Statistiken med kommentarer

Allmänt
Direktkonsumtionen av livsmedel
Totalkonsumtionen av livsmedel
Näringsinnehåll i konsumerade livsmedel

Allmänt

I denna rapport redovisas Jordbruksverkets beräkningar av konsumerade kvantiteter^[1] livsmedel i landet t.o.m. år 2009. Redovisade uppgifter för år 2009 är preliminära.

Konsumtionsberäkningarnas tillförlitlighet varierar från vara till vara på grund av att kvaliteten i det underlag som används är varierande. Under åren har översyner av och förändringar i underlag och metoder för beräkningarna genomförts ett flertal gånger. Rådet till användarna av statistiken är därför att tolka förändringar mellan enskilda år med försiktighet. Fokus bör snarare ligga på den långsiktiga konsumtionsutvecklingen (se avsnitten Statistikens tillförlitlighet samt Bra att veta).

Konsumtionsberäkningarna redovisas på följande sätt:

• Direktkonsumtion av livsmedel
• Totalkonsumtion av livsmedel
• Näringsinnehåll i livsmedelskonsumtionen

Begreppen direktkonsumtion och totalkonsumtion beskrivs i avsnittet Fakta om statistiken.

Direktkonsumtionen av livsmedel

Direktkonsumtionen av livsmedel redovisas för riket i tabellerna 1a-8a och per person och år i tabellerna 1b­-8b. Den totala direktkonsumtionen av livsmedel i riket redovisas i tabellerna 1a-8a och per person och år i tabellerna 1b­-8b. I det följande kommenteras utvecklingen av konsumtionen per person och år, främst för perioden 1980-2009.

Konsumtionen av bröd och konditorivaror har under perioden ökat med 55 % till 78 kg per person, medan konsumtionen av mjöl och gryn har minskat med 13 % till 18 kg. Övriga mjölprodukter, där bland annat pasta ingår, har ökat med 145 % till 14 kg per person.

Konsumtionen av färskt och fryst kött har ökat med 69 % till drygt 46 kg per person. Hela denna ökning skedde under perioden 1990-2009. Konsumtionen av charkuterivaror och konser­ver har varierat mellan åren, men ligger år 1980 och 2009 på samma nivå omkring 25 kg per person. Konsumtionen av frysta köttprodukter och fryst färdiglagad mat nådde en högsta nivå på cirka 18 kg per person och år i mitten av 2000-talet. Denna ökning med över 200 % sedan år 1980 har sedan följts av en minskad konsumtion. Konsumtionen av filead fryst fisk har under perioden varierat mellan 1,9 och 3,8 kg per person och år, medan konsumtionen av beredd eller konserverad fisk och beredda eller konserverade kräft- och blötdjur sammanlagt har ökat med 50 % till drygt 11 kg per person. Sedan år 2000 görs inga beräkningar av konsumtionen av färsk fisk, eftersom dataunderlaget för sådana beräkningar anses vara alltför otillförlitligt.

Under perioden 1965-1980 ökade konsumtionen av mjölk per person och år, varefter den har minskat med 31 % till 127 liter år 2009. Däremot har konsumtionen av grädde ökat totalt sett med 42 % till drygt 10 kg sedan år 1980. För tunn grädde minskade däremot kon­sumtionen under 1980-talet, för att ligga stilla till mitten av 1990-talet och därefter sakta öka. Konsumtionen av tjock grädde ökade under 1980- och 1990-talen. Under perioden 2001-2005 minskade konsumtionen för att därefter öka igen. Sedan år 1980 har konsumtionen av ost ökat med 29 % till 18 kg medan konsumtionen av smör och marga­rin minskat med 45 % till 12 kg per person och år.

Konsumtionen av färska köksväxter har ökat från år 1960 till 2009. Sedan år 1980 har konsumtionen fördubblats till 43 kg per person och år. Konsumtionen av rotfrukter har utvecklats på liknande sett och låg år 2009 på 11 kg per person. Inom området frukt och bär har den största konsumtions­förändringen skett för bananer, meloner och övriga frukter, som sedan 1980 har ökat med 134 % till 22 kg.

Direktkonsumtionen av socker har minskat sedan år 1960. Sedan år 1980 har minskningen varit 65 % till 7 kg per person och år. Samtidigt har konsumtionen av choklad och konfektyrvaror samt läskedrycker cider m.m. ökat kraftigt, dock har ökningstakten inte varit lika dramatisk efter år 2000. År 2009 var konsumtionen av choklad- och konfektyrvaror 15 kg per person, vilket motsvarar en ökning på 54 %. Konsumtionen av läskedrycker cider m.m. har tredubblats till 91 liter år 2009. Mineralvatten och kolsyrat vatten med tillsats av socker eller aromämnen kan inte särskiljas från denna varugrupp och har troligtvis bidragit till den kraftiga konsumtionsökningen totalt sett.

Totalkonsumtionen av livsmedel

Totalkonsumtionen av livsmedel redovisas för riket i tabell 9a och per person och år i tabell 9b.

Under perioden 1980-2009 har totalkonsumtionen av mjöl och gryn per person och år ökat med 5 % till 67 kg, kött med 30 % till 83 kg, köksväxter med 85 % till 76 kg och frukt med 10 % till 92 kg. Däremot har totalkonsumtionen av mjölk minskat från 185 till 130 liter per person, en minskning med 30 %. Även konsumtionen av matfett har minskat relativt kraftigt under samma period, från knappt 25 till 17 kg per person och år. Detta motsvarar en minskning med 30 %.

Totalkonsumtionen av socker och sirap har varierat mellan 37-45 kg per person och år under perioden 1980-2009 och var 40 kg år 2009. Under perioden har direktkonsumtionen av choklad, konfektyrvaror och läskedrycker ökat kraftigt, dock har ökningstakten inte varit lika dramatisk efter år 2000. Samtidigt har direktkonsumtionen av socker och sirap samt sockerinnehållet i andra livsmedel minskat.

Näringsinnehåll i konsumerade livsmedel

Näringsvärdesberäkningar för år 2009 och uppdaterade siffror för år 2008 redovisas i denna rapport, däremot saknas än så länge siffror för åren 2006 och 2007. Livsmedelsverket, som gör dessa beräkningar, håller på att lägga om sitt beräkningsprogram med nya näringsdata. Avsnittet "Näringsinnehåll i konsumerade livsmedel" samt tabeller och diagram som visar näringsinnehåll kommer därför att visa 2005 års siffror samt siffror för år 2008 och 2009. Förändringarna mellan enskilda år bedöms inte som så stora.

Näringsinnehållet i konsumerade livsmedel redovisas i tabellerna 10-23.

Den totala energitillförseln från livsmedel (exkl. alkoholhaltiga drycker) ökade under perio­den 1980-2009 från 12 000 till 13 200 kJ per person och dag, en ökning med 10 %. Av energitillförseln år 2009 kom 29 % från bröd och spannmålsprodukter, 13 % från kött och köttvaror samt 21 % från mjölk, mjölkprodukter, ägg och matfett. Socker, sirap, chok­lad- och konfektyrvaror, glass samt malt- och läskedrycker m.m. svarar tillsammans för 16 % av den totala energitillförseln. Sedan år 1980 har energitillförseln från protein ökat medan tillförseln från kolhydrater ökade fram till år 2002 för att sedan minska. Energi­tillför­seln från fett har minskat från år 1980, de senaste åren har emellertid tillförseln ökat något.

Den totala proteintillförseln ökade under perioden 1980-2009 från 87 till 110 g per person och dag, en ökning med 26 %. Av proteintillförseln år 2009 kom 22 % från bröd och spannmålsprodukter, 31 % från kött och köttvaror samt 25 % från mjölk, mjölkprodukter, ägg och matfett.

Den totala fettillförseln har under perioden 1980-2009 varierat mellan 118 och 129 g per person och dag. År 2009 uppgick den till 129 g. Av fettillförseln kom 12 % från bröd och spannmålsprodukter, 23 % från kött och köttvaror, 21 % från matfett och 22 % från övriga mjölkprodukter samt ägg.

År 2009 uppgick den totala kolhydrattillförseln från livsmedel (exkl. alkoholhaltiga drycker) till 368 g per person och dag, vilket är en ökning jämfört med år 1980. Av kolhydrattillför­seln kom 46 % från bröd och spannmålsprodukter, 6 % från mjölkprodukter, 20 % från frukt och grönt (inkl. potatis) och sammanlagt 25 % från socker, malt- och läskedrycker samt andra livsmedel (främst choklad, konfektyrvaror och glass).

Tillförseln av C-vitaminer ökade med 62 % mellan åren 1980 och 2008, vilket främst är en följd av ökad konsumtion av gruppen frukt och grönt (inkl. potatis). År 2009 svarade denna grupp för 85 % av tillförseln av C-vitamin. Tillförseln av kalcium har varit i stort sett kons­tant under perioden 1980-2009. Den klart viktigaste kalciumkällan är mjölkprodukter som år 2009 svarade för 64 % av den totala tillförseln. Grupperna bröd och spannmålsprodukter samt frukt och grönt (inkl. matpotatis) svarade för 11 respektive 10 % av kalciumtillförseln.