Statistiken med kommentarer

Effekten på markprisstatistiken av uppdaterade taxeringsvärden på lantbruksfastigheter
Markpriser i Sverige

Effekten på markprisstatistiken av uppdaterade taxeringsvärden på lantbruksfastigheter

Beräkningarna av markpriser bygger på uppgifter om de köp av lantbruksfastigheter som gjorts under året där man ansökt om lagfart. För att uppskatta hur stor del av priset som kan hänföras till jordbruksmarken på fastigheten används relationen mellan taxeringsvärdet på jordbruksmarken och det totala taxeringsvärdet på fastigheten. Till år 2005 gjordes en ny taxering av lantbruksfastigheter vilket medförde att jordbruksmarkens andel av det totala taxeringsvärdet i genomsnitt ökade från 10 % vid föregående taxering (1998) till 14 %. Mellan åren 1999 och 2004 beräknades markpriserna med hjälp av 1998 års taxering. Det har medfört att markpriserna under dessa år till viss del underskattats då den relativa ökningen av värdet på jordbruksmark i förhållande till andra ägoslag, som ackumulerats under åren, inte tagits med i beräkningarna förrän år 2005. Detta är anledningen till att den redovisade prisförändring mellan åren 2004 och 2005 som framgår av figur C är högre än den verkliga prisökningen mellan dessa år. År 2008 uppdaterades taxeringsvärden för lantbruksfastigheter igen men denna gång kunde man inte urskilja någon förändring i jordbruksmarkens andel av det totala taxeringsvärdet. Därmed har vi i detta Statistiska meddelande inte gjort några dubbla uträkningar som redovisats i tabellerna, inte heller har vi gjort effektjusteringar i Figur A såsom gjordes för år 2005.

Figur A har justerats för effekten av taxeringsförändringen år 2005 genom att den ackumulerade underskattningen fördelats jämnt över åren 1999–2004. Det kan dock inte uteslutas att underskattningen varit större i slutet av perioden då prisökningen varit som störst.

Markpriser i Sverige

Mellan år 2009 och år 2010 beräknas det genomsnittliga priset på åkermark ha ökat med ca 4 % för Sverige som helhet. Det förekom stora variationer mellan områdenas prisutveckling under år 2010. Priserna på markerna i slättbygderna samt längst i norr ökade mest medan priserna i Nedre Norrland minskade mest.

Det genomsnittliga priset på betesmark ökade med ca 5 %. Även för betesmark var det markerna i slättbygderna samt längst i norr som ökade mest mellan år 2009 och år 2010.

Det genomsnittliga priset på jordbruksmark, totalt sett, ökade med 2,3 % år 2010 jämfört med år 2009. Att priset på jordbruksmark totalt sett inte ökar mer än 2,3 % när både åker resp. bete har en högre individuell prisutveckling beror på den beräkningsmetod som används. För jordbruksmark räknas först ett genomsnittlig pris ut för varje region genom att summan av den totala köpeskilling för försåld åker- och betesmark divideras med summan av försåld areal åker- och betesmark. Här påverkas detta genomsnittspris bland annat av förhållandet mellan hur stora arealer betesmark som sålts i förhållande till åkermark. Detta eftersom hektarpriset för betesmark är betydligt lägre. År 2010 var det så att försåld areal betesmark i förhållande till försåld areal åkermark ökat jämfört med år 2009 i några av de regionerna där det finns som mest areal jordbruksmark. När sedan priset på riksnivå för jordbruksmark beräknas genom att genomsnittspriset för varje region vägs upp med den totala arealen jordbruksmark som finns i regionen, enligt fastighetstaxeringsregistret, så får det den här effekten vi ser för utvecklingen mellan år 2009 och 2010.

Sedan EU-inträdet har det genomsnittliga priset för jordbruksmark per hektar stigit kontinuerligt och var år 2010 närmare fyra gånger så högt som år 1995. En faktor som kan ha påverkat markpriserna, särskilt i skogsbygder, kan vara 2005 års jordbruksreform. Även de senaste årens relativt låga räntenivå och goda spannmålspriser torde varit gynnsamt för prisutvecklingen.

Figur A. Utveckling av markpriser i Sverige, index 1990=1001

1) Uppgifterna i diagrammet är justerade för den effekt som de ändrade taxeringsvärdena 2005 givit upphov till i beräkningsmetoden.

I figur A kan vi se att utvecklingen av markpriserna för riket har en positiv trend över tiden. Prisutvecklingen för betesmark har varit bättre än för åkermark kan också utläsas. I Figur B presenteras den genomsnittliga prisnivån för såld jordbruksmark. År 2009 var det första året sedan år 1995 då vår prisstatistik på jordbruksmark resulterade i en negativ prisutveckling jämfört med året innan. Därefter till år 2010 har det vänt upp igen. Betesmark har också haft ett trendbrott under de senaste tio åren och vände neråt under år 2007 för att sedan återigen stiga fram till och med 2010. En anledning till denna ”tillfälliga” nedgång kan vara att år 2007 låg en större andel av den sålda arealen betesmark i områden med låga priser jämfört med år 2006.

Figur B. Utveckling av markpriser i Sverige, Tkr/ha

1) Modellen för att beräkna markpriser har underskattat priserna under åren 1999 till 2004, vilket medförde att prisändringen mellan åren 2004 och 2005 också innehåller ackumulerade förändringar från tidigare år. Ett brott i tidsserien finns därför mellan åren 2004 och 2005.

Figur C. Förändring av priset på jordbruksmark mellan åren 2009 och 2010, procent

I figur C kan vi se att prisutvecklingen mellan åren 2009 och 2010 varierar en del mellan de olika regionerna. Priserna på jordbruksmark gick upp i Mellansverige, Övre Norrland samt i de södra slättbygderna. Mest ökade priset i Övre Norrland med en ökning på ca 15 %.

Utvecklingen av de genomsnittliga priserna på jordbruksmark i olika delar av landet redovisas i figur D. Redovisade priser innefattar både åkermark och betesmark. Det framgår att priserna skiljer sig kraftigt mellan olika regioner i landet. Markpriserna i det jordbruksdominerade Sydsverige ligger t.ex. i genomsnitt mer än tio gånger högre än i Norrland.

I och med att de genomsnittliga markpriserna bygger på försålda fastigheter för varje enskilt år, där både antal sålda objekt samt hur exklusiva markerna är varierar mellan åren, så kan det bli en del svängningar mellan åren i de olika regionerna. Däremot kan man över tiden utläsa att det finns en ihållande trend med en positiv prisutveckling på markpriserna i alla regioner.

Figur D. Priser på jordbruksmark åren 1995–2010 per produktionsområde, tkr/ha1