i den form som produkterna når konsumenten, det vill säga. som jordbruksprodukter, halvfabrikat, djupfrysta varor och färdiglagad mat. Uppgifterna avser i princip varornas nettovikter (exkl. emballage) vid leveransen till den slutlige konsumenten.

Med totalkonsumtion avses den totala förbrukningen av olika råvaror för humankonsumtion. Detta innebär att totalkonsumtionen innefattar:

• direktkonsumtionen av olika livsmedel av råvarukaraktär
• de råvaror och halvfabrikat som livsmedelsindustrin förbrukar under  redovisningsperioden för att tillverka livsmedel av högre förädlingsgrad

Råvaruinnehållet i importerade förädlade livsmedel inkluderas i konsumtionen medan råvaruinnehållet i exporterade förädlade produkter exkluderas. Beräkning av totalkonsumtionen sker enligt principen:

produktion + råvaruimport + råvaruinnehåll i förädlade livsmedel – råvaruexport – råvaruinnehåll i förädlade livsmedel

Med konsumtion per person och år avses:

All konsumtion för respektive vara eller varugrupp fördelas på den genom­snittliga befolkningen i Sverige aktuellt år. För att få fram den genomsnittliga befolkningen under aktuellt år hämtas data från SCB:s befolkningsstatistik, medelvärdet för befolkningstal avseende 1 januari respektive 31 december används.

De befolkningstal som har använts i tabellerna för respektive år finns angivna i tusental nedan:

1960	1970	1980	1990	2000	2010	2015	2016	2017
7 480	8 043	8 310	8 559	8 872	9 378	9 799	9 923	10 058

 

Socker

Totalkonsumtion

Totalkonsumtionen av socker beskriver den sammanlagda konsumtionen av rent socker och socker som är tillsatt till bearbetade produkter, medan inneboende socker från naturprodukter som frukt och bär inte är medräknat, oavsett om produkterna är bearbetade eller inte. Statistiken är en blandning med avseende på vilka sockerarter som ingår. För åren efter 1994 inkluderas samtliga sackaros-, fruktos-, glukos-, maltos- och maltodextrinprodukter, medan statistiken för åren före 1995 enbart räknar med sackaros och sackarosderiverade produkter.

Konsumtionen beräknas i princip genom att summera produktion, handel och lagring av socker och bearbetade produkter med tillsatt socker under respektive kalenderår. Eftersom vi inte har tillgång till uppgifter för industriell användning av socker (för t.ex. produktion av drivmedelsetanol och djurfoder) eller svinn i olika led av sockerhanteringen ingår dessa i statistiken, som därför är att betrakta som en överskattning av den faktiska mänskliga konsumtionen av socker.

Jordbruksverket har bara tillgång till lagringsuppgifter för vissa sockerråvaror där uppgifter om lagerdifferenser (ingående lager minus utgående lager) beräknas årligen. Däremot beräknas vare sig lagring av övrig råvara eller av bearbetade produkter (innehållande socker). Detta innebär att stora delar av det socker som i själva verket lagrats räknas som konsumerat under innevarande år, vilket i sin tur leder till felskattningar av konsumtionen mellan enskilda år.

Andelen av sockerkonsumtionen som härstammar från bearbetade produkter med tillsatt socker har ökat påtagligt sedan mitten av 1900-talet. För att skatta mängden socker i dessa produkter används schabloner för sockerinnehåll kopplade till en produktlista som utgår från KN[1]-nomenklaturen. Schablonerna är mycket svåra att fastställa och är känsliga för förändringar i produktinnehåll och produktsammansättning. Nuvarande schabloner har använts oförändrade från och med 1995. Innan dess användes en annan produktlista med en annan uppsättning schabloner.

Totalt sett påverkas vår statistik för totalkonsumtion av socker av många felkällor, varav flera kan verka i olika riktningar och dessutom variera över tid. I sin helhet utgör statistiken troligtvis en överskattning av den sanna sockerkonsumtionen, främst på grund av att vi inte förmår korrigera för industriell användning och svinn. Statistikens redovisade värden lämpar sig alltså inte för att användas i direkta jämförelser med andra undersökningar eller andra länders konsumtion, utan enbart för att skatta trenden för sockerkonsumtion i Sverige under den redovisade perioden, och även då med viss försiktighet.

För mer information om hur Jordbruksverket beräknar totalkonsumtionen av socker hänvisar vi till statistikrapport 2016:02 ”Jordbruksverkets sockerstatistik, en metodöversikt”, som finns fritt tillgänglig på Jordbruksverkets webbplats.

Direktkonsumtion

Direktkonsumtionen av sockerprodukter (bit-, strö, farin-, flor- och pärlsocker samt sirap) definieras som det socker som konsumeras i dagligvaruhandeln och i storhushåll. Sockerprodukter som går in i livsmedelsindustrin som en del i exempelvis konfektyrer och glass är inte inkluderade i direktkonsumtionens kvantiteter.

Så görs statistiken

Direktkonsumtion

När det gäller direktkonsumtionen är målet att redovisa de konsumerade kvantiteterna, så långt beräkningsunderlaget tillåter, i den form som produkterna når konsumenten, det vill säga som jordbruksprodukter, halvfabrikat, djupfrysta varor och färdiglagad mat.

De beräkningsmetoder som används varierar för olika livsmedel. För flertalet produkter kan man förenklat säga att direktkonsumtionen uppskattas genom att den inhemska produktionen justeras för utrikeshandel och svinn (inte hushållssvinn). För livsmedel i form av råvaror eller av råvarukaraktär (t.ex. kött) görs även ett avdrag för råvaruåtgången till förädlade produkter (konserver, beredningar med mera).

Totalkonsumtion

Målet med totalkonsumtionsberäkningarna är att mäta den totala förbrukningen av olika råvaror för humankonsumtion.

Beräkningsmetoderna skiljer sig även i detta fall en hel del från vara till vara. Totalkonsumtionen av mjöl, kött, socker och ägg beräknas genom att den inhemska produktionen justeras dels för importerade och exporterade kvantiteter av varan, dels för råvaruinnehållet i importerade och exporterade förädlade produkter. Totalkonsumtionen av exempelvis mjöl inkluderar således inte enbart konsumtion av inhemskt producerat mjöl och importerat mjöl utan även en uppskattning av mjölinnehållet i importerat bröd, pasta och liknande spann­målsprodukter.

För övriga produkter beräknas inte totalkonsumtionen enligt ovan beskrivna metod. I vissa fall är totalkonsumtionen för en produktgrupp beräknad som summan av direktkonsumtionen för motsvarande produkter (t.ex. köksväxter, frukter och bär).

Kostens näringsinnehåll

Kostens näringsinnehåll beräknas genom att konsumtionen av olika livsmedel eller livs­medelsgrupper multipliceras med innehållstal avseende olika näringsämnen. Beräkningarna baseras dels på Jordbruksverkets direktkonsumtions­beräkningar dels på en vid Livsmedelsverket utvecklad livsmedelsdatabas som innehåller näringsvärden för cirka 1 800 livsmedel och maträtter. Näringsvärdena baseras på Livsmedelsverkets egna analyser kompletterade med värden från nordiska och andra utländska tabeller. Då beräkningarna baseras på direktkonsumtionen, och därmed på de kvantiteter som är tillgängliga för konsumtion i detaljhandelsledet eller i storhushåll, beaktas inte svinn i enskilda hushåll eller i storhushåll. Konsumtionen av vitaminpreparat och liknande ingår inte i beräkningarna.

Beräkningsunderlag

Beräkningarna av livsmedelskonsumtionen baseras på ett flertal källor och för många av de redovisade varugrupperna kombineras flera källor för att nå slut-resultatet. Följande uppräkning ger ingen heltäckande bild av underlaget till beräkningarna men pekar ändå på de viktigaste källorna.

Externa källor:

• SCB; utrikeshandelsstatistik
• SCB; Industrins varuproduktion
• SCB; befolkningsstatistik
• LRF Mjölk/Svensk Mjölk; produktion/försäljning av mejeriprodukter
• Föreningen Fryst och Kyld mat (f.d. Djupfrysningsbyrån; försäljning av djupfrysta produkter)
• Nordic Sugar/Danisco Sugar; produktion/försäljning av socker och sirap
• Statens Folkhälsoinstitut/Alkoholinspektionen; försäljning av alkoholhaltiga drycker
• Livsmedelsverket; slakt av fjäderfä
• Svenska Jägareförbundet; avskjutningsstatistik
• Sametinget; slakt av ren

Jordbruksverkets egna undersökningar/registerdata:

• Statistik över produktion av trädgårdsprodukter
• Kvarnarnas leveranser av mjöl och gryn
• Slaktstatistik
• Produktion av förädlade köttvaror (produktion av charkvaror med mera.)
• Produktion/leveranser av margarin
• Försäljning av inhemskt producerade potatisprodukter
• Försäljning av glass

Statistikens tillförlitlighet

Tillförlitlighet i stora drag

Beräkningarna över livsmedelskonsumtionen publiceras ungefär ett år efter det aktuella beräkningsårets slut, vilket är en följd av att inte alla datakällor är tillgängliga tidigare. Detta minskar statistikens aktualitet, men ökar samtidigt dess tillförlitlighet.

Beräkningsresultatens kvalitet är i stor utsträckning beroende av kvaliteten i de underlag som valts som grund för beräkningarna samt i vilken utsträckning dessa underlag går att kombinera.

Två av de viktigaste underlagen till beräkningarna av livsmedelskonsumtionen är utrikeshandelsstatistiken och statistiken över industrins varuproduktion, som tas fram av SCB. Under åren har det i dessa undersökningar skett förändringar både i det sätt man klassificerar varor och de metoder som används för insamling av uppgifter. Dessa förändringar har dels påverkat beräkningarnas kvalitet dels medfört ändringar av innehållet i de varugrupper för vilka uppgifter redovisas, vilket påverkat jämförbarheten mellan åren. Mer om detta redovisas under det kommande avsnittet Bra att veta.

Råvaror för vidareförädling av livsmedel

Vid beräkningarna av direktkonsumtionen av livsmedel i form av råvaror eller av råvarukaraktär (t.ex. kött) ingår inte den del av råvaran som används inom förädlingsindustrin för produktion av varor som redovisas separat (konserver, charkprodukter med mera). För att uppskatta råvaruåtgången av kött för produktion av charkvaror, konserver och färdiglagad mat har Jordbruksverket med några års mellanrum genomfört undersökningar för att uppdatera åtgångstalen i förädlingsindustrin. På flera andra områden, exempelvis vissa köksväxter, frukter och bär, är dock tillgången till uppgifter om råvaruåtgången i förädlingsindustrin bristfällig. I många fall innebär detta att schablonvärden som legat konstanta under en längre tid används.

Förändringar i konsumtionsmönster

Enligt definitionen av direktkonsumtionen ska kvantiteterna redovisas i den form som produkterna når konsumenten (se avsnittet Definitioner och beräkningsmetoder). Det underlag som används för beräkningarna har dock brister när det gäller möjligheten att följa vissa aspekter på förändrade konsumtionsmönster. Till exempel. kan man inte följa förändringar av konsumtionen inom enskilda hushåll respektive storhushåll (restauranger, skolor, sjukhus med mera), eftersom beräkningsunderlaget inte tillåter en sådan uppdelning. Beräkningarna kan vidare ge viss information om t.ex. i vilken omfattning konsumtionen av mer förädlade produkter ökat (konserver, färdiglagade rätter med mera). Men om förädlingen inte sker i ”industriledet”, det vill säga inte ingår i statistiken över industrins varuproduktion, så kommer den förädlade produkten i statistiken att redovisas under respektive råvara som ingår i produkten. Den fyllda baguetten som äts på vägen mellan jobbet och hemmet återfinns i statistiken sannolikt under flera varugrupper såsom t.ex. mjukt matbröd, charkuterivaror, matfett, ost och köksväxter.

Totalkonsumtion

Vid beräkningarna av totalkonsumtionen för en viss vara av råvarukaraktär justeras den inhemska produktionen av denna råvara dels för importerade och exporterade kvantiteter av varan, dels för innehållet av denna råvara i impor­terade och exporterade förädlade pro­dukter (se avsnittet Definitioner och beräkningsmetoder). Uppskattningarna av råvaruinnehållet i förädlade produkter är förhållandevis grova och därmed följer en viss osäkerhet i statistiken. För en del varor, t.ex. mjöl och kött, omfattar beräkningarna av råvaruinnehållet i förädlade produkter ett relativt stort antal varor medan motsvarande beräkning för t.ex. ägg är betydligt mer begränsad.

Kostens näringsinnehåll

Kostens näringsinnehåll beräknas genom att direktkonsumtionen av olika livsmedel eller livsmedelsgrupper multipliceras med innehållstal avseende olika näringsämnen. Detta innebär att förändringar i de beräkningsmetoder och det beräkningsunderlag som används i direktkonsumtionen även påverkar kvaliteten och jämförbarheten över tiden i beräkningarna av kostens näringsinnehåll.

Livsmedelsverket, som genomför dessa beräkningar, gör fortlöpande analyser av livsmedel och revideringar av näringsinnehållstalen. Förändringar i dessa kan ha flera orsaker, t.ex. kan fördelningen av ingående livsmedel inom en varugrupp ändras eller så kan livsmedlet förändras, exempelvis genom ändrad sammansättning eller berikning. Vidare kan förbättrade analysmetoder leda till ändringar av innehållstalen.

Bra att veta

 

Metodförändringar

Översyner av beräkningsunderlag och beräkningsmetoder har genomförts ett flertal gånger under åren vilket påverkar jämförbarheten mellan i första hand närliggande år. Därför bör förändringar mellan närliggande år tolkas med försiktighet. Fokus bör snarare ligga på den långsiktiga konsumtionsutvecklingen.

Översynerna har medfört förändringar i beräkningsmetoder, beräkningsunderlag och varuindelning med mera Nedan redovisas kortfattat några viktiga resultat från de översyner som genomförts med betoning på översyner av mer övergripande karaktär samt översyner som ligger närmast i tiden.

Inför beräkningarna för åren 1988–1991 gjordes en översyn av beräkningsunderlaget bl.a. med anledning av ny industristatistik enligt det nya HS-systemet. Denna översyn redovisades i Jordbruksverkets rapport 1992:10 (Livsmedelskonsumtionen 1988–1991).

Inför beräkningarna av 1993 och 1998 års konsumtion gjordes revideringar beträffande konsumtionen av charkvaror. Information om detta finns i Jordbruksverkets rapport 2000:13 (Konsumtionen av livsmedel m.m. 1996–1999).

Åren 1995 och 1996 genomfördes stora förändringar i produktions- och utrikeshandelsstatistiken. I samband med det svenska EU-medlemskapet år 1995 infördes EU:s kombinerade nomenklatur (KN) för klassificering av varor i utrikeshandelsstatistiken och från och med år 1996 redovisas även produktionsstatistiken enligt KN-systemet. Bytet av nomenklatur har orsakat förändringar i direktkonsumtionsberäkningarnas varuindelning.

I samband med beräkningarna avseende år 2000 genomfördes ett mindre översynsarbete som har lett till vissa förändringar i varuindelningen. Den främsta orsaken till dessa har varit svårigheter att skilja vissa varor/varugrupper från varandra i den nu rådande nomenklaturen (KN) på utrikeshandelsstatistikområdet. Vidare har redovisningen av färsk fisk upphört. Anledningen till detta är att beräkningarna av konsumtionen av färsk fisk var mycket osäkra och i flera fall gav helt orimliga resultat när de baserades på den officiella fångststatistiken och utrikeshandelsstatistiken.

I samband med beräkningarna avseende år 2003 genomfördes förändringar i varuindelningen för mjölkprodukter (revideringar har gjorts bakåt till och med år 2000).

Vid beräkningarna avseende år 2005 genomfördes förändringar i varuindelningen för syrade produkter. Revideringar bakåt har gjorts.

I samband med beräkningarna avseende år 2007 förändrades underlaget till fjäderfäkött (vara 25). Kasserade slaktkycklingar ingår inte längre, revideringar har gjorts bakåt till och med år 2005. Vid 2009 års beräkningar gjordes också revideringar bakåt till och med år 2005 på grund av reviderade källuppgifter angående slaktvikter för fjäderfä.

Vid beräkningarna 2015 gjordes en översyn av totalkonsumtionen av socker, siffror från och med 1995 och framåt reviderades och är inte helt jämförbara med tidigare år. Se även avsnittet ”Socker” på sidan 53.

Annan statistik

Animalieproduktion, års- och månadsstatistik 2018:09. JO 48 SM 1811

Skörd av trädgårdsväxter 2016. JO 37 SM 1701

Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2017, slutlig statistik. JO 16 SM 1801

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2014–2016, Rapport 2017:20.

Jordbruksverkets sockerstatistik, en metodöversikt. Statistikrapport 2016:02.

Elektronisk publicering

Detta Statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats http://www.jordbruksverket.se under Ta del av statistiken samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se under Jord- och skogsbruk, fiske.

Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Kvalitetsdeklaration.