STATISTIK FRÅN
JORDBRUKSVERKET

Statistikrapport 2005:4

 

Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll

 

pm-pil.gifFörsta sidan - Sammanfattning pm-pil.gifStatistiken med kommentarer
pm-pil.gifTabeller pm-pil.gifDiagram pm-pil.gifFakta om statistiken
pm-pil.gifKontaktpersoner, mer information pm-pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Allmänt
Direktkonsumtionen av livsmedel
Totalkonsumtionen av livsmedel
Näringsinnehåll i livsmedelskonsumtionen

Allmänt

I denna rapport redovisas Jordbruksverkets beräkningar av konsumerade kvantiteter[1] livsme­del i landet t.o.m. år 2003. Redovisade uppgifter för år 2003 är preliminära.

Konsumtionsberäkningarnas tillförlitlighet varierar från vara till vara p.g.a. att kvaliteten i det under­lag som används är varierande. Under åren har översyner av och förändringar i underlag och metoder för beräkningarna genomförts ett flertal gånger. Rådet till användarna av statistiken är därför att tolka förändringar mellan enskilda år med försiktighet. Fokus bör snarare ligga på den långsiktiga konsumtionsutvecklingen (se avsnitten Statistikens tillförlitlighet samt Bra att veta).

Konsumtionsberäkningarna redovisas på följande sätt:

§         Direktkonsumtion av livsmedel

  • Totalkonsumtion av livsmedel
  • Näringsinnehåll i livsmedelskonsumtionen

Begreppen direktkonsumtion och totalkonsumtion beskrivs i avsnittet Fakta om statistiken.

Direktkonsumtionen av livsmedel

Direktkonsumtionen av livsmedel redovisas totalt för riket i tabellerna 1a - 8a och per person och år i tabellerna 1b - 8b. I det följande kommenteras utvecklingen av konsumtionen per person och år främst för perioden 1980 - 2003.

Konsumtionen av bröd och konditorivaror har under perioden ökat med 41 % till drygt 70 kg per person, medan konsumtionen av mjöl, gryn och övriga mjölprodukter ökat med 23 % till 33 kg per person.

Konsumtionen av färskt och fryst kött har ökat med nästan 50 % till 41 kg per person. Hela denna ökning faller på perioden 1990 -2003. Konsumtionen av charkuterivaror och konserver var på ungefär samma nivå 2003 som 1980, ca 25 kg per person, medan konsumtionen av frysta köttprodukter och fryst färdiglagad mat innehållande kött har ökat med 160 % till 14,3 kg per person. Konsumtionen av filead fryst fisk har under perioden varierat mellan 1,9 och 2,7 kilo och uppgick år 2003 till 2,5 kilo per person. Konsumtionen av beredd eller konserverad fisk och beredda eller konserverade kräft- och blötdjur har sammanlagt ökat med 32 % till drygt 10 kg per person och år. Sedan år 2000 görs inga beräkningar av konsumtionen av färsk fisk, eftersom dataunderlaget för sådana beräkningar anses vara alltför otillförlitligt.

Under perioden 1965 - 1980 ökade per capita konsumtionen av mjölk, varefter den har minskat med 23,5 % till 140 kg år 2003. Däremot har konsumtionen av grädde ökat med 22 % till 9 kg och av ost ökat med 25 % till 17,5 kg medan konsumtionen av smör och margarin minskat med 44 % till 11,9 kg per person och år.

Konsumtionen av färska köksväxter har kontinuerligt ökat sedan 1960. Sedan 1980 har konsumtionen ökat med drygt 70 % till något mer än 37 kg per person och år. Inom området frukt och bär har den största konsumtionsförändringen skett för bananer, meloner och övriga frukter, som sedan 1980 har ökat med 170 % till 25 kg per person och år. Även konsumtionen av saft och juice av köksväxter, frukter och bär har under perioden ökat kraftigt, med ca 50 % till drygt 24 kg.

Direktkonsumtionen av socker har minskat kontinuerligt sedan 1960. Sedan 1980 har minskningen varit 44 % till 8,5 kg per person och år. Samtidigt har konsumtionen av choklad och konfektyrvaror samt läskedrycker cider m.m. ökat kraftigt. Per capita konsumtionen av den förra gruppen ökade under perioden med 70 % till 16,7 kg och av den senare gruppen med 216 % till 93,6 liter.

Totalkonsumtionen av livsmedel

Totalkonsumtionen av livsmedel redovisas totalt för riket i tabell 9a och per person och år i tabell 9b.

Under perioden har totalkonsumtionen per person av mjöl och gryn ökat med 22 % till 78 kg, kött med 25 % till 80 kg, köksväxter med 65 % till 67 kg och frukt med 24 % till 103 kg. Däremot har totalkonsumtionen av mjölk minskat från ca 185 till strax över 142 liter per person, en minskning med 23 %. Även konsumtionen av matfett har minskat relativt kraftigt under samma period, från 24,5 till 16,2 kg per person, en minskning med nästan 35 %.

Totalkonsumtionen av socker och sirap har under perioden minskat något, från 42,1 till 40,6 kg per person. Detta är en följd av att direktkonsumtionen av choklad, konfektyrvaror och läskedrycker ökat kraftigt samtidigt som direktkonsumtionen av socker och sirap samt sockerinnehållet i andra livsmedel minskat.

Näringsinnehåll i livsmedelskonsumtionen

Näringsinnehållet i livsmedelskonsumtionen redovisas tabellerna 10 - 23.

Den totala energitillförseln från livsmedel (exkl. alkoholhaltiga drycker) ökade under perioden 1980 - 2003 från 12 000 till 12 500 kJ per person och dag, en ökning med 4,6 %. Av energitillförseln 2003 kom 30 % från bröd och spannmålsprodukter, 12 % från kött och köttvaror och 23 % från mjölk, mjölkprodukter och matfett. Socker, sirap, choklad- och konfektyrvaror, glass samt malt- och läskedrycker m.m. svarar tillsammans för drygt 18 % av den totala energitillförseln. Sedan 1980 har energitillförseln från protein och kolhydrater ökat medan tillförseln från fett minskat.

Den totala proteintillförseln ökade under perioden 1980 - 2003 från 87 till 100 g per person och dag, en ökning med 15 %. Av proteintillförseln 2003 kom 23 % från bröd och spannmålsprodukter, 29 % från kött och köttvaror och 29 % från mjölk, mjölkprodukter och matfett.

Den totala fettillförseln har under perioden 1980 - 2003 varierat mellan 118 och 126 g per person och dag. År 2003 uppgick den till 121 g. Av fettillförseln kom 13 % från bröd och spannmålsprodukter, 22 % från kött och köttvaror, 22 % från matfett och 22 % från övriga mjölkprodukter.

År 2003 uppgick den totala kolhydrattillförseln från livsmedel (exkl. alkoholhaltiga drycker) till 371 g per person och dag, vilket är en ökning jämfört med 1980. Av kolhydrattillförseln kom 44 % från bröd och spannmålsprodukter, 6 % från mjölkprodukter, 22 % från frukt och grönt (inkl. potatis) och sammanlagt 26 % från socker, malt- och läskedrycker samt andra livsmedel (främst choklad, konfektyrvaror och glass).

Tillförseln av C-vitaminer ökade med 36 % mellan 1980 och 2003, vilket främst är en följd av ökad konsumtion av gruppen frukt och grönt (inkl. potatis). År 2003 svarade denna grupp för 91 % av tillförseln av C-vitamin. Tillförseln av kalcium har varit i stort sett konstant under perioden 1980 - 2003. Den klart viktigaste kalciumkällan är mjölkprodukter som 2003 svarade för nästan 70 % av den totala tillförseln. Grupperna bröd och spannmålsprodukter samt frukt och grönt (inkl. matpotatis) svarade för 10 resp. 9 % av kalciumtillförseln.



[1] Fram t.o.m. redovisningsår 1999 innefattade beräkningarna av direktkonsumtionen både de konsumerade kvantiteterna av livsmedel samt ett till detaljhandelspris uppskattat värde av konsumtionen. Fr.o.m. redovisningsår 2000 innefattas enbart beräkningarna över de konsumerade kvantiteterna.