Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Priser på jordbruksmark 2009

JO 38 SM 1001

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Effekten på markprisstatistiken av uppdaterade taxeringsvärden på lantbruksfastigheter
Markpriser i Sverige

Effekten på markprisstatistiken av uppdaterade taxeringsvärden på lantbruksfastigheter

Beräkningarna av markpriser bygger på uppgifter om de köp av lantbruksfastigheter som gjorts under året där man ansökt om lagfart. För att uppskatta hur stor del av priset som kan hänföras till jordbruksmarken på fastigheten används relationen mellan taxeringsvärdet på jordbruksmarken och det totala taxeringsvärdet på fastigheten. Till år 2005 gjordes en ny taxering av lantbruksfastigheter vilket medförde att jordbruksmarkens andel av det totala taxeringsvärdet i genomsnitt ökade från 10 % vid föregående taxering (1998) till 14 %. Mellan åren 1999 och 2004 beräknades markpriserna med hjälp av 1998 års taxering. Det har medfört att markpriserna under dessa år till viss del underskattats då den relativa ökningen av värdet på jordbruksmark i förhållande till andra ägoslag, som ackumulerats under åren, inte tagits med i beräkningarna förrän år 2005. Detta är anledningen till att den redovisade prisförändring mellan åren 2004 och 2005 som framgår av figur C är högre än den verkliga prisökningen mellan dessa år. År 2008 updaterades taxeringsvärden för lantbruksfastigheter igen men denna gång kunde man inte urskilja någon förändring i jordbruksmarkens andel av det totala taxeringsvärdet. Därmed har vi i detta Statistiska meddelenda inte gjort några dubbla uträkningar som redovisats i tabellerna, inte heller har vi gjort effektjusteringar i Figur A såsom gjordes för år 2005.

Figur A har justerats för effekten av taxeringsförändringen år 2005 genom att den ackumulerade underskattningen fördelats jämnt över åren 1999-2004. Det kan dock inte uteslutas att underskattningen varit större i slutet av perioden då prisökningen varit som störst.

Markpriser i Sverige

Mellan år 2008 och år 2009 beräknas det genomsnittliga priset på jordbruksmark ha minskat med ca 1 % för Sverige som helhet. Det förekom stora variationer mellan områdenas pristutveckling under år 2009. Den största procentuella minskningen återfanns i Götalands norra slättbygder där priset sjönk med 12 % medan priset för Götalands mellandbygder ökat med 23 %. Övre Norrland där priserna år 2008 steg med 8 % sjönk under år 2009 med 11 %.

Sedan EU-inträdet har det genomsnittliga priset för jordbruksmark per hektar stigit kontinuerligt och var år 2008 närmare fyra gånger så högt som år 1995. En faktor som kan ha påverkat markpriserna, särskilt i skogsbygder, kan vara 2005 års jordbruksreform. Även de senaste årens låga räntenivå och goda spannmålspriser torde varit gynnsamt för prisutvecklingen. Ytterliggare en faktor som kan spela in är att efterfrågan på mark påverkas av att många jordbrukare ser ett behov av att utvidga arealen för att därigenom få ett bättre utnyttjande av sin maskinpark och att även möjliggöra t ex utökning av mjölkproduktionen.

 

Figur A. Utveckling av markpris i Sverige, index 1990=1001

1) Uppgifterna i diagrammet är justerade för den effekt som de ändrade taxeringsvärdena 2005 givit upphov till i beräkningsmetoden.

 

I figur A kan vi se att prisutvecklingen på åkermark och jordbruksmark (åker och bete) för riket har en positiv trend över tiden. År 2009 var det första året sedan år 1995 då vår prisstatistik på jordbruksmark resulterade i en negativ prisutveckling jämfört med året innan. Betesmark har haft ett trendbrott under de senaste tio åren och vände neråt under år 2007 för att sedan stiga igen både år 2008 och år 2009. En anledning till denna "tillfälliga" nedgång kan vara att år 2007 låg en större andel av den sålda arealen betesmark i områden med låga priser jämfört med år 2006.

 

Figur B. Förändring av priset på jordbruksmark mellan åren 2008 och 2009, procent

I figur B kan vi se att prisutvecklingen mellan åren 2008 och 2009 varierar en del mellan de olika regionerna.

Den genomsnittliga utvecklingen av markpriser i olika delar av landet redovisas i figur C. Redovisade priser innefattar både åkermark och betesmark. Det framgår att priserna skiljer sig kraftigt mellan olika regioner i landet. Markpriserna i det jordbruksdominerade sydsverige ligger t.ex. i genomsnitt tio gånger högre än i Norrland.

I och med att de genomsnittliga markpriserna bygger på försålda fastigheter för varje enskilt år, där både antal sålda objekt samt hur exklusiva markerna är varierar mellan åren, så kan det bli en del svängningar mellan åren i de olika regionerna. Däremot kan man över tiden utläsa att det finns en ihållande trend med en positiv prisutveckling på markpriserna i alla regioner.

 

Figur C. Priser på jordbruksmark åren 1995-2009 per produktionsområde, tkr/ha1

1) Modellen för att beräkna markpriser har underskattat priserna under åren 1999 till 2004, vilket medförde att prisändringen mellan åren 2004 och 2005 också innehåller ackumelerade förändringar från tidigare år. Ett brott i tidserien finns därför mellan åren 2004 och 2005.