Statistiken med kommentarer

Allmänt
Direktkonsumtionen av livsmedel
Totalkonsumtionen av livsmedel
Näringsinnehåll i livsmedelskonsumtionen

Allmänt

I denna rapport redovisas Jordbruksverkets beräkningar av konsumerade kvantiteter^[1] livsmedel i landet t.o.m. år 2008. Redovisade uppgifter för år 2008 är preliminära.

Konsumtionsberäkningarnas tillförlitlighet varierar från vara till vara på grund av att kvaliteten i det underlag som används är varierande. Under åren har översyner av och förändringar i underlag och metoder för beräkningarna genomförts ett flertal gånger. Rådet till användarna av statistiken är därför att tolka förändringar mellan enskilda år med försiktighet. Fokus bör snarare ligga på den långsiktiga konsumtionsutvecklingen (se avsnitten Statistikens tillförlitlighet samt Bra att veta).

Konsumtionsberäkningarna redovisas på följande sätt:

• Direktkonsumtion av livsmedel
• Totalkonsumtion av livsmedel
• Näringsinnehåll i livsmedelskonsumtionen

Begreppen direktkonsumtion och totalkonsumtion beskrivs i avsnittet Fakta om statistiken.

Direktkonsumtionen av livsmedel

Direktkonsumtionen av livsmedel redovisas totalt för riket i tabellerna 1a-8a och per person och år i tabellerna 1b­-8b. I det följande kommenteras utvecklingen av konsumtionen per person och år främst för perioden 1980-2008.

Konsumtionen av bröd och konditorivaror har under perioden ökat med 53 % till drygt 76 kg per person, medan konsumtionen av mjöl och gryn har minskat med 10 % till 19 kg. Övriga mjölprodukter, där bland annat ris och pasta ingår, har ökat med 143 % till 14 kg per person.

Konsumtionen av färskt och fryst kött har ökat med 69 % till drygt 46 kg per person. Hela denna ökning faller på perioden 1990-2008. Konsumtionen av charkuterivaror och konser­ver har varierat mellan åren men ligger år 1980 och 2008 på samma nivå omkring 25 kg per person. Konsumtionen av frysta kött­produkter och fryst färdiglagad mat innehåll­ande kött låg som högst på 18 kg per person och år, men har de senaste åren minskat. Som mest ökade denna vara med över 200 % jämfört med år 1980. Konsumtionen av filead fryst fisk har under perioden varierat mellan 1,9 och 3,8 kg per person och år, medan konsumtionen av beredd eller konserverad fisk och beredda eller konserverade kräft- och blötdjur sammanlagt har ökat med 51 % till 12 kg per person och år. Sedan år 2000 görs inga beräkningar av konsumtionen av färsk fisk, eftersom dataunderlaget för sådana beräkningar anses vara alltför otillförlitligt.

Under perioden 1965-1980 ökade per capita konsumtionen av mjölk, varefter den har minskat med 29 % till 129 liter år 2008. Däremot har sedan år 1980 konsumtionen av grädde ökat totalt sett med 30 % till 10 kg. För tunn grädde minskade däremot kon­sumtionen under 1980-talet, för att ligga stilla till mitten av 1990-talet och därefter sakta öka. Konsumtionen av tjock grädde ökade under 1980- och 1990-talen. Under perioden 2000-2005 minskade konsumtionen för att därefter öka igen. Sedan år 1980 har konsumtionen av ost ökat med 27 % till 18 kg medan konsumtionen av smör och marga­rin minskat med 47 % till 11 kg per person och år.

Konsumtionen av färska köksväxter har ökat från år 1960 till 2008. Sedan år 1980 har konsumtionen ökat med 96 % till drygt 42 kg per person och år. Inom området frukt och bär har den största konsumtions­förändringen skett för bananer, meloner och övriga frukter, som sedan 1980 har ökat med 157 % till 24 kg. Även konsumtionen av saft och juice av köksväxter, frukter och bär har under perioden ökat kraftigt, med 33 % till knappt 22 liter per person och år.

Direktkonsumtionen av socker har minskat kontinuerligt sedan år 1960. Sedan år 1980 har minskningen varit 66 % till knappt 7 kg per person och år. Samtidigt har konsumtionen av choklad och konfektyrvaror samt läskedrycker cider m.m. ökat kraftigt, dock har ökningstakten inte varit lika dramatisk efter år 2000. År 2008 var per capita konsumtionen av choklad- och konfektyrvaror 16 kg och av läskedrycker cider m.m. 85 liter. Detta motsvarar en ökning med 60 respektive 186 % mellan åren 1980-2008.

Totalkonsumtionen av livsmedel

Totalkonsumtionen av livsmedel redovisas totalt för riket i tabell 9a och per person och år i tabell 9b.

Under perioden 1980-2008 har totalkonsumtionen per person av mjöl och gryn ökat med 15 % till 73 kg, kött med 31 % till 84 kg, köksväxter med 82 % till 75 kg och frukt med 28 % till 107 kg. Däremot har totalkonsumtionen av mjölk minskat från 185 till 132 liter per person, en minskning med 28 %. Även konsumtionen av matfett har minskat relativt kraftigt under samma period, från knappt 25 till 16 kg per person och år. Detta motsvarar en minskning med 33 %.

Totalkonsumtionen av socker och sirap har varierat mellan 36-45 kg per person och år under perioden 1980-2008 och var drygt 36 kg år 2008. Under perioden har direktkonsumtionen av choklad, konfektyrvaror och läskedrycker ökat kraftigt, dock har ökningstakten inte varit lika dramatisk efter år 2000. Samtidigt har direktkonsumtionen av socker och sirap samt sockerinnehållet i andra livsmedel minskat.

Näringsinnehåll i livsmedelskonsumtionen

Näringsvärdeberäkningar för år 2008 redovisas i denna rapport, däremot saknas än så länge siffror för åren 2006 och 2007. Livsmedelsverket, som gör dessa beräkningar, håller på att lägga om sitt beräkningsprogram med nya näringsdata. Avsnittet "Näringsinnehåll i livsmedelskonsumtionen" samt tabeller och diagram som visar näringsinnehåll kommer därför att visa 2005 års siffror samt siffror för år 2008. Förändringarna mellan enskilda år bedöms inte som så stora.

Näringsinnehållet i livsmedelskonsumtionen redovisas i tabellerna 10-23.

Den totala energitillförseln från livsmedel (exkl. alkoholhaltiga drycker) ökade under perio­den 1980-2008 från 12 000 till 13 100 kJ per person och dag, en ökning med 9 %. Av energitillförseln år 2008 kom 29 % från bröd och spannmålsprodukter, 13 % från kött och köttvaror samt 21 % från mjölk, mjölkprodukter, ägg och matfett. Socker, sirap, chok­lad- och konfektyrvaror, glass samt malt- och läskedrycker m.m. svarar tillsammans för drygt 16 % av den totala energitillförseln. Sedan år 1980 har energitillförseln från protein ökat medan tillförseln från kolhydrater ökade fram till år 2002 för att sedan minska. Energi­tillför­seln från fett har minskat från år 1980, de senaste åren har emellertid tillförseln ökat något.

Den totala proteintillförseln ökade under perioden 1980-2008 från 87 till 111 g per person och dag, en ökning med 28 %. Av proteintillförseln år 2008 kom 22 % från bröd och spannmålsprodukter, 31 % från kött och köttvaror samt 24 % från mjölk, mjölkprodukter, ägg och matfett.

Den totala fettillförseln har under perioden 1980-2008 varierat mellan 118 och 126 g per person och dag. År 2008 uppgick den till 126 g. Av fettillförseln kom 11 % från bröd och spannmålsprodukter, 24 % från kött och köttvaror, 21 % från matfett och 22 % från övriga mjölkprodukter samt ägg.

År 2008 uppgick den totala kolhydrattillförseln från livsmedel (exkl. alkoholhaltiga drycker) till 371 g per person och dag, vilket är en ökning jämfört med år 1980. Av kolhydrattillför­seln kom 46 % från bröd och spannmålsprodukter, 6 % från mjölkprodukter, 21 % från frukt och grönt (inkl. potatis) och sammanlagt 25 % från socker, malt- och läskedrycker samt andra livsmedel (främst choklad, konfektyrvaror och glass).

Tillförseln av C-vitaminer ökade med 57 % mellan åren 1980 och 2008, vilket främst är en följd av ökad konsumtion av gruppen frukt och grönt (inkl. potatis). År 2008 svarade denna grupp för 83 % av tillförseln av C-vitamin. Tillförseln av kalcium har varit i stort sett kons­tant under perioden 1980-2008. Den klart viktigaste kalciumkällan är mjölkprodukter som år 2008 svarade för 64 % av den totala tillförseln. Grupperna bröd och spannmålsprodukter samt frukt och grönt (inkl. matpotatis) svarade för vardera 10 % av kalciumtillförseln.