STATISTIK FRÅN |
JORDBRUKSVERKET | |||
Statistikrapport 2011:2 | |||
Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Fakta om statistikenDefinitioner och
beräkningsmetoder Jordbruksverket[1] redovisar sedan början av 1940-talet beräkningar av livsmedelskonsumtionen
i landet och kostens näringsinnehåll. Beräkningarna tillkom bl.a. för att man
under krigsåren skulle kunna följa utvecklingen av livsmedelsförsörjningen och
förändringar i näringsstandarden. Användningsområdet utökades successivt och
beräkningarna ingick under ett flertal år som en integrerad del i Statistiska
centralbyråns (SCB) nationalräkenskaper vid beräkningar av den totala konsumtionen
i landet. Definitioner och beräkningsmetoderBeräkningarna av livsmedelskonsumtionen redovisas på följande sätt:
Med direktkonsumtion avses:
·
producenternas hemmaförbrukning (den s.k. naturakonsumtionen). De
konsumerade kvantiteterna redovisas, så långt beräkningsunderlaget tillåter, i
den form som produkterna når konsumenten, d.v.s. som jordbruksprodukter, halvfabrikat,
djupfrysta varor och färdiglagad mat. Uppgifterna avser i princip varornas
nettovikter (exkl. emballage) vid leveransen till den slutlige konsumenten. De beräkningsmetoder som används varierar för
olika livsmedel. För flertalet produkter kan man förenklat säga att
direktkonsumtionen uppskattas genom att den inhemska produktionen justeras för
utrikeshandel och svinn (ej hushållssvinn). För livsmedel i form av råvaror
eller av råvarukaraktär (t.ex. kött) görs även ett avdrag för råvaruåtgången
till förädlade produkter (konserver, beredningar m.m.). Med totalkonsumtion avses den totala åtgången av olika råvaror för humankonsumtion. Detta innebär att totalkonsumtionen innefattar:
Råvaruinnehållet i importerade förädlade
livsmedel ingår i beräkningarna medan råvaruinnehållet i exporterade produkter
exkluderas. Beräkningsmetoderna skiljer sig även i detta fall en hel del från vara till vara. Totalkonsumtionen av mjöl, kött, socker och ägg beräknas genom att den inhemska produktionen justeras dels för importerade och exporterade kvantiteter av varan, dels för råvaruinnehållet i importerade och exporterade förädlade produkter. Totalkonsumtionen av exempelvis mjöl inkluderar således inte enbart konsumtion av inhemskt producerat mjöl och importerat mjöl utan även en uppskattning av mjölinnehållet i importerat bröd, pasta och liknande spannmålsprodukter. För övriga produkter beräknas inte totalkonsumtionen enligt ovan beskrivna metod. I vissa fall är totalkonsumtionen för en produktgrupp beräknad som summan av direktkonsumtionen för motsvarande produkter (t.ex. köksväxter, frukter och bär). Med konsumtion per person och år avses: All konsumtion för respektive vara eller
varugrupp fördelas på den genomsnittliga befolkningen i Sverige aktuellt år.
För att få fram den genomsnittliga befolkningen under aktuellt år hämtas data
avseende den 1 januari respektive 31 december från SCB:s befolkningsstatistik.
Därefter beräknas medelvärdet av dessa två inhämtade data. Kostens näringsinnehåll beräknas genom att konsumtionen av olika livsmedel eller livsmedelsgrupper multipliceras med innehållstal avseende olika näringsämnen. Beräkningarna baseras dels på Jordbruksverkets direktkonsumtionsberäkningar dels på en vid Livsmedelsverket utvecklad livsmedelsdatabas som innehåller näringsvärden för ca 1 800 livsmedel och maträtter. Näringsvärdena baseras på Livsmedelsverkets egna analyser kompletterade med värden från nordiska och andra utländska tabeller. Då beräkningarna baseras på direktkonsumtionen, och därmed på de kvantiteter som är tillgängliga för konsumtion i detaljhandelsledet eller i storhushåll, beaktas inte svinn i enskilda hushåll eller i storhushåll. Konsumtionen av vitaminpreparat och liknande ingår inte i beräkningarna. Beräkningsunderlag
Beräkningarna av livsmedelskonsumtionen baseras på ett flertal källor och för många av de redovisade varugrupperna kombineras flera källor för att nå slutresultatet. Följande uppräkning ger ingen heltäckande bild av underlaget till beräkningarna men pekar ändå på de viktigaste källorna. Externa källor:
· Svensk Mjölk; produktion/försäljning av mejeriprodukter
Jordbruksverkets egna undersökningar:
Statistikens
tillförlitlighet
Tillförlitlighet i stora dragBeräkningarna över livsmedelskonsumtionen publiceras nästan ett och ett halvt år efter det aktuella beräkningsårets slut, vilket är en följd av att inte alla datakällor är tillgängliga förrän drygt ett år efter beräkningsårets slut. Detta minskar statistikens aktualitet, men ökar samtidigt dess tillförlitlighet. Beräkningsresultatens kvalitet är i stor utsträckning beroende av kvaliteten i de underlag som valts som grund för beräkningarna samt i vilken utsträckning dessa underlag går att kombinera. Vidare har översyner av beräkningsunderlag och beräkningsmetoder genomförts ett flertal gånger under åren vilket påverkar jämförbarheten mellan i första hand närliggande år (se även avsnittet Bra att veta). Därför bör förändringar mellan närliggande år tolkas med försiktighet. Fokus bör snarare ligga på den långsiktiga konsumtionsutvecklingen. Två av de viktigaste underlagen till beräkningarna av livsmedelskonsumtionen är utrikeshandelsstatistiken och statistikgrenen Industrins varuproduktion, som tas fram av SCB. Under åren har det i dessa undersökningar skett förändringar både i det sätt man klassificerar varor och de metoder som används för insamling av uppgifter. Dessa förändringar har dels påverkat konsumtionsberäkningarnas kvalitet dels medfört ändringar av innehållet i de varugrupper för vilka uppgifter redovisas, vilket påverkat jämförbarheten mellan åren. Mer om detta redovisas under det kommande avsnittet Översyn av beräkningarna. Råvaror för vidareförädling av livsmedelVid
beräkningarna av direktkonsumtionen av livsmedel i form av råvaror eller av
råvarukaraktär (t.ex. kött) ingår inte den del av råvaran som används inom
förädlingsindustrin för produktion av varor som redovisas separat (konserver,
charkprodukter m.m.). För att uppskatta råvaruåtgången av kött för produktion
av charkvaror, konserver och färdiglagad mat har Jordbruksverket med några års
mellanrum genomfört undersökningar för att uppdatera åtgångstalen i
förädlingsindustrin. På flera andra områden, exempelvis vissa köksväxter,
frukter och bär, är dock tillgången till uppgifter om råvaruåtgången i förädlingsindustrin
bristfällig. I många fall innebär detta att schablonvärden som legat konstanta
under en längre tid används. Förändringar i konsumtionsmönsterEnligt definitionen av direktkonsumtionen ska de konsumerade kvantiteterna redovisas i den form som produkterna når konsumenten (se avsnittet Definitioner och beräkningsmetoder). Det underlag som används för beräkningarna har dock brister när det gäller möjligheten att följa vissa aspekter på förändrade konsumtionsmönster. T.ex. kan man inte följa förändringar av konsumtionen inom enskilda hushåll resp. storhushåll (restauranger, skolor, sjukhus m.m.), eftersom beräkningsunderlaget inte tillåter en sådan uppdelning. Beräkningarna kan vidare ge viss information om t.ex. i vilken omfattning konsumtionen av mer förädlade produkter ökat (konserver, färdiglagade rätter m.m.). Men om förädlingen inte sker i "industriledet", d.v.s. inte ingår i statistikgrenen Industrins varuproduktion, så kommer den förädlade produkten i statistiken att redovisas under respektive råvara som ingår i produkten. Den fyllda baguetten som äts på vägen mellan jobbet och hemmet återfinns i statistiken sannolikt under flera varugrupper såsom t.ex. mjukt matbröd, charkuterivaror, matfett, ost och köksväxter. TotalkonsumtionenVid
beräkningarna av totalkonsumtionen för en viss vara av råvarukaraktär justeras
den inhemska produktionen av denna råvara dels för importerade och exporterade
kvantiteter av varan, dels för innehållet av denna råvara i importerade och
exporterade förädlade produkter (se avsnittet Definitioner och
beräkningsmetoder). Uppskattningarna av råvaruinnehållet i förädlade produkter
är förhållandevis grova och därmed följer en viss osäkerhet i statistiken. För
en del varor, t.ex. mjöl och kött, omfattar beräkningarna av råvaruinnehållet i
förädlade produkter ett relativt stort antal varor medan motsvarande beräkning
för t.ex. ägg är betydligt mer begränsad. Kostens näringsinnehållKostens näringsinnehåll beräknas genom att direktkonsumtionen av olika livsmedel eller livsmedelsgrupper multipliceras med innehållstal avseende olika näringsämnen. Detta innebär att förändringar i de beräkningsmetoder och det beräkningsunderlag som används i beräkningarna av direktkonsumtionen även påverkar kvaliteten och jämförbarheten över tiden i beräkningarna av kostens näringsinnehåll. Livsmedelsverket, som genomför dessa beräkningar, gör fortlöpande analyser av livsmedel och revideringar av näringsinnehållstalen. Förändringar i dessa kan ha flera orsaker, t.ex. kan fördelningen av ingående livsmedel inom en varugrupp ändras eller så kan livsmedlet förändras, exempelvis genom ändrad sammansättning eller berikning. Vidare kan förbättrade analysmetoder leda till ändringar av innehållstalen. Bra
att veta
Översyn av beräkningarnaUnder åren har ett flertal översyner genomförts av beräkningarna av livsmedelskonsumtionen. Detta har medfört förändringar i beräkningsmetoder, beräkningsunderlag och varuindelning m.m. Nedan redovisas kortfattat några viktiga resultat från de översyner som genomförts med betoning på översyner av mer övergripande karaktär samt översyner som ligger närmast i tiden. Inför beräkningarna för åren 1988-1991 gjordes en översyn av beräkningsunderlaget bl.a. med anledning av ny industristatistik enligt det nya HS-systemet. Denna översyn redovisades i Jordbruksverkets rapport 1992:10 (Livsmedelskonsumtionen 1988-1991). Inför beräkningarna av 1993 och 1998 års konsumtion gjordes revideringar beträffande konsumtionen av charkvaror. Information om detta finns i Jordbruksverkets rapport 2000:13 (Konsumtionen av livsmedel m.m. 1996-1999). Åren 1995 och 1996 genomfördes, stora förändringar i produktions- och utrikeshandelsstatistiken. I samband med det svenska EU-medlemskapet år 1995 infördes EU:s Kombinerade Nomenklatur (KN) för klassificering av varor i utrikeshandelsstatistiken och fr.o.m. år 1996 redovisas även produktionsstatistiken enligt KN-systemet (se avsnitt 4.3). Bytet av nomenklatur har orsakat förändringar i direktkonsumtionsberäkningarnas varuindelning. I samband med beräkningarna avseende år 2000 genomfördes ett mindre översynsarbete som har lett till vissa förändringar i varuindelningen. Den främsta orsaken till dessa har varit svårigheter att skilja vissa varor/varugrupper från varandra i den nu rådande nomenklaturen (KN) på utrikeshandelsstatistikområdet. Vidare har redovisningen av färsk fisk upphört. Anledningen till detta är att beräkningarna av konsumtionen av färsk fisk var mycket osäkra och i flera fall gav helt orimliga resultat när de baserades på den officiella fångststatistiken och utrikeshandelsstatistiken. I samband med beräkningarna avseende år 2003 genomfördes förändringar i varuindelningen för mjölkprodukter (revideringar har gjorts bakåt t.o.m. år 2000). Vid beräkningarna avseende år 2005 genomfördes förändringar i varuindelningen för syrade produkter. Revideringar bakåt har gjorts. I samband med beräkningarna avseende år 2007 förändrades underlaget till fjäderfäkött (pos 25). Kasserade slaktkycklingar ingår inte längre, revideringar har gjorts bakåt till och med år 2005. Vid 2009 års beräkningar gjordes också revideringar bakåt till och med år 2005 på grund av reviderade källuppgifter angående slaktvikter för fjäderfä. Elektronisk publiceringKonsumtionsberäkningarna redovisas på Jordbruksverkets webbplats under avdelningen Statistik och i Jordbruksverkets statistikdatabas (adress www.jordbruksverket.se) samt i Jordbruksstatistisk årsbok. Tidigare beräkningar av direktkonsumtionen finns redovisade i Jordbruksverkets rapportserie samt i Jordbruksverkets nu nedlagda publikation Jordbruksekonomiska Meddelanden. Där finns även tidigare beräkningar av totalkonsumtionen och kostens näringsinnehåll redovisade i artikelform. |