STATISTIK FRÅN
JORDBRUKSVERKET

Statistikrapport 2008:1

 

Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll

 

pm-pil.gifFörsta sidan - Sammanfattning pm-pil.gifStatistiken med kommentarer
pm-pil.gifTabeller pm-pil.gifDiagram pm-pil.gifFakta om statistiken
pm-pil.gifKontaktpersoner, mer information pm-pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Allmänt
Direktkonsumtionen av livsmedel
Totalkonsumtionen av livsmedel
Näringsinnehåll i livsmedelskonsumtionen

Allmänt

I denna rapport redovisas Jordbruksverkets beräkningar av konsumerade kvantiteter[1] livsmedel i landet t.o.m. år 2006. Redovisade uppgifter för år 2006 är preliminära.

Konsumtionsberäkningarnas tillförlitlighet varierar från vara till vara på grund av att kvaliteten i det underlag som används är varierande. Under åren har översyner av och förändringar i underlag och metoder för beräkningarna genomförts ett flertal gånger. Rådet till användarna av statistiken är därför att tolka förändringar mellan enskilda år med försiktighet. Fokus bör snarare ligga på den långsiktiga konsumtionsutvecklingen (se avsnitten Statistikens tillförlitlighet samt Bra att veta).

Konsumtionsberäkningarna redovisas på följande sätt:

  • Direktkonsumtion av livsmedel
  • Totalkonsumtion av livsmedel
  • Näringsinnehåll i livsmedelskonsumtionen

Begreppen direktkonsumtion och totalkonsumtion beskrivs i avsnittet Fakta om statistiken.

Direktkonsumtionen av livsmedel

Direktkonsumtionen av livsmedel redovisas totalt för riket i tabellerna 1a-8a och per person och år i tabellerna 1b­-8b. I det följande kommenteras utvecklingen av konsumtionen per person och år främst för perioden 1980-2006.

Konsumtionen av bröd och konditorivaror har under perioden ökat med 50 % till 75 kg per person, medan konsumtionen av mjöl och gryn har minskat med 24 % till 16 kg och övriga mjölprodukter ökat med 155 % till knappt 15 kg per person.

Konsumtionen av färskt och fryst kött har ökat med 55 % till drygt 42 kg per person. Hela denna ökning faller på perioden 1990-2006. Konsumtionen av charkuterivaror och konser­ver har varierat mellan åren men har totalt sett minskat något under perioden, till 24 kg per person, medan konsumtionen av frysta kött­produkter och fryst färdiglagad mat innehåll­ande kött har ökat med 207 % till 16,9 kg per person. Konsumtionen av filead fryst fisk har under perioden varierat mellan 1,9 och 3,2 kilo och uppgick år 2006 till 3,2 kilo per person. Konsumtionen av beredd eller konserverad fisk och beredda eller konserverade kräft- och blötdjur har sammanlagt ökat med 59 % till drygt 12 kg per person och år. Sedan år 2000 görs inga beräkningar av konsumtionen av färsk fisk, eftersom dataunderlaget för sådana beräkningar anses vara alltför otillförlitligt.

Under perioden 1965-1980 ökade per capita konsumtionen av mjölk, varefter den har minskat med 27 % till drygt 133 liter år 2006. Däremot har sedan år 1980 konsumtionen av grädde ökat totalt sett med 23 % till drygt 9 kg. För tunn grädde minskade däremot kon­sumtionen under 1980-talet, för att ligga stilla till mitten av 1990-talet och därefter sakta öka. Konsumtionen av tjock grädde ökade under 1980- och 1990-talen. Under perioden 2000-2005 minskade konsumtionen för att öka igen under år 2006. Sedan år 1980 har konsumtionen av ost ökat med 27 % till 17,8 kg medan konsumtionen av smör och marga­rin minskat med 48 % till 10,9 kg per person och år.

Konsumtionen av färska köksväxter har ökat kontinuerligt från år 1960 till 2006. Sedan år 1980 har konsumtionen ökat med drygt 104 % till drygt 44 kg per person och år. Inom området frukt och bär har den största konsumtions­förändringen skett för bananer, meloner och övriga frukter, som sedan 1980 har ökat med 145 % till knappt 23 kg. Även konsumtionen av saft och juice av köksväxter, frukter och bär har under perioden ökat kraftigt, med drygt 32 % till knappt 22 liter per person och år.

Direktkonsumtionen av socker har minskat kontinuerligt sedan år 1960. Sedan år 1980 har minskningen varit 65 % till 7 kg per person och år. Samtidigt har konsumtionen av choklad och konfektyrvaror samt läskedrycker cider m.m. ökat kraftigt, det förefaller dock som att den uppåtgående trenden bröts år 2003 för båda grupperna. För choklad- och konfektyrvaror har kon­sumtionen minskat de tre senaste åren, medan konsumtionen av läskedrycker cider m.m. minskade under två år för att under år 2006 åter öka. År 2006 var per capita konsumtionen av choklad- och konfektyrvaror 15,1 kg och av läskedrycker cider m.m. 89,7 liter. Detta motsvarar en ökning med 54 respektive 203 % mellan åren 1980-2006.

Totalkonsumtionen av livsmedel

Totalkonsumtionen av livsmedel redovisas totalt för riket i tabell 9a och per person och år i tabell 9b.

Under perioden 1980-2006 har totalkonsumtionen per person av mjöl och gryn ökat med 12 % till drygt 71 kg, kött med 34 % till drygt 85 kg, köksväxter med 84 % till drygt 75 kg och frukt med 30 % till 106 kg. Däremot har totalkonsumtionen av mjölk minskat från ca 185 till 136 liter per person, en minskning med 26 %. Även konsumtionen av matfett har minskat relativt kraftigt under samma period, från 24,5 till 16,4 kg per person, en minskning med 33 %.

Totalkonsumtionen av socker och sirap har varierat mellan 40-45 kg per person och år under perioden 1980-2006 och var 41,8 kg år 2006. Under perioden har direktkonsumtionen av choklad, konfektyrvaror och läskedrycker ökat kraftigt samtidigt som direktkonsumtionen av socker och sirap samt sockerinnehållet i andra livsmedel minskat.

Näringsinnehåll i livsmedelskonsumtionen

Näringsvärdeberäkningar för år 2006 kommer inte att redovisas i denna rapport på grund av att Livsmedelsverket, som gör dessa beräkningar, håller på att lägga om sitt beräkningsprogram med nya näringsdata. Avsnittet "Näringsinnehåll i livsmedelskonsumtionen" samt tabeller och diagram som visar näringsinnehåll kommer därför att visa 2005 års siffror. Förändringarna mellan två enskilda år är dessutom inte så stora.

Näringsinnehållet i livsmedelskonsumtionen redovisas i tabellerna 10-23.

Den totala energitillförseln från livsmedel (exkl. alkoholhaltiga drycker) ökade under perio­den 1980-2005 från 12 000 till 12 500 kJ per person och dag, en ökning med drygt 4 %. Av energitillförseln år 2005 kom 30 % från bröd och spannmålsprodukter, 12 % från kött och köttvaror samt 22 % från mjölk, mjölkprodukter, ägg och matfett. Socker, sirap, chok­lad- och konfektyrvaror, glass samt malt- och läskedrycker m.m. svarar tillsammans för drygt 16 % av den totala energitillförseln. Sedan år 1980 har energitillförseln från protein ökat medan tillförseln från kolhydrater ökade fram till år 2002 för att sedan minska. Energi­tillför­seln från fett har minskat från år 1980, de två senaste åren har emellertid tillförseln ökat något.

Den totala proteintillförseln ökade under perioden 1980-2005 från 87 till 102 g per person och dag, en ökning med 17 %. Av proteintillförseln år 2005 kom 23 % från bröd och spannmålsprodukter, 29 % från kött och köttvaror samt 29 % från mjölk, mjölkprodukter, ägg och matfett.

Den totala fettillförseln har under perioden 1980-2005 varierat mellan 118 och 126 g per person och dag. År 2005 uppgick den till 123 g. Av fettillförseln kom 15 % från bröd och spannmålsprodukter, 23 % från kött och köttvaror, 22 % från matfett och 22 % från övriga mjölkprodukter samt ägg.

År 2005 uppgick den totala kolhydrattillförseln från livsmedel (exkl. alkoholhaltiga drycker) till 363 g per person och dag, vilket är en ökning jämfört med år 1980. Av kolhydrattillför­seln kom 45 % från bröd och spannmålsprodukter, 6 % från mjölkprodukter, 21 % från frukt och grönt (inkl. potatis) och sammanlagt 25 % från socker, malt- och läskedrycker samt andra livsmedel (främst choklad, konfektyrvaror och glass).

Tillförseln av C-vitaminer ökade med 39 % mellan åren 1980 och 2005, vilket främst är en följd av ökad konsumtion av gruppen frukt och grönt (inkl. potatis). År 2005 svarade denna grupp för 91 % av tillförseln av C-vitamin. Tillförseln av kalcium har varit i stort sett kons­tant under perioden 1980-2005. Den klart viktigaste kalciumkällan är mjölkprodukter som år 2005 svarade för 67 % av den totala tillförseln. Grupperna bröd och spannmålsprodukter samt frukt och grönt (inkl. matpotatis) svarade för 10 resp. 9 % av kalciumtillförseln.



[1] Fram t.o.m. redovisningsår 1999 innefattade beräkningarna av direktkonsumtionen både de konsumerade kvantiteterna av livsmedel samt ett till detaljhandelspris uppskattat värde av konsumtionen. Fr.o.m. redovisningsår 2000 innefattas enbart beräkningarna över de konsumerade kvantiteterna.